Etikett: iGEM

För två år sen skrev jag ett inlägg om vad biohacking är för nåt. Men allteftersom tiden går utvecklas fältet och jag själv lär mig mer om biohacking.  Det är dags för en uppdaterad text om vad biohacking är för nåt. Jag gillar inte att skriva längre texter men jag känner att det är viktigt att ha denna beskrivning dels för att andra ska förstå men även för att dokumentera utvecklingen.

Innan jag börjar själva beskrivning behöver jag understryka att biohacking är ett väldigt flytande fält och saknar exakt definition. Beskrivningen här är min tolkning men det är en tolkning som ändå delas av många inom rörelsen har jag märkt. Det finns personer som har andra uppfattningar av vad biohacking är för nåt.

Biohacking är ett begrepp som omfattar väldigt många olika typer av rörelser och subkulturer. Olika rörelser och personer har oberoende av andra börjat kalla sin aktivitet för biohacking och nu finns det en konsensus att biohacking innefattar en rad till synes olika rörelser, men där alla har en betydande biologisk komponent. De största rörelserna inom begreppet biohacking är de som även kallas för DIYbio, grinder, bodyhacking, quantified self och brainhacking. Alla dessa termer är utbytbara mot termen biohacking. Man kan till exempel tala om att man biohackar sin kropp när man sätter in ett chip i handen eller så kan man också säga man är en grinder för att man satt in ett chip i handen. Man kan biohacka bakterier eller så kan man också modifiera bakterier som en DIYbio-entusiast. Kontexter brukar göra att det egentligen aldrig blir förvirrande vad man pratar om. Personer som håller på med en typ av biohacking brukar ofta också vara intresserad av minst en annan gren av biohacking. Man kanske hackar kroppen genom att försöka optimera sin kost och träna, men man mäter samtidigt puls och sockervärden vilket gör att man hamnar både under bodyhacking- och quantified self-grenen. Förutom en betydande biologisk komponent karakteriseras alla dessa rörelser också av följande minsta gemensamma nämnare.

Amatörer och hobbyister. Man är aktiv inom rörelsen som hobbyist eller amatör. Hur mycket än företagen vill associeras med termen biohacking just skulle jag ge väldigt få företag rätten att få associeras med biohacking-termen. Det finns personer som varit med och byggt upp sina respektive grenar av biohacking-rörelsen och som lägger stor vikt vid punkterna som är beskrivna nedan och därför tycker jag det är helt okej att de använder termen i samband med de företag de driver, men det är väldigt få företag och de flest företag kommer aldrig kunna eller vilja driva sina företag efter punkterna som finns beskrivna här och därför tycker jag inte heller att de ska associeras med biohacking.

Nyfikenhet och fokus på experimenten. Det är experimenten som är det viktigaste. Självklart analyserar man resultaten av experimenten men det som driver är nyfikenheten. Man är nyfiken på vad som händer om man gör ett visst experiment. Man är öppen för att lära sig genom att testa. Hellre än att sitta och prata teorier tar man hellre tag i saken och testar.

Samarbeten. Man samarbetar gärna. Man utforskar i grupp och därför finns det stabila communities bakom varje rörelse där många människor bidrar med en liten del som driver hela rörelsen framåt.

Delning av kunskap och information. Man tycker att det är viktigt med fri information och man är därför öppen för att dela med sig av information, data, kunskap, ritningar och filer. Den fria information är det som göra att hela ens community kan växa och frodas. Om ens community frodas så frodas även man själv då man får tillbaka sitt community när man ger till det.

Den som är lite vana av andra hacker-rörelser ser att punkterna ovan beskriver vilken hacker-rörelse som helst. Det är alltså en generell beskrivning av hackeretiken. Det är alltså inget nytt att dessa punkter även gäller för biohackare. Skillnaden är den betydande biologiska komponenten. Ovanstående punkter beskriver varför biohacking är så diversifierad men också vilka gemensamma nämnare det finns för alla olika grenar. Nedan beskriver jag de största grenarna av biohacking-rörelsen närmare.

Grinder. En hackerrörelse som går ur på att man opererar in teknik in i sin egen kropp. Chippen som har blivit riktigt trendiga och faller under denna gren av biohacking-rörelsen. Men de som gör detta som riktiga hackers operera själv in tekniken i sig själv och är man riktigt hardcore utvecklar man till och med tekniken som opereras in. Grinders har nära relation med body modification-rörelsen (tänk piercing och tatueringar) och rörelserna flyter in i varandra men där body modification handlar om att modifiera kroppen av främst estetiska skäl handlar grinder om att modifiera kroppen av funktionella anledningar. Grinders använder sina kroppar för att experimentera på och målet är att förbättra människan med teknik. Självklart har grinders nära relation med transhumanism.

Några företrädare inom grinder-rörelsen är Kevin Warwick, Tim Cannon, Amal Graafstra och Lepht Anonym. Den främsta knutpunkten för grinders är webbsidan biohack.me.

