Vetenskapens värld på SVT har flera gånger i år tagit upp ämnen som ligger biohackers när hjärtat, som kognitivförbättringar med tDCS, och förra veckan var det dags igen. Detta avsnitt handlar om den undergroundrörelse men även forskare som vill förbättra människans förmågor genom teknik. Flera stjänor inom rörelsen som Neil Harbisson och gänget i Grindhouse Wetware medverkar.
Det är en relativt lång dokumentär men tyvärr går de aldrig riktigt in på djupet av ämnet. Men att Vetenskapens Värld tar upp ämnet säger en hel del om hur populärt det börjar bli med biohacking.
Här kommer en sammanfattning av det viktigaste som hände i biohackingsfären under våren 2017. Det hände mer under våren 2017 än jag egentligen hann skriva om här och därför startade jag en Facebooksida där tanken är att jag frekvent postar nyheter och intressanta artiklar, reportage o.s.v om biohacking och andra spännande teknikområden som bioteknik.
En av årets mest spännande nyheter kom tidigt i år när sekvenseringsbolaget Illumina meddelade att de har byggt en maskin som en dag kommer kunna sekvensera ett helt genom för $100 (dagens pris för ett helt genom ligger på cirka $1000). Det kommer öppna för möjligheter som vi idag inte ens kan föreställa oss men ett är att det det en dag kommer bli lika vanligt att ge ett DNA-prov när man är på vårdcentralen som det idag är att ge blod.
Vetenskapensvärld sände flera reportage om tDCS och relaterande tekniker. Personligen syns jag lite här och var i detta reportage. Även om det går väldigt sakta så finns det fortfarande i planerna att bygga och sälja en tDCS som många av er har efterfrågat. Man kan anmäla sitt intresse här.
Vad gäller biolabbet i Stockholm Makerspace låg verksamheten i stort sett nere under detta halvår eftersom jag medverkar i tävlingen i syntetiska biologi som kallas för iGEM (internationally Genetically Engineered Machine) och tanken är att använda kunskaperna jag får ut senare av tävlingen i Makerspace senare i höst där planen är att kunna erbjuda en hel kurs i syntetisk biologi.
För övrigt är tanken att hålla fler events med början under hösten då vi vet att många har efterfrågar events. Det har varit lite för svårt att organisera hittills men till hösten ska vi ha löst det mesta för att kunna börja arrangera riktiga meetups. Har ni förslag på teman för meetupsen, talare eller annat så skicka gärna ett mail.
För två år sen skrev jag ett inlägg om vad biohacking är för nåt. Men allteftersom tiden går utvecklas fältet och jag själv lär mig mer om biohacking. Det är dags för en uppdaterad text om vad biohacking är för nåt. Jag gillar inte att skriva längre texter men jag känner att det är viktigt att ha denna beskrivning dels för att andra ska förstå men även för att dokumentera utvecklingen.
Innan jag börjar själva beskrivning behöver jag understryka att biohacking är ett väldigt flytande fält och saknar exakt definition. Beskrivningen här är min tolkning men det är en tolkning som ändå delas av många inom rörelsen har jag märkt. Det finns personer som har andra uppfattningar av vad biohacking är för nåt.
Biohacking är ett begrepp som omfattar väldigt många olika typer av rörelser och subkulturer. Olika rörelser och personer har oberoende av andra börjat kalla sin aktivitet för biohacking och nu finns det en konsensus att biohacking innefattar en rad till synes olika rörelser, men där alla har en betydande biologisk komponent. De största rörelserna inom begreppet biohacking är de som även kallas för DIYbio, grinder, bodyhacking, quantified self och brainhacking. Alla dessa termer är utbytbara mot termen biohacking. Man kan till exempel tala om att man biohackar sin kropp när man sätter in ett chip i handen eller så kan man också säga man är en grinder för att man satt in ett chip i handen. Man kan biohacka bakterier eller så kan man också modifiera bakterier som en DIYbio-entusiast. Kontexter brukar göra att det egentligen aldrig blir förvirrande vad man pratar om. Personer som håller på med en typ av biohacking brukar ofta också vara intresserad av minst en annan gren av biohacking. Man kanske hackar kroppen genom att försöka optimera sin kost och träna, men man mäter samtidigt puls och sockervärden vilket gör att man hamnar både under bodyhacking- och quantified self-grenen. Förutom en betydande biologisk komponent karakteriseras alla dessa rörelser också av följande minsta gemensamma nämnare.
