Publicerad den Lämna en kommentar

Framtiden för biohacking.se

Som jag skrev om i förra inlägget har jag känt en uppgivenhet över hur biohackingrörelsen har utvecklats, och jag har inte riktigt vetat hur jag borde förhålla mig till det. Men jag börjar landa i hur jag vill fortsätta från denna situation vi befinner oss i just nu.

Det finns fortfarande delar av biohackingrörelsen som håller en seriös och hög standard och jag vill fortsätta stötta den delen av biohackingrörelsen, vare sig det handlar om grinding och chip eller hacka DNA och bakterier. Den delen av biohackingen som går ut på självexperimenterande genom kost, kosttillskott eller andra metoder som är baserade på väldigt svag eller ingen vetenskaplig grund alls har jag fortfarande svårt för att acceptera. Men jag håller dörren öppen ifall det dyker upp någon seriös del av den här grenen av biohacking.

I vilket fall som helst. Som jag nämnde i förra inlägget så har vi kommit till slutsatsen att satsa på e-handelsdelen av Chipster. Detta dels för att vi ser att det är den delen som Chipsters besökare har mest intresse för men även dels för att marknaden för chippen växer mycket saktare än vi har velat. Det är helt enkelt nödvändigt att expandera produktutbudet till att inkludera även produkter som inte är relevanta för chippen. Samtidigt passar vi på att byta domän till chipster.se. Frågan blir då vad som ska hända med chipster.nu? Vi har tänkt länge på det och det logiska är att lägga över webbutiken till denna sida eftersom denna sida redan är starkt kopplad till chippen, och även flytta över alla artiklar och guider från chipster.nu till denna sida. Sedan dirigerar vi om alla besökare till denna sida, vilket kommer innebära att det bara kommer finnas en sida för alla som på ett eller annat sätt är intresserade av chippen. I den processen passar vi på att ge denna sida ett ansiktslyft och flyttar fokus från bloggen till mer uppstrukturerat och lättsmält information.

Det kanske blir lite förvirrat i början men det lär lösa sig långsiktigt. Vi kommer börja jobba mot dessa förändringar omedelbart så ändringarna kommer börja synas snart.

Publicerad den 2 kommentarer

Låt oss vara ärliga om biohacking

Det var ett tag sedan jag skrev nåt här. Jag har inte glömt bort den här sidan. Anledningen till att uppdateringarna har varit väldigt glesa det senaste året eller så har dels handlat om brist på tid men framför allt en hopplöshet kring hur biohackingen har utvecklats sedan termen började bli populär för nästan tio år sedan. De senaste åren har alltifrån alternativa vetenskapsrörelser till fettdieter och foliehattar och andra dårar flockats till biohackingrörelsen och tagit över den.

Deras drivkraft handlar väldigt mycket om en misstro kring etablerade forskare eller så drivs de av en mentalitet att biohackare ska ta det där extra steget som etablerade forskare av olika skäl (etiska, säkerhet osv) inte gör. Ibland handlar det om en irritation att etablerad forskning tar för lång tid. Det finns en anledning till varför etablerad forskning tar tid. Det är avancerat och man måste ha ett säkerhetstänk som gör att man minimerar riskerna på både kort och lång sikt.

För mig handlade biohackingen i början om att som amatör eller som privatperson med få medel och små resurser kunde bedriva forskning, men aldrig att tumma på säkerheten eller vetenskaplig praxis. Och framför allt inte ifrågasätta den etablerade kunskapen som samlats genom årtionden och ibland århundraden av forskning genom att i bästa fall cherry picka forskningsartiklar och i sämsta fall följa sin magkänsla. Det som gör situationen extra besvärande är att dessa biohackers också nått statusen av influencers, så de kan väldigt lätt få väldigt många människor att hoppa på trender som i bästa fall är verkningslösa.

Det är den här situationen som har fått mig att tappat min motivation för att egentligen driva den svenska rörelsen. Det känns hopplöst att dra igång nåt när det bara kommer attrahera människor som gärna tummar på vetenskapen av olika anledningar. Det är tråkigt, för det finns biohackare som gör väldigt bra saker, och så som det ska göras, till exempel OpenInsulin-projektet som, speciellt i kölvattnet av de kraftigt stigande priserna på insulin i USA, strävar efter att producera en insulin-molekyl som är open source, och som skulle vara billigare att producera. Eller Real Vegan Cheese-projektet som strävar efter att producera en vegansk ost (ungefär som de växtbaserad köttalternativen som finns överallt nu).

