Publicerad den av — Lämna en kommentar

Chips and Beer-afterwork

I torsdags körde vi ännu ett event. Denna gång ett afterwork på Epicenter där det bjöds på öl och chip-implantat. Det var många som var där, både de som ville chippa sig och de som var nyfikna och bara ville titta på. En trend jag märkt av är att de som chippat sig med 13.56 MHz-chippet (NTAG216) har börjat upptäcka att de flesta dörrar och portar till kontorsbyggnader har passersystem som bygger på den andra standarden med 125 KHz-system (EM4100). De som vill ha chip verkar också läsa på mer innan de bestämmer sig för vilken modell de vill ha och kommer då fram till att 125 KHz är bättre för dem än 13.56 MHz. Sen finns det de som sätter in båda standarderna samtidigt för att vara helt säker på att allt täcks in. Så med andra ord har efterfrågan på 125 KHz-chippen ökat rejält. Kan vara bra att veta det för er som vill ha ett chip och funderar på standarden. Att bara köra 125 KHz för att det är det som används på kontoret is the new black.

14073027_1334890493245537_386118191_n

Om ni är intresserad av att chippa er så är det som vanligt på chipster.nu som ni kan anmäla er. Efter ha drivit chipster.nu i snart ett år finns det också en insikt nu i att det finns väldigt många ut i landet som vill ha chip som bor i mindre städer och orter. Det är väldigt svårt för oss att ordna chip-events på mindre orter eftersom det inte finns tillräckligt många som är intresserad. Men jag känner att det måste finnas nåt sätt att lösa problemet. En tanke är att inte göra ett stort event av det, utan istället ordna så man minskar kostnaderna för alla inblandade parter att folk i mindre städer får möjlighet att chippa sig. Många vill bara ha chippet och struntar i om det är på ett event eller inte. Mer detaljer kring denna idé senare. Men tills dess går det fortfarande bra att signa upp sig på chipster.nu.

Publicerad den av — Lämna en kommentar

En glimt in i den syntetiska biologins framtiden

Att programmera datorer och bygga med elektronik är riktigt hett just nu. Men den riktigt stora potentialen finns i biologi. En nackdel med att bioteknik som teknikfält är låst till universiteten och de stora företagen är att få medvetna om dess potential. Videon nedan gör ett bra jobb att med snygg grafik och forskare och andra personer i den syntetiska biologins framkant förklara potentialen i tekniken.

Om man tycker syntetisk biologi verkar spännande så kommer man ha möjlighet att testa tekniken under hösten på Stockholm Makerspace då vi kommer erbjuda en workshop där man ändrar bakterier så de börjar självlysa. Man kan anmäla sitt intresse här.

Publicerad den av — Lämna en kommentar

SVT-reportage om biolabbet

För några dagar sen var SVTs Rapport hos oss på Makerspace och gjorde ett reportage om biohacking. Inslaget finns att se här men för er som besöker den här sidan för att ni sett reportaget och söker mer information så har jag samlat några nyttiga länkar här nedan:

Stockholm Makerspace [Facebook] – Föreningen där labbet ligger.

Chipster.nu [Facebook] – För de som är intresserade av chippen som man sätter in i handen. Om du vill ha ett anmäl dig på chipster.nu. Eller bara läs mer om chippet.

Bionyfiken [Facebook] – En förening som jag varit med och startat helt och hållet dedikerat till biohacking.

För övrigt planerar vi ett par workshops för de som vill lära sig att labba. Du kan anmäla ditt intresse här så skickar vi mer information när vi spikat datumen. De första workshopen bör vi kunna ge under augusti. Dessa workshops ger Stockhom Makerspace i samarbete med iGEM Stockholm.

Det går självklart också bra att maila mig på hej@biohacking.se om man inte hittar den informationen man behöver.