Amatörer och hobbyister. Man är aktiv inom rörelsen som hobbyist eller amatör. Hur mycket än företagen vill associeras med termen biohacking just skulle jag ge väldigt få företag rätten att få associeras med biohacking-termen. Det finns personer som varit med och byggt upp sina respektive grenar av biohacking-rörelsen och som lägger stor vikt vid punkterna som är beskrivna nedan och därför tycker jag det är helt okej att de använder termen i samband med de företag de driver, men det är väldigt få företag och de flest företag kommer aldrig kunna eller vilja driva sina företag efter punkterna som finns beskrivna här och därför tycker jag inte heller att de ska associeras med biohacking.
Nyfikenhet och fokus på experimenten. Det är experimenten som är det viktigaste. Självklart analyserar man resultaten av experimenten men det som driver är nyfikenheten. Man är nyfiken på vad som händer om man gör ett visst experiment. Man är öppen för att lära sig genom att testa. Hellre än att sitta och prata teorier tar man hellre tag i saken och testar.
Samarbeten. Man samarbetar gärna. Man utforskar i grupp och därför finns det stabila communities bakom varje rörelse där många människor bidrar med en liten del som driver hela rörelsen framåt.
Delning av kunskap och information. Man tycker att det är viktigt med fri information och man är därför öppen för att dela med sig av information, data, kunskap, ritningar och filer. Den fria information är det som göra att hela ens community kan växa och frodas. Om ens community frodas så frodas även man själv då man får tillbaka sitt community när man ger till det.
Den som är lite vana av andra hacker-rörelser ser att punkterna ovan beskriver vilken hacker-rörelse som helst. Det är alltså en generell beskrivning av hackeretiken. Det är alltså inget nytt att dessa punkter även gäller för biohackare. Skillnaden är den betydande biologiska komponenten. Ovanstående punkter beskriver varför biohacking är så diversifierad men också vilka gemensamma nämnare det finns för alla olika grenar. Nedan beskriver jag de största grenarna av biohacking-rörelsen närmare.
Grinder. En hackerrörelse som går ur på att man opererar in teknik in i sin egen kropp. Chippen som har blivit riktigt trendiga och faller under denna gren av biohacking-rörelsen. Men de som gör detta som riktiga hackers operera själv in tekniken i sig själv och är man riktigt hardcore utvecklar man till och med tekniken som opereras in. Grinders har nära relation med body modification-rörelsen (tänk piercing och tatueringar) och rörelserna flyter in i varandra men där body modification handlar om att modifiera kroppen av främst estetiska skäl handlar grinder om att modifiera kroppen av funktionella anledningar. Grinders använder sina kroppar för att experimentera på och målet är att förbättra människan med teknik. Självklart har grinders nära relation med transhumanism.
DIYbio. Termen står för Do-it-Yourself biology. Den enda, vad jag känner till, grenen av biohacking-rörelsen som inte endast fokuserar på hela eller delar av människokroppen. Fokus ligger istället på DNA, mikroorganismer och annat biologisk som faller under bioteknik. Den moderna formen av DIYbio har sina rötter i hacker-eventen SuperHappyDevHouse där man började med jätteenkla DNA-experiment 2005 respektive i tävlingen i syntetisk biologi som kallas för iGEM, en tävling som jag nämnt otaliga gånger i andra bloggposter. Det var personer med rötter i dessa två organisationer som mellan 2005 och 2010 mest aktivt drev DIYbio-rörelsen framåt. Meredith L. Patterson från SuperHappyDevHouse författade bland annat ”A Biopunk Manifesto” (se videon nedan) och Mackenzie Cowell med rötter i iGEM-tävligen är medgrundaren till webbsidan och maillistan DIYbio, som blev och är fortfarande den globala träffpunkten för DIYbio-biologer.
