Fast Company som är ett medieföretag som skriver och rapporterar om ny teknik har gjort en dokumentär om chippen. Dokumentären kommer släppas imorgon men man kan se ett litet klipp här nedan.
Nu har hela dokumentären kommit. Den är bara åtta minuter och fokuserar på företaget Three Square Market i USA som tillverkar och säljer försäljningsautomater. För några månader sen blev företaget det första i USA att erbjuda sina anställda att chippa sig och använda chippet mot sina produkter och andra läsare runt om på kontoret. Beslutet fick mycket uppmärksamhet i USA och Fast Company verkar ha besökt dem för att göra en kortare dokumentär. En av deras journalister chippar sig och provar på livet som chippad.
Dokumentär verkar inte ta upp något direkt nytt men de tar upp några kritiska aspekter utöver den falska eller missförstådda övervakningsrisken. Till exempel infektionsrisken och integritetsaspekten. I början säger de också att tekniken pushar gränserna för biotekniken. Det är inte ovanligt att man hör att chippen pushar gränserna för biotekniken, men chippen är definitivt inte bioteknik. Annars en helt okej dokumentär att se om man har åtta minter att döda.
Off-topic men i dokumentären ser man att företaget Three Square Market använder NFC-läsaren ACR122U. Den är den vanligast förekommande läsaren på marknaden och fungerar ändå hyfsat bra med 13,56 MHz-chippet jämfört med alla andra NFC-läsare vi har testat och vi planerar att skriva guider för hur man kan utveckla sin egen mjukvara för läsaren. Läsaren finns nu i butiken ifall man är intresserad av att utveckla egen mjukvara.
Att programmera datorer och bygga med elektronik är riktigt hett just nu. Men den riktigt stora potentialen finns i biologi. En nackdel med att bioteknik som teknikfält är låst till universiteten och de stora företagen är att få medvetna om dess potential. Videon nedan gör ett bra jobb att med snygg grafik och forskare och andra personer i den syntetiska biologins framkant förklara potentialen i tekniken.
Om man tycker syntetisk biologi verkar spännande så kommer man ha möjlighet att testa tekniken under hösten på Stockholm Makerspace då vi kommer erbjuda en workshop där man ändrar bakterier så de börjar självlysa. Man kan anmäla sitt intresse här.
Svt har gjort ett reportage om gänget i USA som håller på att arbeta fram självlysnade växter. Det har hållt på ett tag nu och har enligt dem själva lyckats få fram självlysande växter. Men de har inte visat resultatet offentligt. Det de jobbar på just nu är att öka ljusstyrkan och att få rosor att självlysa. Antagligen för att det är den växten som säljer mest.
Efter inslaget om oss och biohacking i Sverigesradio har jag pratat med en del människor om biohacking och ingen har tidigare hört talas om begreppet biohacking. Det är bra att inslaget sändes, det betyder att folk pratar om det, lär sig och börjar känna sig bekväma med det.
Här kommer en förklaring av begreppet. De flesta har en vag uppfattning av vad bioteknik respektive hacking är för nåt. Bioteknik kan man säga är användningen av levande system, celler, virus, DNA och protein för forskning och utveckling. Hacking kommer från datorvärlden och betyder olika saker i olika sammanhang. Här beskriver jag den betydelse av ordet hacker som ligger närmast biohackingens mening av ordet. Hacker är en person som är väldigt insatt i sitt tekniska ämne, har en förmåga att hitta snygga och smarta lösningar på problem och har även en lekfull inställning till tekniken. Det finns också en hackarideologi vars huvudpunkter inkluderar att man delar med sig (hört talas om ”sharing is caring”?), öppenhet, decentralisering, fri tillgång till information och att göra världen bättre. Ideologin kan sammanfattas som obehindrad och fri tillgång till information för att kunna skapa och vidareutveckla teknik för att få en bättre värld.
