Kategori: Chip

Publicerad den av — Lämna en kommentar

Möjligheterna att betala med chippen

En ständigt aktuell fråga som jag får om chippen är om det går att betala med chippen? Eller när det går att betala med chippen? Hittills har svaret på den frågan varit att det inte går att betala med chippen, men nu börjar det röra sig på den fronten, och det finns några olika vägar att gå för att göra det möjligt med betalningar via chippen.

Chippen som en mellanhand

Det enklaste sättet är att använda chippen som en mellanhand för betalningen. Det kan gå till så att man på förhand fyller ett konto med en viss summa pengar och varje gång någon lägger sin hand på en läsare så dras en viss summa från det förbetalda kontot. Det är ungefär så här det funkar med armband på festivaler. Alternativt att man kollar en chips id-nummer direkt till ett kontokort och varje gång man läser av det id-numret så genomförs en betalning med kontokortsuppgifterna.

Fördelarna med den här metoden är att det är lätt att bygga sådana lösningar. Nackdelen är att det inte finns någon säkerhet inbyggt för denna lösning. ID-numret på vanligt förekomna chippen är inte krypterade, så vem som helst med rätt utrustning skulle kunna läsa av chippens ID-nummer. En annan nackdel är att det inte finns några affärer eller företag som har stöd för en sådan lösning.

Kapsla in och operera in ett befintligt kort

Den här metoden innebär att man tar ett befintligt bankkort, fräter bort plasten, tar ut elektroniken och antennen och kapslar in det i biopolymeren PTFE (teflon). Sedan steriliserar man hela grejen och implanterar det under huden. Denna metod har vuxit i popularitet de senaste månaderna eftersom det har dykt upp tjänster som erbjuder detta och man även hittar nya användningsområden för det.

Fördelar med den här metoden är att befintlig infrastruktur redan finns på plats i form av betalterminaler, så det kommer funka överallt där det finns en betalterminal som accepterar blippen på korten.

Nackdelen med den här metoden är främst att man måste plocka ut implantatet när kortets slutdatum har nåtts. En annan nackdel är att den enda tjänsten som kapslar in kontokortens blipp finns i USA. Vilket innebär att man måste skicka iväg sitt kontokort till USA, vänta på att den byggs om och skickas tillbaka till Sverige. Ingreppet är inte heller lika lätt som det är med de glasinkapslade chippen. Man måste snitta upp huden med en skalpell, glida in kapslingen och sy igen. Det är helt enkelt en metod för de mest invigda. Men det här är bara ett mellansteg innan man kan göra betalningar utan att behöva bygga om ett befintligt kort.

Vivokey spark och EUs betaltjänstdirektiv

Viviokey spark är ett chip och en plattform som utvecklats av bland annat det amerikanska bolaget Dangerous Things i samarbete med svenska Fidesmo. Med Vivokey spark finns möjligheten till två faktorsautentisering (2FA), och det borde i teorin gå att kombinera Viviokey spark med EUs nya betaltjänstdirektiv för att bygga en tjänst där betalningar kan genomföras med detta chip.

Fördelen är att det är hög säkerhet och även att man inte behöver byta ut chippet var fjärde eller femte år. Det är mjukvaran som uppdateras.

Nackdelen är att appleten måste utvecklas och det är oklart (för mig) vilka krav som ställs på de finansiella institut som genom betaltjänstdirektivet vill kunna använda bankernas data för att genomföra betalningar. Om kraven är väldigt höga kanske ingen vill ta på sig att utveckla en applet för det här syftet. Men det återstår att se.

Framtiden för betalningar genom chippen

En sak är i alla fall klart redan nu och utvecklingen för betalningar med chippen har rört sig framåt, speciellt de senaste månaderna. Det är en tidsfråga innan man kan genomföra betalningar med ett chip.