När de första biolabben invigdes i USA 2010 (Biocurious på västkusten och Genspace på östkusten) tog rörelsen ny fart. Samma år lanserades openPCR. PCR är en av de viktigaste maskinerna i ett labb och openPCR utvecklades som en open source-version av en PCR-maskin av hackare med anknytning till biolabbet Biocurious. openPCR har haft en central betydelse för rörelsen och det går nu att hitta en openPCR-maskin i majoriteten av de över hundra community-labbar som finns runt om i världen idag (inklusive labbet på Stockholm Makerspace).
Quantified Self. Rörelsen som går ut på att logga data om sig själv. Det man mäter är olika aspekter om sig själv eller inom ens egen vardag. Det kan handla om puls, sömnkvalitet, luftfuktighet och så vidare. Experimenten är helt enkelt studier om en viss aspekt om sig själv genom att samla data om den aspekten och analysera resultatet. Till skillnad från vanliga studier finns det bara ett forskningsobjekt och det är man själv. Denna rörelse räknas av vissa som en biohackingrörelse medan andra inte räknar med den som biohacking. Men den har åtminstone en stark koppling till biohackingrörelsen.
Quntified self har en väldigt stor och växande kommersiell aspekt som kommit till genom anknytningen till demokratiseringen av den hårdvaruutveckling som skett det senaste decenniet, speciellt i samband med utvecklingen av Internet of Things. Men det finns en minst lika stor underground-rörelse som bygger sin egen utrustning och utför sina egna studier. Likt många andra idag populära teknikrörelser (bland annat de beskrivna ovan) har den moderna quantified self-rörelsen sina rötter kring mitten av 00-talet när Gary Wolf och Kevin Kelly grundade företaget Quantified Self Labs för att fungera som stöd till rörelsen. Alla som håller på med quantified self har dock inte nödvändigtvis anknytning till detta företag och rörelsen kring företaget.
En person som är värd att nämna i detta sammanhang är också Chris Dancy (som besökte Sverige tidigare i år). Wired har kallat honom för ”World’s most connected man” eftersom han samtidigt använder 500-600 hundra olika verktyg för att mäta saker om sig själv. Data som han sedan använder för att göra förbättringar i sin miljö och livsstil.
Några av de främsta företrädare inom quantified rörelsen är Chris Dancy, Gary Wolf och Kevin Kelly. Knutpunkten för quantified self-rörelsen på internet är webbsidan quantifiedself.com. Här kommer man dock inte att hitta de otaliga undergroundprojekt som finns spridda lite överallt på internet.
Brainhacking. Rörelse där man använder tekniska hjälpmedel och substanser (nootropika) till att förbättra sin kognitiva förmåga. De mer populära teknikerna och metoderna som hackare experimenterar med är transcranial-Direct Current Stimulation (tDCS) och läkemedelssubstanser som Modafinil (receptbelagt i Sverige). Just tDCS är omåttligt populärt i denna rörelse bland annat för att tekniken är väldigt enkel att bygga själv (jag har bland annat byggt en tDCS-låda i ren DIY-stil) och det är ett hett forskningsområde även för professionella forskare. Det finns flera pågående och avslutade studier kring denna teknik, bara i Sverige. Det verkar också som att det inte är helt enkelt att avgöra om tekniken verkligen har en effekt eller inte. Min uppskattning är att 50% av studierna kommer fram till att det finns en effekt och 50% kommer fram till att det inte har en effekt. Vilket bara gör hackarna blir ännu mer nyfikna på att testa själva. Det finns en Reddit-sida där hackare som bygger eller använder tDCS utbyter erfarenheter kring tekniken och användningen av tDCS.
En tDCS-pryl som jag hackade ihop själv.
Andra tekniska verktyg som är populära inom denna rörelse är tACS (som tDCS fast med växelström), TMS (som tDCS fast med magnetism) och EEG (sensorer som att läsa av hjärnvågor).