Drömmen hade varit att driva liknande projekt med bas i Sverige. Men där är vi inte. Vi är väldigt långt ifrån. Samtidigt som intresset från foliehattarna och alternativa rörelser-människorna ökar för biohacking så är intresset för biohacking väldigt litet från vettiga människor. Det här bristande intresset från allmänheten, min egen brist på tid och min brist på motivation har lett till att jag dragit mig ur projektet med biolabbet på Stockholm Makerspace, och det rummet kommer nu att börja användas till annan verksamhet. Personligen lägger jag alla mina DIYbio-ambitioner på is tills vidare. Drömmen lever vidare om ett öppet biolabb, men upplägget behöver justeras. Och tills ett nytt labb startar kommer jag lägga min tid på andra projekt.

Speciellt kommer jag lägga mycket av min tid på Chipster. Målet är ett bygga en verksamhet som blir en heltidsverksamhet för mig. Men det börjar bli dags att inse att chippen inte kommer ta Sverige eller världen med storm. Chip-communityt är en subkultur och kommer vara det i många år innan det har potential att bli mainstream. Det är helt enkelt för få människor som är beredda att sätta en nål i handen för de få saker man kan göra med chippen idag. Frågan är hur många som vill sätta en nål i handen även om SL och betalningar hade funkat med chippen. Den dagen det är möjligt kommer allt ändå vara möjligt att göra genom mobiltelefonen eller i armbandsuret. Det kommer alltid finnas de som vill chippa sig, men det kommer vara en väldigt liten grupp av människor.

Men vi har samlat på oss mycket kunskap om RFID-tekniken de senaste fem åren och RFID-fältet är mycket större än chippen. Vi har kommit fram till att det mest rimliga med Chipster nu är att bredda projektet. Detta genom att satsa på webbutiken och ta in fler produkter, även om de produkterna inte har en direkt koppling till chippen. I samband med att vi lyckades registrera Chipster.se och hade beslutat om att fokusera på webbutiken och med ett bredare produktutbud så satte vi upp denna domän som en webbutik där man kan hitta allt från ID Lock, till nyckelbrickor (inklusive Yale Doorman V2N-taggar) och även RFID-skydd mot skimming av bankkort. Men även en hel del andra RFID/NFC-relaterade produkter.

Men det är inte allt. Vi har även öppnat en webbutik där vi säljer labbutrustning. Till en början kommer det bara att vara mest begagnad labbutrustning, men allteftersom kommer vi även ta in nya utrustning. Det blir fokus på labbglas, som e-kolvar, rundkolvar och mätglas till en början. Om detta projektet blir fröet som i slutändan resulterar i ett nytt biolabb så är det över förväntan. Sådana uttalade ambitioner finns inte, men det är en förhoppning.

För min del kommer jag fortsätta distansera mig själv från det som biohacking har utvecklats till och möjligen även termen biohacking. Frågan är vad som ska hända med den här sidan och bloggen. Tills jag har lyckats klura ut vad som ska hända med den här sidan så kommer den ligga kvar som den är och jag kommer fortsätta att bara skriva sporadiskt.

Mitt råd till er som vill hålla er på den rätta sidan av vetenskapen är att så fort ni ser någon som kallar sig själva för biohacker, säger att de håller på med biohacking eller om det ska hållas en biohackingkonferens så ska ni tänka er för riktigt ordentligt om vetenskapen stämmer eller inte. På vissa håll har biohacking mer eller mindre blivit synonymt med alternativ-vetenskap. Håller er långt borta från den typen av biohacking.

Publicerad den Lämna en kommentar

Biohacking året 2017

Det har blivit dags för en sammanfattning av biohacking året 2017. Det man kan säga övergripande om året 2017 är att biohacking växer väldigt snabbt och det för med sig både bra och dåliga saker. Det positiva är att många hört talas om biohacking och termen hittar till hem till vanliga människor. Det negativa är att i takt med att allt fler intresserar sig för biohacking försöker också allt fler utnyttja intresset för att sälja saker som inte har starkt stöd bland vetenskapen. För mig är biohacking inte ett resultat av misstroende mot forskare, utan det handlar om friheten att utforska och följa sin nyfikenhet, oavsett utbildningsnivå.

Intresset för biohacking ledde under året också till flera inslag och reportage om biohacking, och då inte bara om chippen men framförallt om kroppsuppgraderingar i allmänhet och tekniker för att förbättra kognitiviteten. Under början av året medverkade jag i Stockholm Hardwares podcast där jag pratade om labbet. I januari gör jag ett återbesök hos Stockholm Hardware, men denna gång kommer jag hålla ett lightning talk om vad som kommer hända i biolabbet under 2018.