Publicerad den av — Lämna en kommentar

Förtydligande om Mifare Classic

På systerprojektet som jag driver, Chipster, köpte vi för en tid sen in Mifare Classic (kort, chip och nyckelbrickor), utan att meddela det någonstans. Det var en helt tyst introduktion. Till en början fanns chippet bara som ett testchip i webbutiken, vi satte inte in dem i handen på någon innan vi hade hunnit testa dem noggrant. Sedan när vi hade lärt oss tillräckligt om dem började vi även sätta in dem i handen på de som vi upplevde som pålästa om chippet. Och vi märker att intresset för Mifare Classic-chippet ökar, dels eftersom det visats funka att ersätta SL-kortet med chippet, men också för att Mifare Classic (och andra varianter av det) väldigt länge varit och fortfarande är i särklass den mest dominerande varianten av 13,56 MHz-chippet som finns.

Det är intressant hur dominansen av Mifare Classic-chippet påverkar människor att anta saker. Vi har nu lärt oss en del saker som kan vara bra att förtydliga, även om vissa av dessa saker är upprepningar av det vi redan visste och kommunicerat ut.

1. Mifare Classic och NTAG216 är delvis kompatibla med varandra.

På Chipster har vi två chip som opererar på 13,56 MHz-frekvensen. Den ena är Mifare Classic och den andra är NTAG216. Vad som är skillnaderna mellan dem skulle kunna bli ett helt eget inlägg (kommer en sådan artikel på Chipster snart). Men eftersom Mifare Classic har dominerat marknaden de senaste 15 åren så har Mifare blivit synonymt med 13,56 MHz-tekniken för de människor som är lite bekanta med RFID-tekniken. Och för de som inte är bekanta med RFID-tekniken så frågar man den ansvarige för passersystemet och får höra att ”läsaren är Mifare”. Jag förstår att det under dessa förutsättningar är lätt att tro att det enda chippet som kan funka med en 13,56 MHz-läsare är Mifare Classic chippet, så låt mig vara tydlig Mifare Classic och NTAG216 är kompatibla med varandra. I alla fall delvis.

Det finns såklart skillnader mellan dem, speciellt om man kollar på de tekniska detaljerna. Men de flesta vill använda chippet till att öppna dörrar, och har man ett 13,56 MHz-system på passersystemet kommer det utan någon som helst tvekan vara ett ”Mifare-system”. Det behöver man inte ens kolla upp för det finns inga andra system (det finns andra systemet men de förekommer så sällan så de finns egentligen inte). Däremot fungerar NTAG216-chippet med dessa system, för att, återigen, NTAG216 är kompatibelt med Mifare. Delvis.

Det finns bara vid ett tillfälle som ett NTAG216-chip inte kommer funka med ett Mifare-system, och det är när passersystemet är inställt på att kräva att krypteringen används. NTAG216 har inget stöd för kryptering alls så det kommer inte funka om systemet kräver att kryptering används. Mifare Classic däremot har stöd för kryptering och blir då det enda alternativet vid sådana situationer. Men står man inför en sådan situation där systemet kräver kryptering så kan man ändå inte chippa sig med ett Mifare Classic-chip och förvänta sig att det kommer funka utan några ytterligare handlingar. Så enkelt är det inte tyvärr. Men vad man exakt behöver göra är bortom omfattningen för detta inlägg. Vi kommer skriva artiklar där vi förklarar skillnaderna mellan dessa två chip och även vad man behöver göra för att kunna använda ett Mifare Classic chip, men ja, situationen är komplicerad. Vid osäkerhet kan man alltid maila oss och fråga om råd.

Poängen här är att man inte ska avfärda NTAG216-chippet för att man har ett Mifare passersystem. Testa om det funkar med ett NTAG216. Om det gör det kan NTAG216 vara att föredra eftersom chippet är mindre än Mifare Classic-chippet (2x12mm mot 3x13mm), vilket betyder en mindre nål.

Som vanligt kan vi inte nog understryka vikten av att testa chippen innan man chippar sig. Anta aldrig att det kommer att fungera för att det är samma namn på läsaren och chippet.

2. Signalstyrkan från en läsare måste vara stark för att aktivera även Mifare Classic chippet.

Den andra grejen som behöver förtydligas är att Mifare Classic-chippet inte har bättre räckvidd än NTAG216-chippet. Nästan alla vi kommer i kontakt med nuförtiden vet att signalstyrkan från läsaren ofta är för svag för att aktivera NTAG216-chippet. Det är kul att ordet har spridit sig.