Den andra stora delen av brainhacking är att använda nootropika, som på engelska också kallas för smart drugs. Nootropika är läkemedel som förbättrar den kognitiva förmågan i ett specifikt avseende. Jag har dock ingen större erfarenhet av nootropika. Den enda nootropikan jag fick möjlighet att testa smakade så illa att jag inte kunde få ner allt.
Jag känner inte till några företrädare för denna rörelse som haft en betydande roll för rörelsen. Rörelsen verkar vara väldigt spridd bland enskilda personer. Knutpunkten för de som håller på med tDCS är dock Reddit-sidan som nämns ovan.
Bodyhacking. En del av biohacking-rörelsen jag är minst insatt i men gissningsvis den största rörelsen beroende på hur man definierar den. Det finns ingen bra konsensus för vad som ingår i termen. Vissa använder den som en term för alla rörelser som på ett eller annat sätt syftar till att förbättra människans förmågor (alltså bland annat alla ovanstående beskrivna rörelser, förutom DIYbio). Andra använder den enbart för de som genom experimenterande med träning, kost och tillskott optimerar sin hälsa, fysik och hormonella balans. Men vare sig man använder termen som i det första fallet eller det andra så skulle det innebära att denna gren av biohacking är den största sett till antal människor som utövar den (med tanke på hur många människor som har träning och hälsosam kost som livsstil). Det blir lite mer komplicerat av att det är väldigt få av dessa träningsmänniskor som pratar om biohacking. Frågan blir då om man ens räknar dessa människor som biohackare när de själv troligen knappt är medvetna om termen.
Precis som med brainhacking-rörelsen finns det inga direkta företrädare om man inte räknar med de otaliga mer eller mindre kända personligheter som predikar träning och hälsosam kost. Knutpunkter för livsstilstränande finns det otaliga av på internet. Jag känner dock inte till någon som även uttalat anknyter till biohacking.
Slutord
Bra jobbat om du lyckades ta dig ända hit! Du måste verkligen vara intresserad av allt som faller under termen biohacking!
Jag vill avsluta detta långa inlägg med att säga att jag troligen kommer göra djupdykningar i vissa av dessa grenar. Åtminstone grinder och DIYbio kommer behandlas separat. Dessa två har dessutom haft störst betydelse i Sverige sen vi startade Bionyfiken. Men brainhacking har fått alldeles för lite uppmärksamhet av oss. Vi vet att intresset för hjärnan är stor i Sverige, både bland amatörer och professionella och jag ska försöka råda bot på det. Bland annat genom att utveckla en tDCS som faktiskt går att sälja (många av er har efterfrågat en sådan) men även genom att arrangera meetups med fokus på hjärnan nästa år.
Om någon undrar vilka av dessa grenar jag håller på med så kommer svaret nu. Främst håller jag på med DIYbio. Jag var med och koordinerade när vi byggde Sveriges första community-biolabb i Stockholm Makerspace. Sedan blev jag ansvarig för den och har sedan dess varit med och arrangerat workshops i labbet och nyligen lyckades vi skapa lysande bakterier och analysera DNA. Snart kommer vi hålla workshops i CRISPR och starta ett riktigt projekt som vi kommer jobba med. Alla är välkomna att vara med dock.
Jag har även satt in chippet och genom projektet jag kallar för Chipster.nu försöker jag sprida information om chippet, svara på frågor och arrangera events där man kan chippa sig. Jag tycker det är ett spännande teknikområde med mycket potential men jag är långt ifrån en grinder.
I övrigt håller jag koll på vikt (dagligen) och kommer börja mäta puls och tryck snart också. Mest för att ha koll men är lite nyfiken på om man kan få någon vettig information ur datan. Jag är öppen för att börja mäta blodsocker även fast jag inte har diabetes, och jag skulle vilja kunna mäta D-vitamin-nivåer på mig själv för att se om det gör någon skillnad att ta D-vitamin-tillskott över vinterhalvåret. Dessa är framtida projekt.
I perioder brukar jag även träna väldigt mycket, sköta om min kost och ta tillskott. Men likt många andra började jag inte träna för biohackings skull utan för hälsans skull och anser mig inte vara en hackare i det avseendet.