OBS! Blod förekommer i vissa av länkarna ovan!

DIYbio. Termen står för Do-it-Yourself biology. Den enda, vad jag känner till, grenen av biohacking-rörelsen som inte endast fokuserar på hela eller delar av människokroppen. Fokus ligger istället på DNA, mikroorganismer och annat biologisk som faller under bioteknik. Den moderna formen av DIYbio har sina rötter i hacker-eventen SuperHappyDevHouse där man började med jätteenkla DNA-experiment 2005 respektive i tävlingen i syntetisk biologi som kallas för iGEM, en tävling som jag nämnt otaliga gånger i andra bloggposter. Det var personer med rötter i dessa två organisationer som mellan 2005 och 2010 mest aktivt drev DIYbio-rörelsen framåt. Meredith L. Patterson från SuperHappyDevHouse författade bland annat ”A Biopunk Manifesto” (se videon nedan) och Mackenzie Cowell med rötter i iGEM-tävligen är medgrundaren till webbsidan och maillistan DIYbio, som blev och är fortfarande den globala träffpunkten för DIYbio-biologer.

När de första biolabben invigdes i USA 2010 (Biocurious på västkusten och Genspace på östkusten) tog rörelsen ny fart. Samma år lanserades openPCR. PCR är en av de viktigaste maskinerna i ett labb och openPCR utvecklades som en open source-version av en PCR-maskin av hackare med anknytning till biolabbet Biocurious. openPCR har haft en central betydelse för rörelsen och det går nu att hitta en openPCR-maskin i majoriteten av de över hundra community-labbar som finns runt om i världen idag (inklusive labbet på Stockholm Makerspace).

Några av de främsta företrädarna inom DIYbio-rörelsen är Josiah Zayner, Thomas Landrain, Ellen Jorgensen och Cathal Garvey. Knutpunken för DIYbio-rörelsen på internet är maillistan på DIYbio.org.

Quantified Self. Rörelsen som går ut på att logga data om sig själv. Det man mäter är olika aspekter om sig själv eller inom ens egen vardag. Det kan handla om puls, sömnkvalitet, luftfuktighet och så vidare. Experimenten är helt enkelt studier om en viss aspekt om sig själv genom att samla data om den aspekten och analysera resultatet. Till skillnad från vanliga studier finns det bara ett forskningsobjekt och det är man själv. Denna rörelse räknas av vissa som en biohackingrörelse medan andra inte räknar med den som biohacking. Men den har åtminstone en stark koppling till biohackingrörelsen.

Quntified self har en väldigt stor och växande kommersiell aspekt som kommit till genom anknytningen till demokratiseringen av den hårdvaruutveckling som skett det senaste decenniet, speciellt i samband med utvecklingen av Internet of Things. Men det finns en minst lika stor underground-rörelse som bygger sin egen utrustning och utför sina egna studier. Likt många andra idag populära teknikrörelser (bland annat de beskrivna ovan) har den moderna quantified self-rörelsen sina rötter kring mitten av 00-talet när Gary Wolf och Kevin Kelly grundade företaget Quantified Self Labs för att fungera som stöd till rörelsen. Alla som håller på med quantified self har dock inte nödvändigtvis anknytning till detta företag och rörelsen kring företaget.

En person som är värd att nämna i detta sammanhang är också Chris Dancy (som besökte Sverige tidigare i år). Wired har kallat honom för ”World’s most connected man” eftersom han samtidigt använder 500-600 hundra olika verktyg för att mäta saker om sig själv. Data som han sedan använder för att göra förbättringar i sin miljö och livsstil.

Några av de främsta företrädare inom quantified rörelsen är Chris Dancy, Gary Wolf och Kevin Kelly. Knutpunkten för quantified self-rörelsen på internet är webbsidan quantifiedself.com. Här kommer man dock inte att hitta de otaliga undergroundprojekt som finns spridda lite överallt på internet.

Brainhacking. Rörelse där man använder tekniska hjälpmedel och substanser (nootropika) till att förbättra sin kognitiva förmåga. De mer populära teknikerna och metoderna som hackare experimenterar med är transcranial-Direct Current Stimulation (tDCS) och läkemedelssubstanser som Modafinil (receptbelagt i Sverige). Just tDCS är omåttligt populärt i denna rörelse bland annat för att tekniken är väldigt enkel att bygga själv (jag har bland annat byggt en tDCS-låda i ren DIY-stil) och det är ett hett forskningsområde även för professionella forskare. Det finns flera pågående och avslutade studier kring denna teknik, bara i Sverige. Det verkar också som att det inte är helt enkelt att avgöra om tekniken verkligen har en effekt eller inte. Min uppskattning är att 50% av studierna kommer fram till att det finns en effekt och 50% kommer fram till att det inte har en effekt. Vilket bara gör hackarna blir ännu mer nyfikna på att testa själva. Det finns en Reddit-sida där hackare som bygger eller använder tDCS utbyter erfarenheter kring tekniken och användningen av tDCS.