Tyvärr är Mifare Classic-chippet lika svårt att aktivera som NTAG216-chippet. Så det som påpekades i punkt 1 behöver upprepas här. Bara för att det är samma namn på läsaren och chippet betyder det inte att det kommer funka.

Vi ska lägga mer fokus på att dela med oss av våra kunskaper och erfarenheter kring chippen de kommande månaderna. Därför finns det nu en Youtube-kanal för Chipster, men vi kommer även skriva artiklar, posta mer aktiv på instagram och i Facebook-gruppen.

Publicerad den av — 2 kommentarer

Chip som funkar med SL

Jag får äta upp min högra sko för att jag sagt att chippen inte funkar med SL, för nu har nån fått det att funka med just SL.

Däremot är det inte med officiellt stöd från SL. Det är någon som har hackat sitt SL-kort och klonat över det till ett Mifare Classic-chip.

Det kommer bli intressant att se konsekvenserna av det här med tanke på att SL troligen är den mest efterfrågade funktionen för chippen.

Publicerad den av — 1 kommentar

Om att använda betal- och busskort med chippen

Just nu får jag många mail med frågor om man kan använda chippen till att koppla på Mastercard, Visa och andra betalkort till chippen, så man kan betala med chippen. Får även in många frågor om man kan använda chippet som busskort. Så jag tänkte besvara frågorna här och förklara de främsta anledningarna till varför det inte är möjligt och varför det inte kommer bli möjligt i framtiden.

Svaret på båda dessa frågor är alltså, nej, det går inte att använda chippen till att varken betala eller att använda som busskort. Och det kommer inte bli möjligt i framtiden heller, av många olika anledningar, men främst dessa:

NTAG216 som är den aktuella modellen för dessa två applikationer saknar möjligheten till funktioner för olika typer av krypteringar av data som krävs för att kunna göra betalningar på ett säkert sätt, så att ingen utomstående kan kopiera dina betaluppgifter. Det samma gäller även busskorten. Utan möjligheten till att kryptera data skulle man kunna kopiera informationen på sitt busskort och dela ut till andra. Utveckligen i framtiden är dessutom mer säkerhet, som ytterligare försvårar för att använda dessa applikationer på chippen.

Varför kan man då inte bara lägga till krypteringsfunktionerna till chippen?

För att chippen är 2mm i diameter och 12mm i längd. I ett sådant litet utrymme får man inte plats med speciellt mycket elektronik. Ska man lägga in krypteringsmöjligheterna ökar volymen på chippet nästan tre gånger (jag har räknat på det baserat på Mifare-chippen, som innehåller vissa krypteringsmöjligheter). Det innebär att storleken på chippet istället blir 3mm i diameter och 13mm i längd. Det är en ökning i diameter på 50%. Frågan blir då vem som skulle vara intresserad av att sätta in ett chip när det inte längre kan anses vara lika stort som ett riskorn?

Men Mifare-chippet finns, och även om den är 3x13mm så innehåller den krypteringsfunktioner, kan man använda den till betalkort och till bussen?

Nej, det är fortfarande inte möjligt. Dels finns de chippen inte längre på marknaden. De modeller som finns är kinesiska piratmodeller. Det betyder att det inte finns någon som kan garantera deras funktion, och de stora bolagen kommer definitivt inte gå med på att använda dem för sina tjänster. Dessutom innehåller de en väldigt svag typ av kryptering som inga seriösa aktörer använder längre. De byggdes specifikt och endast för att man ska kunna kopiera över befintliga krypterade NFC-kort till chippen.

Bra, då kan jag kopiera över mitt betalkort/busskort till det chippet?

Återigen, eftersom de är piratmodeller är de mindre säkra att använda än de orginal som fanns en gång i tiden, och krypteringstekniken är inte ens säker. De stora företagen kommer inte gå med på att använda dessa chip med sina tjänster. För att kopiera ditt betalkort så måste du hacka det, och jag kan bara önska dig lycka till med den bedriften. Däremot går vissa busskort att hacka med rätt utrustning och kunskap.