Jag tror vi alla ur ett eller annat avseende gör saker som skulle kunna klassas som biohacking, inte minst för att vi alla är biologiska varelser som bryr oss om vår hälsa, och många av oss vill kunna leva lite längre och vara friskare lite längre. Då gör vi som amatörer saker (experiment) som har en betydande biologisk komponenten (biohacking!!). Men samtidigt är det viktigt att inse att biohackare eller hackare är inte en term man kan sätta på sig själv, det är en term andra sätter på en när man förtjänar det. Det är så det funkar i ödmjuka rörelser som hackerrörelser är.
Tänkte bara skriva lite om vad och vilka projekt jag håller på med just nu.
Labbet
Jobbar fortfarande på att få PCR-protokollet att fungera. Det senaste är att jag har kört PCR på mitt eget DNA. Men medan jag höll på att lägga en gel för att kolla på resultatet så smällde spänningslådan. Så nu ligger mitt DNA på is (bokstavligt talat) medans jag väntar på att den nya spänningslådan jag beställt ska anlända. Sen ska jag kollar resultatet. Om det är bra så börjar jag planera för workshops. Om det är dåligt så gäller det att göra om och göra rätt.
Brainhacking
Bygger just nu på version två av tDCS-lådan jag byggde förra året. Det är tänkt att denna ska vara så bra att om man vill köpa en så ska det vara möjligt. Arbetet fortskrider sakta men säkert framåt. Borde kunna ha en fungerade version i år. Största problemet med att sälja dem är att jag inte är insatt i alla konsumtrelaterade lagar och regler. Bara att läsa på dem kommer nog ta hela jullovet. Så förvänta er att denna nya version kommer finnas för försäljning någon gång i början av nästa år. Kan tänka mig slänga ihop en allmän brainhacking-meetup med denna nya tDCS och en del andra hjärn- och neuroprylar som man kan testa på.
Chip
Det är många som anmäler intresse för chip via chipster.nu. Så vi planerade in ett event som skulle ha ägt rum förra fredagen i Stockholm. Men vi behövde förskottsbetalningar för vi behövde kunna säga till vår piercare att det hade varit värt hans resa och tid. Men antalet förskottsbetalningar kom inte in i den takten som var nödvändigt, så för att inte riskera nåt ställde vi in eventet. Det intressanta är att efter att eventet ställdes in har jag fått massor med frågor om när vi omplanerar chip-eventet. Så jag kommer göra ett nytt försök efter julledigheten, troligen i slutet av januari, med ett nytt event. Då lägger jag upp det så att om vi lyckas få in X antal förskottsbetalningar inom 24 timmar så ordnar vi ett event.
Övrigt
Bionyfiken blev beviljad pengar för att anordna en konferens för biohackers/makers och vi kommer börja planera för den. Vi hoppas kunna hålla den under våren nästa år. Kommer också börja skissa för Bionyfikens eller biolabbets medverkan på teknikfestivalen Tekla som hålls för unga tjejer under våren.
Då är det äntligen dags för ännu en implantparty. Vi håller denna i Stockholm den 19e november i THINGS-huset (Drottning Kristinas väg 53). Vi börjar kl 19.00 med lite introduktion och sedan uppgraderar vi alla som vill. Efter det är det öppet för mingel och allmänna biohacksamtal.
Om du vill ha ett chip ska du köpa det här. Vi kommer se vilka som har köpt så väl på plats behöver du bara ange ditt namn. Priset är 2000 kr om du köper före eventet via länken i det här inlägget. Om du köper på plats kommer priset att vara 2200 kr och då föredrar vi också kontanter.
Om ni har fler frågor gäller som vanligt att skriva en kommentar eller maila!
Till att börja med, den här guiden är för de som redan har ett chip i handen. Om du inte har ett men gärna vill ha ett kan du göra en intresse anmälan på chipster.nu. När det finns tillräckligt många intresserad i en stad anordnar vi ett event i staden och skickar ut ett mail med all relevant information.