Andra tekniska verktyg som är populära inom denna rörelse är tACS (som tDCS fast med växelström), TMS (som tDCS fast med magnetism) och EEG (sensorer som att läsa av hjärnvågor).

Den andra stora delen av brainhacking är att använda nootropika, som på engelska också kallas för smart drugs. Nootropika är läkemedel som förbättrar den kognitiva förmågan i ett specifikt avseende. Jag har dock ingen större erfarenhet av nootropika. Den enda nootropikan jag fick möjlighet att testa smakade så illa att jag inte kunde få ner allt.

Jag känner inte till några företrädare för denna rörelse som haft en betydande roll för rörelsen. Rörelsen verkar vara väldigt spridd bland enskilda personer. Knutpunkten för de som håller på med tDCS är dock Reddit-sidan som nämns ovan.

Bodyhacking. En del av biohacking-rörelsen jag är minst insatt i men gissningsvis den största rörelsen beroende på hur man definierar den. Det finns ingen bra konsensus för vad som ingår i termen. Vissa använder den som en term för alla rörelser som på ett eller annat sätt syftar till att förbättra människans förmågor (alltså bland annat alla ovanstående beskrivna rörelser, förutom DIYbio). Andra använder den enbart för de som genom experimenterande med träning, kost och tillskott optimerar sin hälsa, fysik och hormonella balans. Men vare sig man använder termen som i det första fallet eller det andra så skulle det innebära att denna gren av biohacking är den största sett till antal människor som utövar den (med tanke på hur många människor som har träning och hälsosam kost som livsstil). Det blir lite mer komplicerat av att det är väldigt få av dessa träningsmänniskor som pratar om biohacking. Frågan blir då om man ens räknar dessa människor som biohackare när de själv troligen knappt är medvetna om termen.

Precis som med brainhacking-rörelsen finns det inga direkta företrädare om man inte räknar med de otaliga mer eller mindre kända personligheter som predikar träning och hälsosam kost. Knutpunkter för livsstilstränande finns det otaliga av på internet. Jag känner dock inte till någon som även uttalat anknyter till biohacking.

Slutord
Bra jobbat om du lyckades ta dig ända hit! Du måste verkligen vara intresserad av allt som faller under termen biohacking!

Jag vill avsluta detta långa inlägg med att säga att jag troligen kommer göra djupdykningar i vissa av dessa grenar. Åtminstone grinder och DIYbio kommer behandlas separat. Dessa två har dessutom haft störst betydelse i Sverige sen vi startade Bionyfiken. Men brainhacking har fått alldeles för lite uppmärksamhet av oss. Vi vet att intresset för hjärnan är stor i Sverige, både bland amatörer och professionella och jag ska försöka råda bot på det. Bland annat genom att utveckla en tDCS som faktiskt går att sälja (många av er har efterfrågat en sådan) men även genom att arrangera meetups med fokus på hjärnan nästa år.

Om någon undrar vilka av dessa grenar jag håller på med så kommer svaret nu. Främst håller jag på med DIYbio. Jag var med och koordinerade när vi byggde Sveriges första community-biolabb i Stockholm Makerspace. Sedan blev jag ansvarig för den och har sedan dess varit med och arrangerat workshops i labbet och nyligen lyckades vi skapa lysande bakterier och analysera DNA. Snart kommer vi hålla workshops i CRISPR och starta ett riktigt projekt som vi kommer jobba med. Alla är välkomna att vara med dock.

Jag har även satt in chippet och genom projektet jag kallar för Chipster.nu försöker jag sprida information om chippet, svara på frågor och arrangera events där man kan chippa sig. Jag tycker det är ett spännande teknikområde med mycket potential men jag är långt ifrån en grinder.

I övrigt håller jag koll på vikt (dagligen) och kommer börja mäta puls och tryck snart också. Mest för att ha koll men är lite nyfiken på om man kan få någon vettig information ur datan. Jag är öppen för att börja mäta blodsocker även fast jag inte har diabetes, och jag skulle vilja kunna mäta D-vitamin-nivåer på mig själv för att se om det gör någon skillnad att ta D-vitamin-tillskott över vinterhalvåret. Dessa är framtida projekt.

I perioder brukar jag även träna väldigt mycket, sköta om min kost och ta tillskott. Men likt många andra började jag inte träna för biohackings skull utan för hälsans skull och anser mig inte vara en hackare i det avseendet.

Jag tror vi alla ur ett eller annat avseende gör saker som skulle kunna klassas som biohacking, inte minst för att vi alla är biologiska varelser som bryr oss om vår hälsa, och många av oss vill kunna leva lite längre och vara friskare lite längre. Då gör vi som amatörer saker (experiment) som har en betydande biologisk komponenten (biohacking!!). Men samtidigt är det viktigt att inse att biohackare eller hackare är inte en term man kan sätta på sig själv, det är en term andra sätter på en när man förtjänar det. Det är så det funkar i ödmjuka rörelser som hackerrörelser är.