Som biohackers sneglar vi väldigt mycket på våra datorhackar-kusiner. Vi snor deras manifest, vi bygger vår ingengörskonst på deras ingengörskonst, vi drömmer om den utveckling de har haft och vi inspireras av deras ideologi. Som biohackers leker vi med bakterier, DNA och protein. Vi hittar enkla och hållbara lösningar. Vi delar med oss av våra resultat, sprider informationen och uppmanar andra att använda, förbättra och bygga på våra upptäckter. Vi använder vår kunskap och (bio)teknik för att få en bättre värld.
Men biohacking är ett väldigt brett begrepp och begränsar sig inte bara till bakterier och DNA. Just nu pågår det ett uppsving för ett rad olika teknikområden och rörelser som inkluderar en interaktion eller sammanblandning mellan det organiskt levande och mekanik och elektronik. Dessa rörelser inkluderas i begreppet biohacking. Utöver detta börjar det utvecklas mycket kultur runt biohackingrörelse, och som jag antar borde ingå i begreppet biohacking även om mycket av kulturen fanns innan biohacking fick sitt stora uppsving i mittan 00-talet.
Nedan följer en lista och beskrivning av de vanligast förekommande termerna, de största teknikområdena eller rörelserna som ingår eller relaterar till begreppet biohacking. Men observera att biohacking är under snabb utveckling just nu så användningen av dessa termer kommer att ändra. Det kommer tillkomma termer och vissa av dem kommer försvinna.
BioArt
En form av konst där konstnären använder sig av vävnader, bakterier, DNA och annat levande i skapande processen eller i slutresultatet av konstverket.
Bakterier som producerat fluorescerande protein i åtta olika färger.
Biopunk
Jag har sett ordet Biopunk användas för att beskriva väldigt olika saker och användning är inte helt uppenbar. De två vanligaste betydelserna är dels att den kan användas helt utbytbart mot biohacking, men det görs nuförtoden nästan aldrig det. Dels används den för att beskriva en subgenre till sci-fi genren cyberpunk. Utgångspunkten i biopunk berättelser brukar generellt sett vara en dystropi där en individ eller grupp av människor förtrycks av en auktoritet som använder bioteknik för att kontrollera och tjäna pengar på människor. Människorna i berättelserna är själva ofta genetisk manipulerade. Exempel på biopunk-filmer är Gattaca, Frankenstein-filmer och In Time. Kan personligen rekommender filmen Gattaca.
Jag föreslår att man använder biopunk som en beskrivning av subgenren av cyberpunkulturen.
DIYbio
Personer som experimenterar och bygger med bakterier, DNA och protein antingen hemma eller i community-labbar. Ofta men inte nödvändigtvis med enklare medel än vad som finns att tillgå i företag eller myndigheter. Det finns även ett globalt nätverk av dessa hobby-biologer som kallas för DIYbio. De har en Google Group mailinglista där de diskuterar DIYbio och hjälper varandra lösa problem och massa annat.
DIYbio nätverkets logotyp.
Grinders
Personer som utför kirurgi på sig själva för att operera in implantat som sensorer, chippar och liknande. Tekniken kan också ligga på kroppen i form av tatueringar eller plåster. I video nedan talar grindern Amal Graafstra om de implantat han har och hur de hjälper honom i vardagslivet.
Quantified self
Personer som använder teknik för att ta fram mätvärden på sin egen biokemi, fysiska hälsa, omgivning och allt annat möjligt. Till exempel mätvärden på pulsen, blodsockervärden, kvalitet på sömn, luftfuktighet, EKG, kaloriintag, kroppshållning o.s.v. Tanken är att man med hjälp av siffror hålla kolla på sin egen hälsa, förbättra sin hälsa och tidigt upptäcka sjukdomar. Det är oklart vart gränsen går för vilka som anses ingå i QS-rörelsen med tanke på att de flesta av oss har koll på något mätvärde om oss själva eller vår omgivning (vikt, kaloriintag, blodsockernivå, rumstemperatur o.s.v).
