Det finns en grej jag velat göra en längre tid i biolabbet, och nu börjar jag få tid för det. Jag vill transformera (modifiera) enkla bakterier till att producera färger. Det finns två anledningar till detta. Det första är att om jag lyckas modifiera bakterier till att producera färger så har jag satt grunden för att kunna få bakterier att även göra andra enkla saker (producera dofter, enzymer och andra proteiner). Man kommer fortfarande vara beroende av att andra har lagt ned mycket av grundjobbet för att producera dessa saker på ett eller annat sätt. Men eftersom vi i biolabbet har tillgång till dessa färdiga beståndsdelar så är det bara processen att få in dessa beståndsdelar in i cellerna och få dem att producera dem som behöver utarbetas.
Den andra anledningen till att jag vill göra det här projektet är för att det kräver att jag utvecklar protokoll, metoder och processer som är självklara i professionella labbar, men som vi inte har jobbat fram på biolabbet i Stockholm Makerspace. Det i sin tur kommer leda till att vi kan göra andra typer av experiment.
Jag tänker att det vore en bra grej att dokumentera hela den här processen här på bloggen, dels för min egen del som en logg över vad jag gjort tidigare, men även för andra att få en insyn i arbetet som krävs för att göra en sådan grej som att modifiera bakterier till att producera färger. Jag kommer avstå från att skriva tekniska och svårlästa texter, och där jag behöver använda tekniska ord kommer jag förklara vad de betyder. Det blir inga detaljerade beskrivningar om varje experiment, utan mer en berättande text. Och det blir för första gången en serie av texter. Jag kommer skriva texter i denna serie med jämna mellanrum tills målet är uppnått.
Till att börja med behövs det såklart bakterier. Det finns en rad vanligt förekommande organismer som man jobbar med i biolabbar. Den organism jag kommer jobba med är en typ av E. coli som kallas för TOP10. Detta är en art av E. coli som modifierats på flera olika sätt [PDF] för att fungera speciellt bra för experiment när man vill jobba med så kallad kloning. Kloning innebär helt enkelt att man klipper och klistrar DNA, för in DNAt in i celler och kopierar upp dem.
OBS! För att vara tydlig, detta finns olika arter av E. coli-bakterier, varav vissa är farliga och orsakar till exempel matförgiftning, men denna art som jag kommer jobba med är inte en sådan farlig art.
Men redan här börjar problemen vad gäller material och metoder. I somras drog nämligen någon ut sladden till den frys där vi bevarade alla bakterier och de initiala testerna visade att bakterierna hade dött. Bara att utföra dessa tester tog ganska lång tid. Men igår fick vi tag i en eppendorf-tube med 1 mL TOP10-celler. Det är gott och väl mer än vad som behövs för att det aldrig ska ta slut. Jag har odlat upp dessa nu. En tub celler är nu över tio stycken nya tuber med celler. Jag tyckte att det visuellt gick att avgöra att cellerna hade växt, men för säkerhetsskulle strök jag även ut lite av cellerna på en agarplatta. Om det blir ett positivt resultat på agarplatta blir nästa steg att göra många tuber med celler, sådana så kallade working stocks (WS). En WS är helt enkelt en tub med celler (eller nåt annat) som man faktiskt använder i sina experiment, och sedan odlar man upp från orginal stocken när man behöver mer. Resultat borde komma inom de närmaste dagarna.
Agarplattor är geler med näring som bakterier kan växa på. Agarplattor är ofta enkla att göra själv. I biolabbet på Stockhom Makerspace gör vi dem själva.
Nu kör vi nya workshops i biolabbet. Dessa är mer eller mindre samma workshops som vi körde med iGEM Stockholm 2016-laget. Det är en serie av tre workshops där de två första lägger grunden för den tredje.
I den första workshopen lär man sig använda en pipett. Kan låta tråkigt men det är det mest använda verktygt i ett biolabb och fel hantering kan leda till att ett helt experiment misslyckas. Däremot är det inte svårt att lära sig hantera en pipett ganska snabbt.