Publicerad den av — Lämna en kommentar

Snart kommer workshopen i biolabbet

Nu är vi snart där! Saker börjar falla på plats och vi kommer börja köra workshopen i augusti. Om du vill vara med och lära dig att labba så finns nu ett formulär där du kan anmäla ditt intresse för att vara med. Det är bra för oss att se hur många som vill vara med så vi kan planera bättre. Så anmäl er om ni vill testa på att labba. När vi har satt datumen för workshopen skickar vi ut mer information om dem.

Man bör välja de två första workshopen om man inte har någon tidigare erfarenhet av att labba. Men ingen av workshopen kräver några förkunskaper.

Dessa workshops ger Stockholm Makerspace i samarbete med Stockholms laget i iGEM-tävlingen.

Publicerad den av — Lämna en kommentar

Öppet hus för biolabbet på Makerspace

Med tanke på hur bra det har gått senaste tiden med biolabbet och hur mycket vi har planerat inför hösten tänkte vi att vi har ett öppet hus för biolabbet, mitt i juli!

Den 20e juli är alla välkomna till Stockholm Makerspace där ni får se biolabbet, testa på enkla tekniker, se vad vi har gjort senaste tiden och få mer information inför hösten. Om ni vill komma eller är intresserade av att komma så finns det mer information i detta Facebook-event där man gärna får anmäla om man kommer så vi får en uppskattning av hur många som möjligen kommer dyka upp.

Datum: 20 juli
Tid: 16.00-18.00
Adress: Drottning Kristinas väg 53

Glöm inte crowdfunding-kampanjen för iGEM! Workshopen under hösten hade inte varit möjliga utan dem!

Publicerad den av — Lämna en kommentar

Artikel i Svenska Dagbladet om biolabbet

Som jag skrivit tidigare har vi varit väldigt aktiva i biolabbet de senaste månaderna och haft en del framgångar. För några veckor sen var en journalist på besök och intervjuade mig och en annan medlem om biolabbet och biohacking. Artikel går att läsa här. Det är en bra artikel. Det ger en korrekt bild av biolabbet och rörelsen från vårt perspektiv. Och för den andra sidan så har de bjudit in till några kritiska röster. Som jag inte tycker är så kritiska. Men här är ett litet försök till bemötande.

Jenny Grönberg Hernandez, doktor i immunologi säger ”Alla kan lära sig utföra molekylärbiologiska experiment, utmaningen ligger i att tolka resultaten /…/ För at få ett korrekt resultat, och inte bara ett bevis på att metoden fungerar, krävs det att man har en molekylärbiologisk bakgrund.”

Jag förstår tankegången men man behöver förstå att vi försöker inte bota cancer. Vi försöker få bakterier att lukta banan, bara för kul. Sedan så har väldigt många av oss utbildning och erfarenhet av att jobba med molekylärbiologi och vi har även ett nätverk med professionella forskare som stöttar vårt arbete. Det här projektet hade inte varit möjligt utan deras hjälp. Man får inte heller glömma att man faktiskt kan lära sig saker även om man inte lär sig via universitetsutbildning. Vi har också en styrka i att vi har sådana olika bakgrunder. Väldigt värdefullt att ha tillgång till folk som är experter på 3D-printing eller är duktiga kodare. Sånt har professionella forskare inte alltid tillgång till.

Roger Roffey, Totalförsvarets forskningsinstitut säger ”Hittills har man inte sett att de håller på med något som kan vara skadligt. Den största faran är att de skadar sig själva när de håller på med kemikalier.”

Vi håller inte på med kemikalier 🙂 Ytterst sällan i alla fall och när vi väl ”håller på med kemikalier” så väljer vi de som är säkrast för miljön, människor och djur. Om vi inte kan hitta sådana alternativ låter vi bli. Som det står i huvudartikeln har vi för avsikt att följa lagar, regler och praxis.

Katarina Eskils, mikrobiolog på Arbetsmiljöverket med tillsynsansvar säger ”Precis som med alla GMM-verksamheter kan vi inspektera att de gör det som de har angett att de ska göra”.