Bra, då hackar jag mina kort och kopierar över dem till chippen?

Låt oss leka med tanken att du faktiskt lyckas hacka dina kort. Det finns fyra problem med detta:

  1. Du kan förstöra ditt orginalkort. Det finns de som har hackat sina nycklar som innehållit krypteringar, och har då, åtminstone tillfälligt förstört nyckeltaggen. Så om det inte funkar att kopiera över innehållet till sin tagg så är orginalet förstört.
  2. Piratmodellerna är som sagt osäkra och deras funktioner är inte alltid helt kända. Informationen på chippet ligger därför väldigt osäkert.
  3. Krypteringstekniken är inte kompatibel mellan betalkorten och Mifare-chippen.
  4. Det finns ingen och ingenting som garanterar att det kommer fungera.

Vad är det som inte skulle fungera?

Det är välkänt att chippen som kommunicerar på 13,56 MHz-frekvensen har mycket svagare signaler, och det räcker sällan att chippet ens ligger på läsaren för att läsaren ska kunna aktivera chippen. Tester hittills på SLs läsare och på betalterminaler med NTAG216-chippen har visat just att signalen för läsarna är för svaga för att aktivera chippen.

Det innebär att du skulle kunna gå igenom hela processen med att chippa dig med ett relativt stort chip, hacka dina betal- eller busskort, kopiera över innehållet till chippet, och sen så funkar det ändå inte för att signalen mellan läsaren och chippet är för svag.

Vad krävs då för att kunna använda chippen som betalkort och som busskort?

Det krävs:

  • Att ett officiellt chip utvecklas som lever upp till de standarder och säkerhetskrav som finns vad gäller kontaktfria betalningar respektive för busskort (ingen håller på att utveckla sådana chip i dagsläget)
  • Att företag som Mastercard, Visa, lokaltrafikbolagen och bankerna beslutar för att chippen är legitima betalmedel.
  • Att ovanstående företag och de som utvecklar läsarna för chippen utvecklar läsare som är specifikt utformade för chippen (för att lösa problemen med signalstyrkan).
  • Att de som vill ha dessa applikationer på chippet går med på att chippa sig med ett chip som är åtminstone tre volymer större än dagens standardstorlek på chippen.
  • Att butikerna och lokaltrafikbolagen byter ut alla sina läsare mot de som är anpassade för chippen.

Personligen ser jag det inte som sannolikt att alla dessa bolag skulle gå med på all tid, jobb och investeringar som krävs för att lösa det med betalningar och busskort för att 5000-6000 chippade svenskar (som till och med måste chippa om sig med det nya chippet!) ska få tillgång till dessa funktioner på sina chip. Och om de skulle börja jobba på det idag skulle det dröja troligen över tio år innan tekniken är utvecklad och tillräckligt utbrett för att vara tillräckligt tillgänglig för alla.

Så, tyvärr, jag ser inte att dessa applikationer kommer vara möjliga att göra via chippen för gemene man.

Vad kan man använda chippen till då?

På denna lista har vi sammanställt massa saker och platser där vi veta att chippen funkar eller inte funkar.

Publicerad den av — 1 kommentar

Säsongskort för IFK Kristianstads matcher på chippet

För exakt ett år sen släptes nyheten att SJ tänkte låta sina biljetter laddas in på chippen. Sedan dess har förvisso väldigt många använt sig av möjligheten att lägga över sina biljetter på chippet, men inget annat företag har officiellt anammat chippen i Sverige. Förra veckan meddelade dock Kristianstad Arena att de kommer göra det möjligt för de som har säsongskortet för IFK Kristianstads att lägga över sitt kort på chippet. Kul och spännande! Förhoppningsvis blir det enklare nu för fler företag att anpassa sig.