I den andra workshopen lär man sig hur man tillreder agarplattor med näring och odlar bakterier på dem. Agarplattor är något man ofta använder i ett biolabb. Vill man lära sig klippa och klistra med DNA så måste man kunna blanda agarlösningar och odla bakterier på dem. Eventuellt kommer vi ha ett samarbete med Stockholms universitet senare i höst där de lär oss hur man isolerar bakteriofager (virus som infekterar bakterier) och då behöver man ha gjort denna workshop.
I den tredje workshopen kommer vi använda en teknik som kallas för transformation för att ge nya egenskaper till bakterier. I detta fall kommer vi trycka in ett stycke DNA i bakterierna, och de kommer producera motsvarande fluorescerande protein som gör att de kommer lysa grönt eller rött under blåljus.
Fokus för labbet ligger såklart på bioteknik, men utan hårdvara är det väldigt svårt att hålla på med bioteknik. För att kunna experimentera behöver vi maskiner som PCR-maskiner, värmeblock, vattenbad, transilluminatorer, inkubatorer o.s.v. Mycket av utrustningen är förvånansvärt enkelt att bygga… om man har kunskap och erfarenhet inom elektronik och mekanik. Tyvärr saknas den kunskapen bland de som är intresserade av DIYbio (precis som att kunskap om biologi ofta saknas hos de som är intresserade av elektronik och mekanik).
Men allt fler av de vanligt förekommande prylarna som används i ett labb börjar komma som öppen hårdvara, vilket också går hand-i-hand med att det är billigare att köpa. Men det räcker inte, utan open source-hårdvaran fungerar oftast som ett komplement till hårdvara som doneras från företag och universitet. Hårdvara som uteslutande är gammalt, slitet och ofta inte ens funkar. Kompetens inom hårdvara behövs inom DIYbio-rörelsen för att undvika flaskhalsar i utvecklingen. Därför måste hårdvaru-utveckling vara en naturlig del av DIYbio-rörelsen.
Inför 2018 har vi fått en hel del utrustning donerat till oss från universiteten och vissa av dem behöver fixas till lite. Vi är även öppna för att driva hårdvaruprojekt där vi bygger labbutrustning från grunden. Så om man är intresserad av DIYbio men kan mer hårdvara än våtvara så är man fortfarande välkommen att hänga med oss i biolabbet. Om man vill komma till meetupen kan man anmäla sig här. Om man inte kan komma finns det en livestream.
Här kommer en sammanfattning av det viktigaste som hände i biohackingsfären under våren 2017. Det hände mer under våren 2017 än jag egentligen hann skriva om här och därför startade jag en Facebooksida där tanken är att jag frekvent postar nyheter och intressanta artiklar, reportage o.s.v om biohacking och andra spännande teknikområden som bioteknik.
En av årets mest spännande nyheter kom tidigt i år när sekvenseringsbolaget Illumina meddelade att de har byggt en maskin som en dag kommer kunna sekvensera ett helt genom för $100 (dagens pris för ett helt genom ligger på cirka $1000). Det kommer öppna för möjligheter som vi idag inte ens kan föreställa oss men ett är att det det en dag kommer bli lika vanligt att ge ett DNA-prov när man är på vårdcentralen som det idag är att ge blod.
Vetenskapensvärld sände flera reportage om tDCS och relaterande tekniker. Personligen syns jag lite här och var i detta reportage. Även om det går väldigt sakta så finns det fortfarande i planerna att bygga och sälja en tDCS som många av er har efterfrågat. Man kan anmäla sitt intresse här.
Vad gäller biolabbet i Stockholm Makerspace låg verksamheten i stort sett nere under detta halvår eftersom jag medverkar i tävlingen i syntetiska biologi som kallas för iGEM (internationally Genetically Engineered Machine) och tanken är att använda kunskaperna jag får ut senare av tävlingen i Makerspace senare i höst där planen är att kunna erbjuda en hel kurs i syntetisk biologi.