Katarina är en av experterna som jag har varit i personlig kontakt med och vi har i föreningen länge pratat om att bjuda in myndighetsfolk så de är välkomna 🙂

Kjell Asplund, ordförande i Statens medicinsk-etiska råd säger ”Oavsett vad testet gäller, är det viktigt att i förväg tänka igenom vad resultatet kan innebära. Problemet är att man sällan får full information om vad man ger sig in på när det inte sker inom vården”.

Jag har även varit i kontakt med Kjell och när jag frågade honom om det vi planerade att göra i biolabbet kunde vara av intresse för SMER så verkade han inte speciellt intresserad. Men i vilket fall som helst så är vi medvetna om de etiska frågorna och vi kommer se till att folk som vill ta reda på information om sig själva också är medvetna om dessa frågor. Sen så vet jag inte riktigt om jag kan hålla med om att man verkligen får full information när man vill testa sig via vården. Det finns fall där folk sökt sig till oss just för att de känt att de inte fått tillräckligt med information via vården och nåt jag själv också känt när jag själv varit i kontakt med vården.

Men jag ska ta tag i det på riktigt nu och fixa ett tillfälle där vi bjuder in experter så de kan kolla själva vad vi egentligen håller på med.

Publicerad den av — Lämna en kommentar

Så här kan du hjälpa utveckla svensk biohacking

I år kommer det bli ett fantastisk år för biolabbet. Vi har lyckats bekräfta att vår PCR-maskin fungerar och vi håller på att planera för en massa workshops. Vi kommer ha workshops där vi går igenom grundläggande labbteknik som pipettering och odling av bakterier. Sedan kommer vi ha mer avancerade workshops där vi visar hur man kan modifiera bakterier till att självlysa. Att vi kommer kunna ha dessa workshops redan under hösten är tack vare att Makerspace samarbetar med Stockholms laget i iGEM-tävligen. De planerar dessa workshops i detalj åt oss, bidrar med material och hjälper till med genomförande.

iGEM är en tävling där studentlag från hela världen tävlar i syntetisk biologi. Tävlingen går ut på att bygga nya biologiska system och Stockholms lagets projekt går ut på att få sår som inte läker att läka med hjälp av spindelnät! Se videon nedan för en presentation av deras projekt. Men för att kunna färdigställa sitt projekt behöver de samla in lite pengar som de gör genom en crowdfunding-kampanj. Om du är intresserad av att gå någon av dessa workshops, tycker att syntetisk biologi är spännande eller ser ett värde i biohacking se då till att donera några slantar i deras crowdfunding-kampanj!

Publicerad den av — 1 kommentar

Genombrott i labbet!

Sen biohackingkonferensen har jag samlat en grupp personer som visat extra mycket intresse för labbet och vi träffas med jämna mellanrum och försöker kickstarta verksamheten i labbet. Första gången vi träffades för att labba på riktigt var på Kristihimmelsfärdsdagen då vi försökte genomföra hela processen med att analysera DNA med PCR-tekniken. Målet var att testa om utrustningen fungerade. För att göra detta bestämde vi oss för att strunta i de första stegen med att designa primers och extrahera DNA. Jag bad en kontakt på Stockholms universitet om vi kunde få lite bakterie-DNA och primers och det var inga problem. Vi fick lite leftover plasmider med tillhörande primers. Vi satte igång med att använda PCR-maskinen för att kopiera upp plasmiderna. Vi kom till sista steget som är elektroforessteget innan jag insåg att vi saknade den DNA-färg som krävs för att kunna genomföra det steget.

En jakt började för att få tag i denna typ av färg, som inte är helt lätt att få tag i om man är ett biohackerlabb i Sverige då priset är riktigt saftigt. Jag skrev upp Makerspace som kund på bioteknikföretaget VWR för de hade det billigaste priset. Den processen i sig tog nästan två veckor. Men precis innan jag skulle köpa in färgen kom jag i kontakt med en forskare på Örebro-universitet och efter lite diskussioner erbjöd han sig att skicka exakt den färgen vi behövde, och helt gratis för oss på Makerspace! Väldigt hyggligt! Jag måste säga att stödet vi har fått från enskilda forskare på svenska universitet har varit fantastiskt och helt ovärderligt.