Det är enkelt att chippa sig. Det är väldigt svårt att hitta information om hur man går vidare och skriver information till chippet och läser information från det. Här kommer en guide för den absoluta nybörjaren!
Till att börja med måste det sägas att RFID/NFC-branschen är ett träsk av standarder, protokoll och produkter som antingen följer standarderna eller så gör de inte det. Sen finns det läsare som antingen kan läsa den modellen av tagg man använder eller så gör de inte det. Och det är inte helt uppenbart vad som funkar med vad. Det gör att det kan ta lite tid innan man hittar rätt hårdvara och app för sin modell av tagg.
Vad behövs för att skriva och läsa information till och från en tagg?
Du behöver en mobiltelefon som har stöd för NFC och en app som kan läsa och skriva till din tagg. Vad gäller mobiltelefoner kan Apples produkter styrkas direkt. Apple har förvisso byggt in NFC i sina produkter, men har begränsat användningen så bara de själva kan utveckla produkter för tekniken. Å andra sidan har i stort sett alla Android- och Windows-baserade mobiler som utvecklats de senaste 2-3 åren alla stöd för NFC. Om du är osäker på om din mobil har stöd för NFC kan du kolla den här listan (ignorera att Apples produkter står med på den listan).
När du försäkrat dig att din mobil har stöd för NFC behöver du en app som kan läsa och skriva till din tagg. Det finns ganska många appar, som åtminstone säger sig kunna läsa taggar när man söker på NFC i Google Play. Men min erfarenhet säger att kvaliteten varierar väldigt mycket mellan dessa appar och att det är svårt att hitta en app som har bra stöd för många olika modeller av taggar. Jag rekommenderar ändå appen NFC TagWriter by NXP för nybörjare. Den appen borde funka för de vanligaste chippen som vi använt i Sverige. När du laddat ned och installerat denna app är du klar för att börja skriva till ditt chipp.
Här kan det tilläggas att jag aldrig har använt en mobiltelefon med Windows så jag vet inte hur apputbudet ser ut för Windowsmobiler.
Läsa och skriva till chippet
1. Det allra första man måste göra är att aktivera NFC i Androids inställning. Var i inställningarna man hittar NFC-inställningarna kommer variera mellan Androids olika versioner, men leta tills du hittar nåt som kallas för NFC. Jag har just nu en Samsung Galaxy S5 med Android version 5.0 (Lollipop), och så här ser det ut i denna versionens inställningar:
När man trycker in sig på NFC-inställningarna finns det en knapp som visar om NFC är påslaget eller avslaget. Om det är avslaget slå på det. Kom ihåg att det belastar batteriet lite mer om det är påslaget.
2. Nu kan du hålla din hand (eller en extern tagg) mot baksidan av din mobil. Om det är första gången du testar det här och du bara har ett program som kan hantera taggar kommer det enda programmet att öppnas automatiskt. Om du har flera program kommer du få upp en dialog-ruta och få välja vilket program du vill öppna. Om mobilen inte reagerar alls kan du testa att röra din hand längst mobilen. Chippet är väldigt litet så du kanske bara ”träffar fel”. Alternativet kan du öppna appen du vill hantera taggen med och sen hålla den bakom mobilen.
Mobilen och appen kommer i detta fall att känna av taggen, automatiskt öppna appen NFC TagWriter och visa en del information om taggen. Så här ser det ut för mig med en tom NTAG-chip:
Det finns inget man kan göra här med en tom tagg. Hade det funnits information på chippet hade man sett det här. Tryck på Done så kommer du tillbaka till huvudmenyn.
3. Tryck på Write tags i huvudmenyn. Du kommer komma till följande lista av val du kan göra.
För oss är de två första alternativen mest intressanta. Om du tidigare skapat viss information kommer de finnas sparade under My datasets. Eftersom man inte kan spara speciellt mycket information på chippen är det en ganska bra grej att kunna spara det man skapat så man snabbt kan byta mellan den informationen man vill ha på chippet vid olika tillfällen. Men eftersom detta är första gången vi använder appen kommer ingen information finnas under det alternativet. Välj istället New dataset.