För övrigt är tanken att hålla fler events med början under hösten då vi vet att många har efterfrågar events. Det har varit lite för svårt att organisera hittills men till hösten ska vi ha löst det mesta för att kunna börja arrangera riktiga meetups. Har ni förslag på teman för meetupsen, talare eller annat så skicka gärna ett mail.
Det var länge sedan jag skrev här. Inte för att det inte händer nåt men för att det har hänt för mycket senaste tiden. Här är ett svep av vad som har hänt senaste månaden.
iGEM 2017. Jag har gått med i årets Stockholms lag i iGEM. Det är det som har tagit mest tid senaste månaden. Ser fram emot hela resan. Kommer bli intensivt men roligt och väldigt lärorikt. Kommer blogg om de mer roligare delarna under resans gång.
Labbet. Arbetet i labbet har gått lite segare sedan årsskiftet, men det finns en plan. Vi fokuserar på hårdvara just nu. Speciellt behöver vi en skakare och försöker bygga en själva. Parallellt ska vi lära oss att transformera E.coli-bakterier och jag håller på att kolla på några protokoll för detta. Om man är intresserad av det pågående labbarbetet kan man gå med i denna Facebookgrupp.
tDCS. Jobbet med att börja bygga en säljbar version av tDCSen har kommit igång på allvar. Siktar fortfarande på mars för de första beta-versionerna och behöver då ett par personer som testar dem och kommer med feedback. Jag vet att det finns många som redan är intresserade.
Chippen. Fortfarande är intresset stort för chippen 🙂
Nu när vi börjar närma oss slutet på år 2016 har det blivit dags att sammanfatta året. Det är många som kallar 2016 för ett av de sämsta åren på länge, men för biohacking-rörelsen i Sverige har det varit ett bra år. Här är några av höjd-punkterna.
Biohacking-konferens. Vi höll Sveriges första biohacking-konferens i april i år som blev superlyckat. Under konferensen kunde 200 besökare lyssna på både inhemska och internationella talare berätta om alltifrån bodyhacking till DNA-analysmaskiner och cyborger.
Chipfester. Vi hade en mängd events där ännu fler människor skaffade chippen och nu känner jag mig säker på att svenskarna är de mest chippade folket per capita i världen. Vi chippade både på öppna events och stängda företag-events. Intresset är fortsatt stor för chippen och tillämpningarna börjar komma sakta men säkert. Vi jobbar på att fler ska kunna få chippen och även för fler tillämpningar. Speciellt vill vi under nästa år satsa på att nå ut till de delar av landet som inte tillhör storstadsregionerna och introducera minst en till användbar praktisk tillämpning.
Labbet. Jag skulle utan tvekan säga att biolabbet på Makerspace varit den grenen av svensk biohacking som utvecklades mest under 2016. Allt som hänt i labbet skulle kunna bli ett eget blogginlägg men här kommer istället en snabb sammanfattning: Vi var en grupp som samlades ganska direkt efter biohackingkonferensen och bestämde oss för att prova på PCR. Vi fick lite DNA från en kontakt på Stockholms universitet och började testa och testen gick bra. Under sommaren gjordes det två reportage i svensk media om biolabbet. Dels i Svenska Dagbladet och dels i SVT Rapport. Vi höll därför ett öppet hus för att alla nyfikna efter dessa reportage skulle få se labbet och det dök upp runt 40-50 personer mitt i juli under den initiala Pokémon Go hajpen. Under hösten genomförde vi en workshop-serie i tre delar som del i ett samarbete med iGEM Stockholm där deltagarna under tre workshops fick lära sig att pipettera, tekniker för att odla bakterier och till slut även försöka modifiera bakterier till att börja fluorescera. Vi lyckades inte få fluorescerande bakterier vi det tillfället, men vi lyckades vid ett annat tillfälle när vi testade själva. Strax efter det lyckade försöket lyckades en av medlemmarna även med att analysera en gen med PCR-tekniken. Efter det körde vi workshop-serien ytterligare vid ett tillfälle och är inne på den tredje omgången nu.