2016-05-25 19.10.27

Paketet tog jag med mig (under kylning!) till Makerspace och vi träffades på nytt på nationaldagen för att fortsätta testet, bara för att inse att färgen vi hade fått inte var anpassat för vanlig PCR. Den var anpassad för det som kallas för RT-PCR, vilket jag visste från början. Det jag inte visste var att man använder olika koncentrationer av färgen för PCR respektive för RT-PCR. För RT-PCR används en 10x-koncentration och för PCR används en 10,000x-koncentration. Stor skillnad. Det hade inte gått att anpassa 10x-koncentrationen för vårt syfte genom att blanda det med gelen som man ofta gör. Men idén dök upp att blanda 10x-koncentrationen med proverna innan de sattes på gelen. Enligt instruktionerna skulle det funka att göra det på det sättet så vi bestämde oss för att testa den vägen. Vi mixade ihop allting och slängde upp (in?) proverna på gelen.

2016-06-06 12.28.47

Tjugo minuter senare kunde vi se resultatet på transilluminatorn. Det lyckades! Plasmiderna hade kopierats upp och proverna hade färgats trots att vi inte hade rätt koncentration. På bilden nedan är de ljusgröna kvadraten DNAt som kopierats upp. De med bra kunskaper och erfarenhet av PCR kan se att stegen till vänster inte har fått rätt upplösning och det är en grej vi får jobba på att lösa. Det viktiga just denna gång var att visa att PCR-maskinen fungerar och att SYBR Green (som färgen heter) fungerar med blått ljus. Vilket vi också gjorde. Som ett plus vet vi nu också att vi kan förfärga proverna innan de sätts på gelen.

2016-06-06 13.09.32

Slutsatserna av allt det här arbetet är att den grundläggande tekniken för att analysera DNA nu finns på Stockholm Makerspace och fungerar! Nästa steg blir att justera resultaten och få rätt upplösning på stegen. Parallellt måste vi hitta en metod för att extrahera DNA, designa primers och hitta någonstans att beställa från. Efter det kan vi börja jobba med andra organismers DNA.

Publicerad den av — 1 kommentar

Lärdomar och trender med chippen

Det var ganska länge sedan jag skrev nåt om chippen, men det har hänt en hel del. Intresset för chippen är fortfarande väldigt stort. Jag skulle nog säga att de som chippar sig nu inte längre gör det bara för att det är coolt, men vill också kunna använda chippen till praktiska saker. Det är frågor av typen ”Vad kan jag göra med chippet?” som dominerar. Det finns också de som redan har en tanke med vad de vill göra. Det brukar ofta vara att ersätta SATS-kortet och passeringskortet till kontoret.

SATS är i stort sett löst. Chip-modellen NTAG216 (som vi sätter in som standard) är kompatibelt med systemet SATS använder. De största problemen är att personalen bakom kassan blir ställda när folk som är chippade vill ersätta sina kort med chippen. Men det brukar lösa sig efter att man förklarat saken. Ett annat problem är att chippen inte funkar som korten. Läsarna är byggda för platta kort, inte för cylindriska små chip. Man kan därför inte lägga läsaren rakt på chippen i handen och tro att det kommer fungera. Man behöver vinkla läsarna mot chippen (eller chippen mot läsarna). Men sen fungerar det hur bra som helst. Man behöver dessutom tänka på samma sätt vid grinden. Det finns helt enkelt en sweet spot för chippen man behöver hitta.

I övrigt verkar SATS som företag väldigt öppna för att deras medlemmar använder chippen istället för medlemskorten och det verkar som att de aktivt jobbar för att göra processen för att använda chippen enklare.