Det var också under det här året som SJ blev det första företaget i Sverige och kanske i världen att officiellt förklara att man stöder chippen genom att låta sina kunder använda chippet med deras övriga tjänster. Även om det bara är ett test och resurserna som lagts på projektet är litet så kan man idag lagra sina tågbiljetter på sitt inplanterade chip. Flera andra stora företag har fått upp ögonen, även om det just nu mest verkar ligga på att tjänstemännen får sitta och klura på varför NFC-chippet inte fungerar med deras produkter. Men det rör på sig i alla fall!

Under året hölls också flera biohackerkonferenser runt om i världen. Biohacker summit, med fokus på bodyhacking, hölls för första gången i Sverige på Epicenter. Biohack the planet, som är en konferens som organiseras av världens kanske mest kända DIYbio-biolog Josiah Zayner och med väldigt mycket undergroundkänsla höll sitt andra upplaga under sensommaren. Och Biohack the Planet följdes tätt av konferensen Biosummit som anordnas av MIT Media Lab med den i biohackersfären välkände David Sun Kong i spetsen.

För personlig del var året ett av de mest händelserika åren även om jag inte hann med speciellt mycket nyskapande biohacking (vilket reflekteras av väldigt få poster på bloggen). Jag blev antagen till Stockholms laget i tävlingen Internationally Genetically Engineered Machine (iGEM) vilket under sommaren och hösten innebar att all min vakna tid gick åt att färdigställa projektet. Det hela avslutades med den stora finalen i Boston. Jag skaffade mig också mitt andra chip! Som jag för övrigt satte in i min egen hand. Videoklippet kanske släpps nån dag 🙂

Under 2018 ser jag fram emot att fortsätta utveckla biolabbet i Stockholm Makerspace. Planen är att börja ge kurser i grundläggande labbarbete, i hur man gör enkla DNA-analyser och förhoppningvis blir det även grundkurser i kloningstekniker och en CRISPR-kurs. För chippens del planerar vi att ge tillbaka till communityn kring chippen och bygga den starkare så vi inte behöver sitta passivt och vänta på att företagen ska våga satsa pengar. Vi börjar med att arrangera ett större chip meetup i Stockholm i februari med inbjudna talare så får chippade mötas och vi kan alla lägga grunden för hur vi vill att communityt ska utvecklas.

Men tills dess, god jul och gott nytt år!

Publicerad den Lämna en kommentar

Biohacking i Vetenskapens värld

Vetenskapens värld på SVT har flera gånger i år tagit upp ämnen som ligger biohackers när hjärtat, som kognitivförbättringar med tDCS, och förra veckan var det dags igen. Detta avsnitt handlar om den undergroundrörelse men även forskare som vill förbättra människans förmågor genom teknik. Flera stjänor inom rörelsen som Neil Harbisson och gänget i Grindhouse Wetware medverkar.

Neil Harbisson

Det är en relativt lång dokumentär men tyvärr går de aldrig riktigt in på djupet av ämnet. Men att Vetenskapens Värld tar upp ämnet säger en hel del om hur populärt det börjar bli med biohacking.

Kan ses till och med 8 nov.

Publicerad den Lämna en kommentar

Medverkade i Stockholm Hardwares podcast

Stockholm har en stor och aktiv community inom hårdvara, där Stockholm Makerspace är den ideella föreningen för gräsrotsrörelsen. Det finns även en meetup som går under namnet Stockholm Hardware som arrangeras av ett gäng hårdvaruentusiaster en gång i månaden. Nyligen startade de en podcast och jag fick förmånen av att vara bland de första som intervjuades i denna podcast om biohacking och hårdvara. Lyssna här.

För er som är intresserade av Stockholm Hardware rekommenderar jag följande:

Stockholm Hardware på Meetup.com
Stockholm Hardware på Facebook
Stockholm Hardware på Twitter

Publicerad den 2 kommentarer

Bra år för biohacking

Nu när vi börjar närma oss slutet på år 2016 har det blivit dags att sammanfatta året. Det är många som kallar 2016 för ett av de sämsta åren på länge, men för biohacking-rörelsen i Sverige har det varit ett bra år. Här är några av höjd-punkterna.

Biohacking-konferens. Vi höll Sveriges första biohacking-konferens i april i år som blev superlyckat. Under konferensen kunde 200 besökare lyssna på både inhemska och internationella talare berätta om alltifrån bodyhacking till DNA-analysmaskiner och cyborger.