Publicerad den av — Lämna en kommentar

Biohacking året 2017

Det har blivit dags för en sammanfattning av biohacking året 2017. Det man kan säga övergripande om året 2017 är att biohacking växer väldigt snabbt och det för med sig både bra och dåliga saker. Det positiva är att många hört talas om biohacking och termen hittar till hem till vanliga människor. Det negativa är att i takt med att allt fler intresserar sig för biohacking försöker också allt fler utnyttja intresset för att sälja saker som inte har starkt stöd bland vetenskapen. För mig är biohacking inte ett resultat av misstroende mot forskare, utan det handlar om friheten att utforska och följa sin nyfikenhet, oavsett utbildningsnivå.

Intresset för biohacking ledde under året också till flera inslag och reportage om biohacking, och då inte bara om chippen men framförallt om kroppsuppgraderingar i allmänhet och tekniker för att förbättra kognitiviteten. Under början av året medverkade jag i Stockholm Hardwares podcast där jag pratade om labbet. I januari gör jag ett återbesök hos Stockholm Hardware, men denna gång kommer jag hålla ett lightning talk om vad som kommer hända i biolabbet under 2018.

Det var också under det här året som SJ blev det första företaget i Sverige och kanske i världen att officiellt förklara att man stöder chippen genom att låta sina kunder använda chippet med deras övriga tjänster. Även om det bara är ett test och resurserna som lagts på projektet är litet så kan man idag lagra sina tågbiljetter på sitt inplanterade chip. Flera andra stora företag har fått upp ögonen, även om det just nu mest verkar ligga på att tjänstemännen får sitta och klura på varför NFC-chippet inte fungerar med deras produkter. Men det rör på sig i alla fall!

Under året hölls också flera biohackerkonferenser runt om i världen. Biohacker summit, med fokus på bodyhacking, hölls för första gången i Sverige på Epicenter. Biohack the planet, som är en konferens som organiseras av världens kanske mest kända DIYbio-biolog Josiah Zayner och med väldigt mycket undergroundkänsla höll sitt andra upplaga under sensommaren. Och Biohack the Planet följdes tätt av konferensen Biosummit som anordnas av MIT Media Lab med den i biohackersfären välkände David Sun Kong i spetsen.

För personlig del var året ett av de mest händelserika åren även om jag inte hann med speciellt mycket nyskapande biohacking (vilket reflekteras av väldigt få poster på bloggen). Jag blev antagen till Stockholms laget i tävlingen Internationally Genetically Engineered Machine (iGEM) vilket under sommaren och hösten innebar att all min vakna tid gick åt att färdigställa projektet. Det hela avslutades med den stora finalen i Boston. Jag skaffade mig också mitt andra chip! Som jag för övrigt satte in i min egen hand. Videoklippet kanske släpps nån dag 🙂

Under 2018 ser jag fram emot att fortsätta utveckla biolabbet i Stockholm Makerspace. Planen är att börja ge kurser i grundläggande labbarbete, i hur man gör enkla DNA-analyser och förhoppningvis blir det även grundkurser i kloningstekniker och en CRISPR-kurs. För chippens del planerar vi att ge tillbaka till communityn kring chippen och bygga den starkare så vi inte behöver sitta passivt och vänta på att företagen ska våga satsa pengar. Vi börjar med att arrangera ett större chip meetup i Stockholm i februari med inbjudna talare så får chippade mötas och vi kan alla lägga grunden för hur vi vill att communityt ska utvecklas.

Men tills dess, god jul och gott nytt år!

Publicerad den av — Lämna en kommentar

Läs detta om du funderar på att chippa dig

Antalet människor som chippar sig ökar snabbt just nu. Att chippa sig bör vara ett genomtänkt beslut och nu har vi en hel del erfarenhet av chippen och chippade människor, så om du funderar på att chippa dig läs igenom det här inlägget innan du tar steget. Det här är helt enkelt vad du bör veta innan du chippar dig så du inte hamnar i en situation där chippet inte lever upp till dina förväntningar. Det här inlägget kommer upplevas som väldigt pessimistisk men den är till för att informera att det finns en hel del arbete kvar innan chippen kommer tillfredsställa de kommande vågarna av människor som kommer fundera på att chippa sig.