Till nästa år planerar vi att köra en CRISPR-workshop, en PCR-workshop och vi kommer även starta upp ett riktigt projekt.
Oavsett projekt känns det som att rörelsen i Sverige börjar få upp bra momentum nu. Vilket betyder att nästa år kommer bli riktigt bra på sätt som jag inte kan föreställa mig eller vill spekulera i. Men om man är intresserad av att följa med i rörelsens utveckling så rekommenderar jag följande sociala medier: Chipster på Facebook, Stockholm Makerspace biolabbet-gruppen på Facebook och nystartade Biohacking.se på Facebook för generella nyhetsuppdateringar kring biohacking-rörelsen. Jag startar en Facebook-sida för biohacking.se för det kommer så många intressanta nyheter ur den här globala rörelsen varje vecka men som inte når tillräckligt många i Sverige eftersom det inte finns bra sätt att sprida nyheterna. Så om du vill hålla dig uppdaterad ska du följa den sidan. Jag får dock flagga för att i skrivande stund är den Facebooksidan fortfarande i uppstartsfasen och är väldigt tom just nu.
Vi syns och hörs på andra sidan året till det året som förhoppningsvis blir ännu bättre än vad det här året var.
Under november kör vi vår workshops-serie igen. Det blir tre stycken. Den första lägger den viktigaste grunden, vilket är att kunna hantera en pipett. I den andra workshopen lär man sig hur bakterier odlas och olika tekniker för att ta prover från olika ytor och i den tredje visar vi hur man får bakterier att börja lysa. Igår lyckades vi också genomföra en komplett analys av en gen som vi människor har som hjälper oss att känna vissa bittra smaker. En workshop i hur man analyserar DNA kommer därför också komma snart. Vi har också börjat planera för en workshop i den nya spännande tekniken som kallas för CRISPR. Vill man få bakterier att lysa, lära sig analysera DNA eller gå på CRISPR-workshopen behöver man åtminstone ha gjort första workshopen. Så signa upp er om ni vill göra dessa!
Nedan finns mer information om datum, tider och hur man anmäler sig. Observera att du behöver vara medlem i Stockhom Makerspace för att kunna göra workshopsen.
Dåså! Vi har länge pratat om det. Nu äntligen lyckades vi modifiera DNAt för E.coli-bakterier så att bakterierna började lysa!
Vi sa för flera månader sen att vi skulle göra det här experimentet i samarbete med iGEM Stockholm under en workshop. Denna workshop höll vi i söndags förrförra veckan (16e oktober). Tyvärr lyckades vi inte få några lysande bakterier då. Men i söndags förra veckan (23e oktober) var vi ett litet gäng nere på Makerspace för att försöka igen. Jag såg ganska direkt vad vi hade gjort för fel första gången. Bakterierna från orginalprovet hade klumpat sig i botten av Eppendorf-tuben så vi hade troligen inte fått med några bakterier alls första gången. Vi gav bakterierna även längre tid på sig att uttrycka antibiotika-resistenta genen. Det löste problemet och nedan kan man se resultatet av de lysande bakterierna.
Det har tagit en lång tid att komma hit. Resa har varit lång. För mig började den till och med innan vi startade Bionyfiken. Men de senaste två åren har vi jobbat hårt. Tack vare Stockholm Makerspace lyckades vi bygga upp Sveriges första öppna biolabb och nu kan vi tack vare samarbetet med iGEM Stockholm börja lära människor grundläggande labbteknik. Det här är början på en ny fas. Saker kommer definitivt bli mycket mer intressanta från och med nu.
Vi har i flera månader jobbat med iGEM Stockholm för att kunna ge en uppsättning workshops där vi lär ut grunderna för olika vanliga tekniker som man använder i biolabbar. Det är tre olika workshops och vi vill att man gör de två första för att man ska få göra den tredje. Och det är helt enkelt för att den tredje är lite mer avancerad och de två första lägger grunderna för den tredje.
Nedan följer information man behöver veta för att kunna vara med på workshopen och beskrivning av varje workshop.
Man måste vara 16 år för att bli medlem på Stockholm Makerspace och för att få gå på dessa workshops.