Chipfester. Vi hade en mängd events där ännu fler människor skaffade chippen och nu känner jag mig säker på att svenskarna är de mest chippade folket per capita i världen. Vi chippade både på öppna events och stängda företag-events. Intresset är fortsatt stor för chippen och tillämpningarna börjar komma sakta men säkert. Vi jobbar på att fler ska kunna få chippen och även för fler tillämpningar. Speciellt vill vi under nästa år satsa på att nå ut till de delar av landet som inte tillhör storstadsregionerna och introducera minst en till användbar praktisk tillämpning.

Labbet. Jag skulle utan tvekan säga att biolabbet på Makerspace varit den grenen av svensk biohacking som utvecklades mest under 2016. Allt som hänt i labbet skulle kunna bli ett eget blogginlägg men här kommer istället en snabb sammanfattning: Vi var en grupp som samlades ganska direkt efter biohackingkonferensen och bestämde oss för att prova på PCR. Vi fick lite DNA från en kontakt på Stockholms universitet och började testa och testen gick bra. Under sommaren gjordes det två reportage i svensk media om biolabbet. Dels i Svenska Dagbladet och dels i SVT Rapport. Vi höll därför ett öppet hus för att alla nyfikna efter dessa reportage skulle få se labbet och det dök upp runt 40-50 personer mitt i juli under den initiala Pokémon Go hajpen. Under hösten genomförde vi en workshop-serie i tre delar som del i ett samarbete med iGEM Stockholm där deltagarna under tre workshops fick lära sig att pipettera, tekniker för att odla bakterier och till slut även försöka modifiera bakterier till att börja fluorescera. Vi lyckades inte få fluorescerande bakterier vi det tillfället, men vi lyckades vid ett annat tillfälle när vi testade själva. Strax efter det lyckade försöket lyckades en av medlemmarna även med att analysera en gen med PCR-tekniken. Efter det körde vi workshop-serien ytterligare vid ett tillfälle och är inne på den tredje omgången nu.

Till nästa år planerar vi att köra en CRISPR-workshop, en PCR-workshop och vi kommer även starta upp ett riktigt projekt.

Oavsett projekt känns det som att rörelsen i Sverige börjar få upp bra momentum nu. Vilket betyder att nästa år kommer bli riktigt bra på sätt som jag inte kan föreställa mig eller vill spekulera i. Men om man är intresserad av att följa med i rörelsens utveckling så rekommenderar jag följande sociala medier: Chipster på Facebook, Stockholm Makerspace biolabbet-gruppen på Facebook och nystartade Biohacking.se på Facebook för generella nyhetsuppdateringar kring biohacking-rörelsen. Jag startar en Facebook-sida för biohacking.se för det kommer så många intressanta nyheter ur den här globala rörelsen varje vecka men som inte når tillräckligt många i Sverige eftersom det inte finns bra sätt att sprida nyheterna. Så om du vill hålla dig uppdaterad ska du följa den sidan. Jag får dock flagga för att i skrivande stund är den Facebooksidan fortfarande i uppstartsfasen och är väldigt tom just nu.

Vi syns och hörs på andra sidan året till det året som förhoppningsvis blir ännu bättre än vad det här året var.

Publicerad den 2 kommentarer

Uppdaterad: Vad är biohacking för nåt?

För två år sen skrev jag ett inlägg om vad biohacking är för nåt. Men allteftersom tiden går utvecklas fältet och jag själv lär mig mer om biohacking.  Det är dags för en uppdaterad text om vad biohacking är för nåt. Jag gillar inte att skriva längre texter men jag känner att det är viktigt att ha denna beskrivning dels för att andra ska förstå men även för att dokumentera utvecklingen.

Innan jag börjar själva beskrivning behöver jag understryka att biohacking är ett väldigt flytande fält och saknar exakt definition. Beskrivningen här är min tolkning men det är en tolkning som ändå delas av många inom rörelsen har jag märkt. Det finns personer som har andra uppfattningar av vad biohacking är för nåt.