Transhumanism/Post-humanism/Cyborgism
Intellektuella och kulturella rörelser som vill utrota sjukdom, åldrande och död genom att utveckla människan. Det är den bästa generella beskrivningen jag kan ge för dessa rörelser. Det finns så många idéer, diskussioner, texter och tolkningar av rörelser att de troligen skulle kunna vara hela vetenskaper. De anses inte ingå i termen biohacking men förekommer ofta i biohacking sammanhang och går ofta hand-i-hand med biohackingen. I Sverige finns föreningen Människaplus som är en gren av den internationella organisationen Humanity+. De är ett forum för människor inom dessa rörelser.
Personligen tycker jag det saknas begrepp inom biohackingen för personer som håller på med bioinformatik i biohacking-stil och för de som bygger mekaniska och elektroniska byggen för att behandla och analysera biologi som t.ex. PCR-maskiner och bioprinters. Det är möjligt att dessa kan ingå i termen DIYbio.
Jag själv håller bara på med det som går under termen DIYbio. Jag håller inte på med de andra grenarna men anser att de har potential att förbättra liv när de väl har mognat och jag följer deras utveckling.
En av nyckelpersonerna i biohacking rörelsen är irländaren Cathal Garvey. För ett par år sen var han en doktorandsstudent och ansågs vara en mycket lovande student. Men han hoppade av sin utbildning för att hålla på med biohacking på heltid. Han ser det som sitt uppdrag att jobba för att bioteknik hamnar i vanliga människors hem. Vad som gör honom lite extra speciell är att ingen kan ifrågasätt honom som (bio)hacker för han bygger så mycket han kan från grunden. Till skillnad från till exempel franska biospacet La Paillasse som specialiserat sig på att införskaffa utrustning från professionella laboratorier som ger bort gammal utrustning gratis.
För ganska exakt ett år sen höll Cathal ett tal på en Tedx-konferens där han pratade om hur man kan göra bioteknik hemma, vad som gjorts hittills, vad han själv har gjort och vilka hinder som finns för den forsatta utvecklingen av biohackingen.
ALS Ice bucket challenge har haft en stor spridning bland kändisar runt om i världen. Jag tvivlar på att speciellt många av dem vet vad ALS är för nåt och lär inte heller inse hur allvarlig sjukdomen är. De flesta av dem gör det nog mest för uppmärksamhetens skull. Det sägs till och med att Oprah gjorde det för att promota en film hon nyligen producerat. Det gör inget, all uppmärksamhet är bra uppmärksamhet. Det här är en sjukdom som få drabbas av och de flesta dör av inom ett par år efter diagnos. Det finns därför inget större intresse bland läkemedelsindustrin att forska kring sjukdomen och ta fram läkemedel. Det är en av anledningarna till biospaces behöver skapas och utvecklas. Att ge makten över forskning och utveckling till de som har andra intressen än (stora) företag. Att få människor att inse att de kan ta den makten och att få medicinska utveckligen att gå snabbare. Om du ska titta på en enda ALS Ice Bucket Challenge-video så kolla på den som är länkad i detta inlägg. Donera sen lite pengar till ALS-forskningen (Hjärnfonden eller Ulla-Carin Lindquist stiftelse för ALS-forskning). Hjälp sen gärna till att bygga upp BioNyfiken. Just nu är all hjälp bra hjälp.
David Hewlett, mer känd som Rodney McKay i scifi-serien Stargate Atlantis har på initiativ av en Youtube-användare lagt upp två youtubevideos (se längre ned i posten) där han uttrycker intresse om att skapa en youtubeserie om DIYBio. Just nu handlar det bara om initiala diskussioner, men tanken är att göra videos som inspirerar människor och ger dem grundläggande kunskaper att bli involverade i DIYBio-rörelsen. Mer specifikt skulle videon vara interjuver/dokumänter, tutorials eller ha en lärande karaktär. Vi får se vart diskussionera leder men hoppas på att idén blir verklighet.