Det tillkommer en avgift på mellan 100-200 kr för varje workshop. Denna avgift går uteslutande till inköp av material och utrustning som behövs för workshopen
För de två första workshopen kan man välja om man vill göra dem på förmiddagen eller på eftermiddagen. Så dubbelkolla vilken tid du bokar.
För att göra den tredje workshopen måste man ha gjort de två första.
Pipettering och mikroskopi.
Datum för workshop: 2a oktober
Anmälan: Kl 10-13 eller kl 14-17.
Avgift: 100kr
Antal platser: 32 stycken
Pipettering är nåt man gör hela tiden i ett biolabb. Det är inte speciellt svårt men man behöver ha gjort det ett par gånger för att få en känsla för det. Det finns också en del olika saker att tänka på vid olika situationer. En biohackare behöver kunna hantera sin pipett som en snickare hanterar sin hammare. Deltagarna får testa på att pipettera karamellfärg i serier dels för att få känsla för pipettering och dels lära sig seriespäda. En spektrofotometer används för att bekräfta resultaten.
Mikroskopet är ett landmärke inom bioteknik. Även om det gamla klassiska ljusmikroskop inte används så mycket längre inom forskning kan man fortfarande använda dem för enkel karakterisering av biologiska mikrostrukturer så som bakterier.
Det blir även en teoretisk introduktion och en genomgång av säkerhet i labbet.
Odla bakterier
Datum för workshop: 9e oktober
Anmälan: Kl 10-13 eller 14-17.
Avgift: 200 kr
Antal platser: 32 stycken
Bakterier är bioteknikens arbetshästar eller dess mikroprocessorer om man så vill. När man vet vad man vill göra använder man ofta bakterier för att få jobbet gjort. Det är därför viktigt att kunna odla bakterier så effektivt som möjligt och det finns en del tekniker för att få jobbet gjort. I den här workshopen får deltagarna gå ut och ta sina egna prover från naturen. Sedan odlar man dessa på egen förberedd näringslösning. Det kommer finnas möjlighet att kommta tillbaka dagen efter för att kolla på resultaten. Annars postar vi bilder av resultaten på internet. Teori ingår såklart.
Programmera lysande bakterier
Datum för workshop: 16e oktober
Anmälan: Kommer senare
Avgift: Kommer senare
Antal Kommer senare
Övrigt: De två första workshopen måste ha genomförts för att man ska få göra denna.
I den sista workshopen får deltagarna testa på det som är grunden för det som kallas syntetisk biologi. Syntetisk biologi är programmering för biologi och används för att programmera bakterier och andra celler att göra det man programmerar in i deras genetiska kod. För att demonstrera tekniken kommer vi koda bakterier till att bli självlysande i blått- eller ultraviolettljus.
iGEM Stockholm
iGEM är en internationell tävling i (framförallt) syntetisk biologi för gymnasieelever, högskolestudenter och biohacking- och communitylabbar runt om i världen. I Stockholm finns det ett lag med studenter från KTH, KI och Konstfack. Tävlingen avgörs i en stor final som hålls i Boston i USA i slutet av oktober. Dessa workshops har utformats och arrangeras i samarbete med iGEM Stockholm. Eftersom de behöver presentera resultaten av sina insatser i att utforma dessa workshops måste de arrangeras så snart som möjligt så att laget hinner skriva ned resultaten. Det är därför de arrangeras med kort varsel. Men vi vill gärna ställa upp för iGEM Stockholm när de ändå tog på sig att utforma tre stycken separata kvalitativa workshops åt oss. Vi hoppas ni har överseende med detta.
Vi i Stockholm invigde vårt labb under våren förra året. Nyligen startades arbetet med att bygga ett biolabb i Göteborg, och bara under de två senaste veckorna har jag fått en förfrågan från Linköping och en från Malmö om tips, råd och erfarenheter om hur man startar ett biolabb. Det verkar som att intresset äntligen vaknat för att starta fler biolabb. Så här kommer en sammanfattning av mina erfarenheter och råd om man vill starta ett biolabb. Vill du starta ett i din stad ska du läsa den här texten, om du fortfarande är sugen på att anta utmaningen kan du kontakta mig för vidare råd och vägledning.