Biohacking är ett begrepp som omfattar väldigt många olika typer av rörelser och subkulturer. Olika rörelser och personer har oberoende av andra börjat kalla sin aktivitet för biohacking och nu finns det en konsensus att biohacking innefattar en rad till synes olika rörelser, men där alla har en betydande biologisk komponent. De största rörelserna inom begreppet biohacking är de som även kallas för DIYbio, grinder, bodyhacking, quantified self och brainhacking. Alla dessa termer är utbytbara mot termen biohacking. Man kan till exempel tala om att man biohackar sin kropp när man sätter in ett chip i handen eller så kan man också säga man är en grinder för att man satt in ett chip i handen. Man kan biohacka bakterier eller så kan man också modifiera bakterier som en DIYbio-entusiast. Kontexter brukar göra att det egentligen aldrig blir förvirrande vad man pratar om. Personer som håller på med en typ av biohacking brukar ofta också vara intresserad av minst en annan gren av biohacking. Man kanske hackar kroppen genom att försöka optimera sin kost och träna, men man mäter samtidigt puls och sockervärden vilket gör att man hamnar både under bodyhacking- och quantified self-grenen. Förutom en betydande biologisk komponent karakteriseras alla dessa rörelser också av följande minsta gemensamma nämnare.

Amatörer och hobbyister. Man är aktiv inom rörelsen som hobbyist eller amatör. Hur mycket än företagen vill associeras med termen biohacking just skulle jag ge väldigt få företag rätten att få associeras med biohacking-termen. Det finns personer som varit med och byggt upp sina respektive grenar av biohacking-rörelsen och som lägger stor vikt vid punkterna som är beskrivna nedan och därför tycker jag det är helt okej att de använder termen i samband med de företag de driver, men det är väldigt få företag och de flest företag kommer aldrig kunna eller vilja driva sina företag efter punkterna som finns beskrivna här och därför tycker jag inte heller att de ska associeras med biohacking.

Nyfikenhet och fokus på experimenten. Det är experimenten som är det viktigaste. Självklart analyserar man resultaten av experimenten men det som driver är nyfikenheten. Man är nyfiken på vad som händer om man gör ett visst experiment. Man är öppen för att lära sig genom att testa. Hellre än att sitta och prata teorier tar man hellre tag i saken och testar.

Samarbeten. Man samarbetar gärna. Man utforskar i grupp och därför finns det stabila communities bakom varje rörelse där många människor bidrar med en liten del som driver hela rörelsen framåt.

Delning av kunskap och information. Man tycker att det är viktigt med fri information och man är därför öppen för att dela med sig av information, data, kunskap, ritningar och filer. Den fria information är det som göra att hela ens community kan växa och frodas. Om ens community frodas så frodas även man själv då man får tillbaka sitt community när man ger till det.

Den som är lite vana av andra hacker-rörelser ser att punkterna ovan beskriver vilken hacker-rörelse som helst. Det är alltså en generell beskrivning av hackeretiken. Det är alltså inget nytt att dessa punkter även gäller för biohackare. Skillnaden är den betydande biologiska komponenten. Ovanstående punkter beskriver varför biohacking är så diversifierad men också vilka gemensamma nämnare det finns för alla olika grenar. Nedan beskriver jag de största grenarna av biohacking-rörelsen närmare.

Grinder. En hackerrörelse som går ur på att man opererar in teknik in i sin egen kropp. Chippen som har blivit riktigt trendiga och faller under denna gren av biohacking-rörelsen. Men de som gör detta som riktiga hackers operera själv in tekniken i sig själv och är man riktigt hardcore utvecklar man till och med tekniken som opereras in. Grinders har nära relation med body modification-rörelsen (tänk piercing och tatueringar) och rörelserna flyter in i varandra men där body modification handlar om att modifiera kroppen av främst estetiska skäl handlar grinder om att modifiera kroppen av funktionella anledningar. Grinders använder sina kroppar för att experimentera på och målet är att förbättra människan med teknik. Självklart har grinders nära relation med transhumanism.

Några företrädare inom grinder-rörelsen är Kevin Warwick, Tim Cannon, Amal Graafstra och Lepht Anonym. Den främsta knutpunkten för grinders är webbsidan biohack.me.

OBS! Blod förekommer i vissa av länkarna ovan!

DIYbio. Termen står för Do-it-Yourself biology. Den enda, vad jag känner till, grenen av biohacking-rörelsen som inte endast fokuserar på hela eller delar av människokroppen. Fokus ligger istället på DNA, mikroorganismer och annat biologisk som faller under bioteknik. Den moderna formen av DIYbio har sina rötter i hacker-eventen SuperHappyDevHouse där man började med jätteenkla DNA-experiment 2005 respektive i tävlingen i syntetisk biologi som kallas för iGEM, en tävling som jag nämnt otaliga gånger i andra bloggposter. Det var personer med rötter i dessa två organisationer som mellan 2005 och 2010 mest aktivt drev DIYbio-rörelsen framåt. Meredith L. Patterson från SuperHappyDevHouse författade bland annat ”A Biopunk Manifesto” (se videon nedan) och Mackenzie Cowell med rötter i iGEM-tävligen är medgrundaren till webbsidan och maillistan DIYbio, som blev och är fortfarande den globala träffpunkten för DIYbio-biologer.