Du kommer nu att se en lång rad alternativ på olika typer av information som du kan skriva till ditt chip. Några exempel är Business card, Link, Email, Telephone number och Plain text. Varför finns dessa förvalda informationsalternativ? För att det finns en standard inom standardträsket som säger att dessa typer ska kunna hanteras. Men det är också väldigt händigt att ens mobil automatiskt ringer upp telefonnumret man har sparat på chippet när man håller mobilen ovanför handen, automatiskt öppnar ens emailprogram för man har en emailadress sparat på chippet osv. Det går självklart också att bara ha vanlig text.
Jag kommer välja att skriva en mailadress på mitt chip i detta exempel. Beroende på vilken typ av information du väljer att skriva till chippet kommer du få olika möjligheter att välja data som ska hamna på chippet. Väljer man email kan man text skriva mailadress, rubrik på mailet och text för mailet. Man behöver inte ange allt. Skriv bara en adress så länge. Tryck sen på Save & Write. Du kommer du till en vy där du har några sista alternativ du kan välja innan informationen skrivs till chippet. Här är det mest intressant med alternativet ”Add launch application”. Om du har en mailadress och du vill att till exempel att mobilens emailprogram ska öppnas automatiskt när du lägger mobilen på taggen ska du klicka i denna. Annars kommer bara appen NFC TagWriter att öppnas och visa informationen på chippet. Klickar du i detta alternativ kommer du kunna välja vilken app som ska öppnas. Det behöver alltså inte nödvändigtvis vara emailappen.
När du valt program trycker du Write kommer du till nästa vy där du ska lägga mobilen över chippet. Steget efter det är en bekräftelse vy där du bekräftar informationen du vill skriva över till chippet. Tryck på TAP TO CONFIRM STORE och för över mobilen över chippet igen. Nu äntligen är det klart! Grattis du har skrivit över information över till ditt chip. Du kan bekräfta detta igenom att stänga NFC TagWriter-appen och lägga över mobilen på chippet. Har du följt denna guide och allt funkar som det ska så kommer gmailappen att öppnas automatiskt.
Använd denna process för att skriva och läsa annan information till chippet, till exempel ett mobilnummer. Och glöm inte att all information sparas under ”My datasets” så du snabbt kan skriva över informationen på chippet.
Fler guider på mer avancerade saker kommer komma.
Lycka till! Frågor tas helst i kommentarerna till detta inlägg. Annars skicka ett mail.
Nu finns det ett tillfälle att chippa sig i Göteborg. Den 16 januari i Johanneberg Science Park i Göteborg kan man få en chip och umgås på en Afterwork. Mer information finns i Meetup-gruppen eller Facebook-eventet.
Det kommer finnas tillfälle att chippa sig i Göteborg imorgon. Det är inte försent att anmäla sig till det tillfället. Det gör du på eventets Facebooksida här.
Eventinformation Plats: Tribe piercingstudio & webshop Adress: Kungsgatan 6 Datum och tid: 17 december, kl 13:00
Hej på alla er som besöker denna blogg för att ni såg Hannes på Gomorron Sverige. Vill ni veta mer om RFID-implantat kolla här. Vill ni ha ett chipp själva och bor kring Stockholm så har vi ett event nästa vecka på måndag. För mer information se vår meetup-grupp och anmäl er där. Bor ni i Göteborg kommer Bionyfikens göteborgsgrupp att hålla ett event den 17:e i samarbete med Tribe piercing studio. Mer information och anmälan görs på Facebook-eventet.
Om ni har fler frågor så är det bara att posta dem vart som helt där vi kan se dem (kommentera här, maila, Facebook, Twitter, Meetup osv)
Här är en förkortad version av när Bionyfiken chippade Peter Jihde live i Nyhetsmorgon i morse.
Om mig
Jag är en av grundarna av det som troligen är Sveriges första biohackinggrupp BioNyfiken. Jag har även suttit med in styrelsen för Stockhom Makerspace och grundade där Sveriges första öppna biolabb.