1. Försök inte starta ett labb ensamt. Det största misstaget jag gjorde var att jag försökte driva hela grejen själv. Det föll väldigt platt. Det här är inte bara helt nytt, det är dessutom svårt att få tag i utrustning och material, det kräver en del kunskaper som en genomsnittsperson inte besitter och det finns en del motstånd och skepticism mot idén att amatörer ska hålla på med molekylärbiologi. I en grupp delar man på bördan, kan driva varandra och har tillgång till ett större nätverk av människor. De olika roller som man faller i eller bestämmer hjälper mycket.
2. Ordna en lokal. Att hacka DNA och bakterier är en väldigt fysisk grej. Man behöver vara någonstans. Det behöver inte vara stort. Några av de bästa DIYbio-grupperna i världen har bland de minsta labben rent areamässigt. Vi i Stockholm har 36m² och det är troligen en av de största DIYbio-labben i världen. Att ordna lokal kommer troligen vara den svåraste biten med att komma igång. Priotera denna fråga högt redan från början. Mer om denna fråga i punkten om pengar. I Stockholm har vi löst det genom att vi är en del av Stockholm Makerspace. Så här ser vårt labb ut. Ovanligt stort för ett amatörlabb.
3. Nätverka. Som nämns i punkt 1 är det ganska svårt att få ta i utrustning och material (till skillnad från andra klassiska makergrenar). För att få tag i saker utan att behöva lägga flera årslöner på att köpa in sakerna så behöver man känna folk (som känner folk) som kan donera utrustning (och material). I Stockholm hade vi turen att vi redan från första dagen fick bra support av enskilda forskare på universiteten och hade andra i våra nätverk med bra kontakter. Tack vare vårt kontaktnätverk har vi fått donerat utrustning för hundratusentals kronor. Hitta en eller flera forskare på närmaste universitet eller högskolan. Någon som självmant vill hjälpa och stötta. Någon som säger till när universitet eller nåt företag vill slänga saker. Och som även kan ge råd rent kunskapsmässigt om hur man utför specifika experiment.
4. Skaffa utrustning. Ett biolabb är väldigt utrustningskrävande. Utan utrustningen blir det inget biolabb. Olika sätt att skaffa utrustning är:
Hitta företag och universitet som kan donera (som nämns ovan)
Köp billigare alternativ på internet. Här finns det olika alternativ. Man kan köpa open source hårdvara, leta på blocket/Ebay/Alibaba eller köpa från företag som säljer utrustning för skolor.
Bygg din egen utrustning. Eftersom det finns massa open source-hårdvara finns även deras ritningar som man kan använda. Kräver att man har tid och en del kunskap i elektronik, 3D-printing och i hur en laserskärare fungerar.
Här har vi varit på Stockholms universitet och tömt ett av deras lager.
5. Hur man löser pengarfrågan. Den största och svåraste kostnaden kommer vara hyran för en lokal. Vi i Stockholm hade turen att Stockholm Makerspace hade plats och ville ha med oss i deras verksamhet. Det är en varm rekommendation att hitta en annan organisation i din stad som kan husera verksamheten. Ett makerspace är att rekommendera men det kan vara andra organisationer också. Kanske ett museum, utbildningsorganisation eller till och med ett företag. Ni får någonstans att vara och de får fler besökare. Men akta så de inte ställer orimliga krav på er. Ni ska inte jobba för dem och ni ska bestämma över er verksamhet.
Pengar för utrustning och material kan man få in genom att ordna workshops och ta betalt för material och utrustning som kommer behövas under workshopen. Utrustningen och materialet kan sedan användas för andra projekt. Det är så vi jobbar i Stockholm.