När de första biolabben invigdes i USA 2010 (Biocurious på västkusten och Genspace på östkusten) tog rörelsen ny fart. Samma år lanserades openPCR. PCR är en av de viktigaste maskinerna i ett labb och openPCR utvecklades som en open source-version av en PCR-maskin av hackare med anknytning till biolabbet Biocurious. openPCR har haft en central betydelse för rörelsen och det går nu att hitta en openPCR-maskin i majoriteten av de över hundra community-labbar som finns runt om i världen idag (inklusive labbet på Stockholm Makerspace).

Några av de främsta företrädarna inom DIYbio-rörelsen är Josiah Zayner, Thomas Landrain, Ellen Jorgensen och Cathal Garvey. Knutpunken för DIYbio-rörelsen på internet är maillistan på DIYbio.org.

Quantified Self. Rörelsen som går ut på att logga data om sig själv. Det man mäter är olika aspekter om sig själv eller inom ens egen vardag. Det kan handla om puls, sömnkvalitet, luftfuktighet och så vidare. Experimenten är helt enkelt studier om en viss aspekt om sig själv genom att samla data om den aspekten och analysera resultatet. Till skillnad från vanliga studier finns det bara ett forskningsobjekt och det är man själv. Denna rörelse räknas av vissa som en biohackingrörelse medan andra inte räknar med den som biohacking. Men den har åtminstone en stark koppling till biohackingrörelsen.

Quntified self har en väldigt stor och växande kommersiell aspekt som kommit till genom anknytningen till demokratiseringen av den hårdvaruutveckling som skett det senaste decenniet, speciellt i samband med utvecklingen av Internet of Things. Men det finns en minst lika stor underground-rörelse som bygger sin egen utrustning och utför sina egna studier. Likt många andra idag populära teknikrörelser (bland annat de beskrivna ovan) har den moderna quantified self-rörelsen sina rötter kring mitten av 00-talet när Gary Wolf och Kevin Kelly grundade företaget Quantified Self Labs för att fungera som stöd till rörelsen. Alla som håller på med quantified self har dock inte nödvändigtvis anknytning till detta företag och rörelsen kring företaget.

En person som är värd att nämna i detta sammanhang är också Chris Dancy (som besökte Sverige tidigare i år). Wired har kallat honom för ”World’s most connected man” eftersom han samtidigt använder 500-600 hundra olika verktyg för att mäta saker om sig själv. Data som han sedan använder för att göra förbättringar i sin miljö och livsstil.

Några av de främsta företrädare inom quantified rörelsen är Chris Dancy, Gary Wolf och Kevin Kelly. Knutpunkten för quantified self-rörelsen på internet är webbsidan quantifiedself.com. Här kommer man dock inte att hitta de otaliga undergroundprojekt som finns spridda lite överallt på internet.

Brainhacking. Rörelse där man använder tekniska hjälpmedel och substanser (nootropika) till att förbättra sin kognitiva förmåga. De mer populära teknikerna och metoderna som hackare experimenterar med är transcranial-Direct Current Stimulation (tDCS) och läkemedelssubstanser som Modafinil (receptbelagt i Sverige). Just tDCS är omåttligt populärt i denna rörelse bland annat för att tekniken är väldigt enkel att bygga själv (jag har bland annat byggt en tDCS-låda i ren DIY-stil) och det är ett hett forskningsområde även för professionella forskare. Det finns flera pågående och avslutade studier kring denna teknik, bara i Sverige. Det verkar också som att det inte är helt enkelt att avgöra om tekniken verkligen har en effekt eller inte. Min uppskattning är att 50% av studierna kommer fram till att det finns en effekt och 50% kommer fram till att det inte har en effekt. Vilket bara gör hackarna blir ännu mer nyfikna på att testa själva. Det finns en Reddit-sida där hackare som bygger eller använder tDCS utbyter erfarenheter kring tekniken och användningen av tDCS.

En tDCS-pryl som jag hackade ihop själv.
En tDCS-pryl som jag hackade ihop själv.

Andra tekniska verktyg som är populära inom denna rörelse är tACS (som tDCS fast med växelström), TMS (som tDCS fast med magnetism) och EEG (sensorer som att läsa av hjärnvågor).