Andra företag som visat intresse för att ge stöd för chippen är SL och SAS. Dock är det inte intressen från ledningshåll utan snarare initiativ från enskilda på respektive företag. SAS gjorde en proof-of-concept för några månader sen där en person hade lagt sitt boardingbiljett på chippet och checkade in sig och boardade planet med chippet. Och det funkar… hyfsat. Eftersom det inte finns officiellt stöd för projektet och det bara var ett proof-of-concept-projekt så fungerar det inte med 100 procents säkerhet. Efter demonstrationen har det varit helt tyst från SAS angående chippen.

Likaså har enskilda från SL visat intresse för att ge stöd för chippen men tekniken är inte på plats och det är troligen ett par år kvar innan chippen kan användas i SL-trafiken.

Annars har ett av de största problemen hittills har varit att det finns två dominerande standarder av chippen. En 13.56 Mhz (NFC) och en 125 kHz-standard. Många som spontanchippat sig eller chansat har lärt sig detta den jobbiga vägen. SATS (och andra gym), SL, SAS och andra företag som använder tekniken använder 13.56 Mhz-standarden. För passeringsystemen används i 9 av 10 fall 125 kHz-standarden. I 1 av 10 fall används 13.56 Mhz i passeringssystemen. Krångligt att hålla reda på? För att göra det ännu svårare använder Assa Abloy en variant av 13.56 Mhz-standarden som inte är kompatibel med modellen NTAG216 som är den variant av 13.56 Mhz-standarden som vi brukar sätta in i händer. Man kan alltså glömma att man ska få chippen att fungera med produkter som Yale doorman.

Lösningen brukar vara att antingen läsa på och ta reda på fakta om systemet man vill använda det med eller helt enkelt sätta in båda typerna av chippen för att täcka in allt på en gång och slippa tänka på kompatibilitet. Att sätta in båda standarderna samtidigt är en trend vi ser att allt fler gör och jag skulle nog vilja säga att det är till och med rekommenderat om man vill göra många olika saker med chippen. Vi erbjuder därför paketpriser för de som vill sätta in båda samtidigt.

Arbetet fortsätter med att förenkla användningen av chippen och få företagen att börja acceptera chippen. Det arbetet blir såklart lättare desto fler som är chippade. Därför fortsätter vi också att ha chipparties och om man vill ha ett själv ska man anmäla sig på chipster.nu. Vill man hänga med i nyhetsutecklingen av chippen, har frågor eller vill dela med sig av nåt man gjort med chippen rekommenderar jag Facebooksidan för chipster.nu.

Publicerad den av — Lämna en kommentar

Kick-off för Stockholm RNA Club

CRISPR är en av de mest hajpade teknikerna som utvecklats de senaste åren. Men det är få som vet att tekniken igår i ett större område som kallas för RNA-forskning. Där ingår andra spännande, men mindre kända tekniker, som RNAi och RNA silencing. Samtidigt samlas det mer bevis för att RNA var den livets initial molekyl. RNA-forskning är alltså viktigt. Men det har hamnat i skuggan av allt det andra spännande som sker inom biotekniskforskning just nu.

Därför samlades en grupp forskare, studenter och jag för att skapa gruppen Stockholm RNA Club vars syfte är att lyfta upp vikten av RNA-forskning och på sikt få fler i Stockholm som blir RNA-forskare. Vi kommer ha en Kick-off på torsdag och alla är välkomna. Man får lyssna på några RNA-forskare och käka pizza. Det kommer finnas öl att köpa och efteråt finns vi tillgängliga för samtal och diskussioner. Jag kommer såklart finnas tillgänglig för att diskutera biohacking och biolabbet.

src

Om man är intresserad så ska man komma till CCK på Karolinska sjukhuset i Solna på imorgon klockan 18:00. Svara gärna på Facebook-eventet så vi får en fingervisning om hur många som kommer och för eventuella uppdateringar.