Man kan såklart även försöka få in sponsorer, men det är tid- och energikrävande och väldigt svårt att hitta företag som är intresserade. Och återigen, akta så de inte ställer orimliga krav på er. Ni ska inte behöva jobba för dem och ni ska bestämma över er verksamhet. Ofta vill sponsorer hellre ge material eller utrustning från det egna utbudet än pengar. Det kan vara okej. Det är upp till er själva att bestämma om det känns rimligt. I Stockholm har vi inte lagt speciellt mycket tid på att leta sponsorer och har aldrig haft några sponsorer för biolabbet.
6. Juridiken. Du behöver inget tillstånd eller certifikat för verksamheten så länge du inte modifierar organismer. För PCR behöver du till exempel inga tillstånd. Så fort du vill modifiera en organism finns det ett regelverk att ta hänsyn till. Det är olika myndigheter som har ansvaret beroende på vad det är du vill modifiera. För oss som biohackare är det Arbetsmiljöverkets ansvarsområde som är den relevanta. Det finns fyra olika säkerhetsnivåer. För de två lägsta behöver man bara anmäla att man håller på med verksamheten. Jag har bäst koll på den lägsta nivån för det är den jag ansökte för vårt labb. Det finns ett förenklat formulär om man bara vill ha den lägsta nivån. Man följer dokumentet och genomför en utredning för att vara säker på att inget kan släppas ut i miljön. När man genomfört utredningen skickar man in en anmälan till Arbetsmiljöverket som kan följa upp med följdfrågor. När de är nöjda kommer de skicka en bekräftelse på att ni fått in er anmälan. Sedan kan man till exempel modifiera E.coli till att självlysa.
7. Hitta samarbeten. En av anledningarna till att vi kan göra väldigt mycket under relativt kort tid är i min åsikt de samarbeten vi har med andra organisationer där vi delar gemensamma intressen. Om det finns ett iGEM-lag i staden är det ett givet samarbete. Vi samarbetar med Stockholms iGEM-lag. Tack vare dem kan vi erbjuda flera workshops under våren som vi omöjligen hade hunnit med annars. Och de får material på saker de kan visa upp i tävlingen att de har gjort. Vi har också ett samarbete med iGEM i Uppsala (som vi dock inte riktigt kommit igång med). Tack vare ett samarbete med forskarnätverket Stockholm RNA club hoppas vi kunna ge workshops i hur man använder tekniken CRISPR kring årsskiftet. De bidrar med kunskap, rådgivning, protokoll och vi sköter det praktiska.
8. Experimenten att börja med. Till sist behöver ett biohackinglabb experimentera, annars blir det mer en diskussionsklubb än ett labb. Man ska definitivt inte ha bråttom. Bättre att det är säkert och genomtänkt än det motsatta. Givna experiment i unga biohackinglabb är DNA-analyser med PCR och transformera (modifiera) bakterier till att självlysa. Andra saker man kan testa är att rena proteiner från bakterier eller lära sig mer om mikroskopi. Vad vi har märkt är att nybörjare har svårt för att hantera en pipett i början så vi kommer ha en inledande workshop där vi visar hur en pipett funkar, hur man seriespäder osv (denna sker i samarbete med iGEM).
Vår PCR-maskin. Den används när man bland annat vill analysera DNA.
9. Organisation och driv. Det kan vara lätt att börja starkt men tappa momentum allt eftersom tiden går och man stöter på hinder och andra motgångar. Det är bra om det finns en eller några få som ser till arbetet kommer framåt, driver och peppar. Den som tar initiativ till att ett datum bestäms för nästa träff, som pushar och påminner de aktiva att komma på möten osv. Se också till att ni har ett enkelt sätt att hålla kontakten och hålla er uppdaterade om vad som händer. Alla kan inte alltid vara med på allt. Vi i Stockholm har en Facebook-grupp som vi använder från alltifrån nyheter till att boka möten och ställa frågor om experiment. I Göteborg har de en maillista.
Om mig
Jag är en av grundarna av det som troligen är Sveriges första biohackinggrupp BioNyfiken. Jag har även suttit med in styrelsen för Stockhom Makerspace och grundade där Sveriges första öppna biolabb.