Den andra stora delen av brainhacking är att använda nootropika, som på engelska också kallas för smart drugs. Nootropika är läkemedel som förbättrar den kognitiva förmågan i ett specifikt avseende. Jag har dock ingen större erfarenhet av nootropika. Den enda nootropikan jag fick möjlighet att testa smakade så illa att jag inte kunde få ner allt.

Jag känner inte till några företrädare för denna rörelse som haft en betydande roll för rörelsen. Rörelsen verkar vara väldigt spridd bland enskilda personer. Knutpunkten för de som håller på med tDCS är dock Reddit-sidan som nämns ovan.

Bodyhacking. En del av biohacking-rörelsen jag är minst insatt i men gissningsvis den största rörelsen beroende på hur man definierar den. Det finns ingen bra konsensus för vad som ingår i termen. Vissa använder den som en term för alla rörelser som på ett eller annat sätt syftar till att förbättra människans förmågor (alltså bland annat alla ovanstående beskrivna rörelser, förutom DIYbio). Andra använder den enbart för de som genom experimenterande med träning, kost och tillskott optimerar sin hälsa, fysik och hormonella balans. Men vare sig man använder termen som i det första fallet eller det andra så skulle det innebära att denna gren av biohacking är den största sett till antal människor som utövar den (med tanke på hur många människor som har träning och hälsosam kost som livsstil). Det blir lite mer komplicerat av att det är väldigt få av dessa träningsmänniskor som pratar om biohacking. Frågan blir då om man ens räknar dessa människor som biohackare när de själv troligen knappt är medvetna om termen.

Precis som med brainhacking-rörelsen finns det inga direkta företrädare om man inte räknar med de otaliga mer eller mindre kända personligheter som predikar träning och hälsosam kost. Knutpunkter för livsstilstränande finns det otaliga av på internet. Jag känner dock inte till någon som även uttalat anknyter till biohacking.

Slutord
Bra jobbat om du lyckades ta dig ända hit! Du måste verkligen vara intresserad av allt som faller under termen biohacking!

Jag vill avsluta detta långa inlägg med att säga att jag troligen kommer göra djupdykningar i vissa av dessa grenar. Åtminstone grinder och DIYbio kommer behandlas separat. Dessa två har dessutom haft störst betydelse i Sverige sen vi startade Bionyfiken. Men brainhacking har fått alldeles för lite uppmärksamhet av oss. Vi vet att intresset för hjärnan är stor i Sverige, både bland amatörer och professionella och jag ska försöka råda bot på det. Bland annat genom att utveckla en tDCS som faktiskt går att sälja (många av er har efterfrågat en sådan) men även genom att arrangera meetups med fokus på hjärnan nästa år.

Om någon undrar vilka av dessa grenar jag håller på med så kommer svaret nu. Främst håller jag på med DIYbio. Jag var med och koordinerade när vi byggde Sveriges första community-biolabb i Stockholm Makerspace. Sedan blev jag ansvarig för den och har sedan dess varit med och arrangerat workshops i labbet och nyligen lyckades vi skapa lysande bakterier och analysera DNA. Snart kommer vi hålla workshops i CRISPR och starta ett riktigt projekt som vi kommer jobba med. Alla är välkomna att vara med dock.

Jag har även satt in chippet och genom projektet jag kallar för Chipster.nu försöker jag sprida information om chippet, svara på frågor och arrangera events där man kan chippa sig. Jag tycker det är ett spännande teknikområde med mycket potential men jag är långt ifrån en grinder.

I övrigt håller jag koll på vikt (dagligen) och kommer börja mäta puls och tryck snart också. Mest för att ha koll men är lite nyfiken på om man kan få någon vettig information ur datan. Jag är öppen för att börja mäta blodsocker även fast jag inte har diabetes, och jag skulle vilja kunna mäta D-vitamin-nivåer på mig själv för att se om det gör någon skillnad att ta D-vitamin-tillskott över vinterhalvåret. Dessa är framtida projekt.

I perioder brukar jag även träna väldigt mycket, sköta om min kost och ta tillskott. Men likt många andra började jag inte träna för biohackings skull utan för hälsans skull och anser mig inte vara en hackare i det avseendet.

Jag tror vi alla ur ett eller annat avseende gör saker som skulle kunna klassas som biohacking, inte minst för att vi alla är biologiska varelser som bryr oss om vår hälsa, och många av oss vill kunna leva lite längre och vara friskare lite längre. Då gör vi som amatörer saker (experiment) som har en betydande biologisk komponenten (biohacking!!). Men samtidigt är det viktigt att inse att biohackare eller hackare är inte en term man kan sätta på sig själv, det är en term andra sätter på en när man förtjänar det. Det är så det funkar i ödmjuka rörelser som hackerrörelser är.

