Publicerad den Lämna en kommentar

Världens första CRISPR-genmodifierade bebisar har fötts

Jennifer Doudna, en av skaparna av den revolutionerande genmodfieringstekniken som kallas för CRISPR, ska ha sagt att vi börjar närma oss början på tiden då vi börjar genmodifiera människor. Kineserna är möjligen redan där. Imorse släpptes nyheten att enligt medicinska dokument som postats på nätet så har ett forskarlag vid Southern University of Science and Technology (SUSTech) i Shenzhen rekryterat kinesiska par för att genom CRISPR-tekniken och in vitro-fertilisering skapa barn som är immuna mot sjukdomar som HIV, smittkoppor och kolera.

Till en början var det inte klart om barnen hade fötts. Dokumenten visade att tester hade genomförts på foster som var upp till 24 veckor gamla, vilket motsvarar sex månader. Det var okänt om dessa graviditeter hade avslutats, om de var pågående eller om barnen hade fötts. Men senare kom det rapporter om att den kinesiske forskaren som lett forskarlaget, He Jiankui, ska ha påstått att han hjälpt till att skapa världens första genetiskt modifierade bebisar (två tvilling-flickor). Hes labb har till och med spelat in en video där He själv berättar och bekräftar att dessa genetiska modifieringar har gjorts och att de två flickorna har fötts.

Frågan om att genmodifiera embryon är känslig, inte bara för att man skapa genetiskt modifierade barn och människor, men också för att de förändringar man gör är permanenta och förs sedan vidare till nästa generation. Dessutom är det inte fullständgt utrett om det är helt säkert att använda tekniken. Man kan dels införa ändringar som inte var avsedda att göras, och dels känner man ofta inte till vilka långsiktiga effekter genmodifieringarna kan leda till.

Nyheten om de genmodifierade bebisarna fick två av grundarna av CRISPR-tekniken att göra uttalanden om händelsen. Feng Zhang uppmanade till ett globalt moratorium för användningen av CRISPR-tekniken för att skapa genmodifierade barn. Ett moratorium betyder ett tillfälltigt stopp av en viss teknik eller forskning tills omständigheterna och/eller kunskaperna om tekniken eller forskningsområdet har blivit bättre. Jennifer Doudna uppmanade det kinesiska forskarlaget att förklara varför de valt att avstå från det globala konsensus som finns om att i dagsläget inte använda CRISPR för att genmodifiera mänskliga embryon. Hon passar på att påminna allmänheten om att resultaten av den här studien inte har presenterats i någon ”peer-reviewed” vetenskaplig tidskrift, och att det då är svårt att bedöma trovärdigheten av dessa uppgifter. Hon menar även att det här fallet visar att det finns ett behov av att begränsa användningen av genmodifiering av männskliga könsceller till fall där det finns sjukdomsfall där det inte finns någon behandlig för än, men där CRISPR skulle kunna vara en lösning.

Ironiskt nog håller världens främsta forskare i skrivande stund på att flyga till Hong-Kong för att delta i konferensen ”Second International Summit on Human Genome Editing”. Tanken är då att diskutera frågor för att en dag kunna ta ett konsensusbeslut på att använda CRISPR på mänskliga könsceller. På konferensens webbsida kan man läsa ”Of particular concern is the possibility of heritable genome editing, which would alter the human germline…”. Men det verkar som att de är lite för sent ute nu. He Jiankui är till och med inplanerad att ge ett föredrag under denna konferens, och kommer nog ha en hel del att förklara då han och hans forskarlag inte verkar ha följt de regler som har satts upp av det globala forskarsamfundent.

Jag kommer fortsätta att bevaka utvecklingen av den här händelsen de kommande dagarna.

Publicerad den Lämna en kommentar

Serie: Vägen till den klonade bakterien #1

Det finns en grej jag velat göra en längre tid i biolabbet, och nu börjar jag få tid för det. Jag vill transformera (modifiera) enkla bakterier till att producera färger. Det finns två anledningar till detta. Det första är att om jag lyckas modifiera bakterier till att producera färger så har jag satt grunden för att kunna få bakterier att även göra andra enkla saker (producera dofter, enzymer och andra proteiner). Man kommer fortfarande vara beroende av att andra har lagt ned mycket av grundjobbet för att producera dessa saker på ett eller annat sätt. Men eftersom vi i biolabbet har tillgång till dessa färdiga beståndsdelar så är det bara processen att få in dessa beståndsdelar in i cellerna och få dem att producera dem som behöver utarbetas.

Den andra anledningen till att jag vill göra det här projektet är för att det kräver att jag utvecklar protokoll, metoder och processer som är självklara i professionella labbar, men som vi inte har jobbat fram på biolabbet i Stockholm Makerspace. Det i sin tur kommer leda till att vi kan göra andra typer av experiment.

Jag tänker att det vore en bra grej att dokumentera hela den här processen här på bloggen, dels för min egen del som en logg över vad jag gjort tidigare, men även för andra att få en insyn i arbetet som krävs för att göra en sådan grej som att modifiera bakterier till att producera färger. Jag kommer avstå från att skriva tekniska och svårlästa texter, och där jag behöver använda tekniska ord kommer jag förklara vad de betyder. Det blir inga detaljerade beskrivningar om varje experiment, utan mer en berättande text. Och det blir för första gången en serie av texter. Jag kommer skriva texter i denna serie med jämna mellanrum tills målet är uppnått.

Till att börja med behövs det såklart bakterier. Det finns en rad vanligt förekommande organismer som man jobbar med i biolabbar. Den organism jag kommer jobba med är en typ av E. coli som kallas för TOP10. Detta är en art av E. coli som modifierats på flera olika sätt [PDF] för att fungera speciellt bra för experiment när man vill jobba med så kallad kloning. Kloning innebär helt enkelt att man klipper och klistrar DNA, för in DNAt in i celler och kopierar upp dem.

OBS! För att vara tydlig, detta finns olika arter av E. coli-bakterier, varav vissa är farliga och orsakar till exempel matförgiftning, men denna art som jag kommer jobba med är inte en sådan farlig art.

Men redan här börjar problemen vad gäller material och metoder. I somras drog nämligen någon ut sladden till den frys där vi bevarade alla bakterier och de initiala testerna visade att bakterierna hade dött. Bara att utföra dessa tester tog ganska lång tid. Men igår fick vi tag i en eppendorf-tube med 1 mL TOP10-celler. Det är gott och väl mer än vad som behövs för att det aldrig ska ta slut. Jag har odlat upp dessa nu. En tub celler är nu över tio stycken nya tuber med celler. Jag tyckte att det visuellt gick att avgöra att cellerna hade växt, men för säkerhetsskulle strök jag även ut lite av cellerna på en agarplatta. Om det blir ett positivt resultat på agarplatta blir nästa steg att göra många tuber med celler, sådana så kallade working stocks (WS). En WS är helt enkelt en tub med celler (eller nåt annat) som man faktiskt använder i sina experiment, och sedan odlar man upp från orginal stocken när man behöver mer. Resultat borde komma inom de närmaste dagarna.

Agarplattor
Agarplattor är geler med näring som bakterier kan växa på. Agarplattor är ofta enkla att göra själv. I biolabbet på Stockhom Makerspace gör vi dem själva.