Publicerad den Lämna en kommentar

SVT-reportage om biolabbet

För några dagar sen var SVTs Rapport hos oss på Makerspace och gjorde ett reportage om biohacking. Inslaget finns att se här men för er som besöker den här sidan för att ni sett reportaget och söker mer information så har jag samlat några nyttiga länkar här nedan:

Stockholm Makerspace [Facebook] – Föreningen där labbet ligger.

Chipster.nu [Facebook] – För de som är intresserade av chippen som man sätter in i handen. Om du vill ha ett anmäl dig på chipster.nu. Eller bara läs mer om chippet.

Bionyfiken [Facebook] – En förening som jag varit med och startat helt och hållet dedikerat till biohacking.

För övrigt planerar vi ett par workshops för de som vill lära sig att labba. Du kan anmäla ditt intresse här så skickar vi mer information när vi spikat datumen. De första workshopen bör vi kunna ge under augusti. Dessa workshops ger Stockhom Makerspace i samarbete med iGEM Stockholm.

Det går självklart också bra att maila mig på hej@biohacking.se om man inte hittar den informationen man behöver.

Publicerad den Lämna en kommentar

Biohacking on Nörd café in Tekniska museet

On Wednesday there will be another edition of Nörd café in Tekniska museet in Stockholm and I have been invited to talk about my nerdy interest of hacking life. If you are curious about biohacking and would like to hear an introduction to it the come to Tekniska museet on Wednesday at 18:00. I will talk about many aspects of biohacking but keep a focus on the hacking of DNA and bacteria. And there will be a lot through my personal experience and some upcoming stuff. There will be time for a lot of questions and discussions and I will bring some stuff you can feel on.

There is some more information on meetup.com.

Publicerad den Lämna en kommentar

Reportage i DN om biohacking

DN har idag publicerat ett längre reportage om biohacking som är värt att läsa. I samband med artikeln gjordes en interjuv med mig och en fotograf från DN var med när vi flyttade in labbprylar vi hade fått i donation från ett företag. Artikeln ger i all väsentlighet en korrekt och rättvis bild av rörelsen. Men jag har några mindre kommentarer.

en hackare någon som bygger om, experimenterar och skapar nytt inom datorteknik. Biohackaren vill göra samma sak, men med organisk materia i stället för kretskort och kod.

Jag skulle nog säga att de typer av biohackare som jobbar med bakterier och DNA snarare använder DNA och bakterier som datorhackare använder datorer, kretskort och kod. Det är dit vi är på väg. En framtid där vi använder organiska maskiner som datorer och kretskort och där vi skriver kod med DNA (och bygger abstrakta lager för att göra det lättare att koda).

Men i sin enkelhet sätter det fingret på en viktig sida av biohackerkulturen: Drömmen om cyborgen, den biologiska kroppen i symbios med tekniken, syntesen mellan människa och maskin. Tankeströmningen brukar kallas transhumanism, idén att det är både möjligt och lämpligt för mänskligheten att förändra och vidareutveckla våra fysiska kroppar.

Det stämmer att många biohackers vill förbättra människans biologi och drömmer om symbios mellan människa och andra teknologier som robotteknologi. Men det finns också många vill skilja mellan biohacking och transhumanism, där biohacking är leka med biologi för sakens skull och transhumanism är drömmen om den biologisk och tekniskt förbättrade människan för sakens skull. Uppenbart är det att det är svårt att skilja dessa rörelser åt från varandra och att människorna i de två olika rörelserna gillar varandra och varandras idéer. Jag ser heller inget problem med den grejen eller att rörelserna överlappar.

I övrigt tycker jag att det är märkligt att Roger Roffey, forsknings­ledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI i artikeln utgår ifrån det värsta. Självklart tar vi seriöst på säkerheten. Säkerhetsarbetet är en av de största komponenterna i det här projektet. Besöker man vår verksamhet sen när vi har öppnat portarna och lär sig lite om vilka vi är och vad vi gör kommer det vara helt uppenbart att inget farligt kommer ske i den lokalen.

Är man i övrigt intresserad av labbet och kanske själv vill komma och lära sig rekommenderar jag att man blir medlem i Makerspace när den nya lokalen väl har invigts. Man kan också bli medlem i Bionyfiken om man vill ge stöd för fortsatt utveckling av biohackingrörelsen i Sverige. Håll även koll på vår meetup-grupp för kommande events. Har ni några frågor kan ni alltid maila.