1. Allt oftare får vi frågor av typen ”vad kan jag göra med chippet?”, ”varför ska jag chippa mig”, ”vilka företag stödjer chippet?” osv. Vi förstår att det finns tre olika typer av människor vad gäller chippen; de som chippar sig och inte bryr sig om vad det kan användas till, de som tänker använda chippet till ett eller några få specifika syften och de som vill ha många tjänster och funktioner de kan använda med chippet. Bestäm dig för vilken av dessa tre typer du är för vi är fortfarande väldigt tidigt i utvecklingen av chippen och det finns inte jättemycket saker man kan göra med det än. Är du den första typen eller andra typen kan du fortsätta läsa, men om du är den tredje typen kan det kan vara värt att vänta.

2. Vi vill undvika att folk hamnar i en situation där chippen inte når upp till de förväntningar man har om dem. Desto mer påläst man är desto mer kan vi undvika sådana situationer. Läs därför igenom FAQn.

3. Läs igenom denna lista på var chippen funkar och var de inte funkar. Läs även kommentarerna till inlägget. Var speciellt medveten om att även om det sägs att chippen funkar till inpasseringssystem, SATS och SJ osv så betyder det inte att det alltid funkar, att det funkar bra eller att det funkar för varje person som är chippad. Det enda företag som har någon slags officiellt stöd för chippen är SJ och även där har man ännu inte lagt nån nämnvärd resurs på att implementera tekniken. SATS har inte något officiellt stöd för chippen. Att det kan funka på SATS är ren slump. Det finns i och för sig goda indikationer på att SATS kan komma att ge mer officiellt stöd till chippen, men i dagsläget har majoriteten av deras läsare alldeles för svag signal för att känna av chippen.

4. Vi uppmanar all som har ett specifikt syfte till att chippa sig att testa systemen innan man sätter in dem. Förutsätt aldrig att det kommer lösa sig i efterhand. Vill du ha det till inpasseringen till jobbet? Är du säker på om det är en 125 kHz-läsare eller en 13,56 MHz-läsare? Om det är 13,56 MHz kommer signalen med största sannolikhet att vara för svag för att känna av chippet. Testa då med ett chip så du vet att det verkligen kommer funka. Om det visar sig vara för svagt, är du säker på att det går att stärka? Kommer det hjälpa om man stärker?

Vill du använda ditt chip till SATS? Förutsätt inte att det kommer funka. Inte ens på gym där det funkar för andra. Det beror på att chippet inte funkar som korten. De är beroende av vinklar och det finns en sweet spot på läsaren där det funkar och alla andra områden av läsaren är blind spots. Och chippen kan sitta i olika vinklar i folks händer eftersom de alltid rör sig lite. Därför måste man vrida och vända sin hand framför läsarna och hitta sin egen vinkel.

Om du efter denna lista fortfarande vill ha ett chip så kör på! Annars vänta lite längre.

Publicerad den av — 2 kommentarer

Testa chippet innan du sätter in det

Det är många som vill ha chippet insatt i handen just nu. Men innan man sätter in chippet bör man fundera på varför man vill sätta in det och då ta reda på om chippet funkar med det man har tänkt sig. Förutom att det finns två olika men vanligt förekommande standarder i Sverige så är läsavståndet för 125 kHz-chippet så litet att det oftast inte funkar även om läsaren är av rätt typ. Jag får därför ofta frågan ”funkar chippet med X?”. Jag vet oftast inte svaret. Enklaste sättet att definitivt veta är att testa med chippet. Då får man förutom att veta vilken typ av läsare det är även veta om läsavståndet funkar bra. Så därför kan man nu köpa chippet i vår nylanserade webbshop på chipster.nu. Hoppas det gör det lite smidigare att ta reda på om chippet funkar med det ni tänkt er eller inte.

Chipster.nu Webbutik

Publicerad den av — Lämna en kommentar

En nyckel mindre

Sedan tidigare har jag redan 13,56 MHz-chippet och för några veckor satte jag in även 125 kHz-chippet. Det senare chippet hittar man oftare vid dörrar så nu kan jag öppna en av dörrarna jag ofta passerar som i klippet nedan. Fortsätter banta ned antalet nycklar och kort.

 

Publicerad den av — Lämna en kommentar

Sammanfattning av vårens biohackinghändelser

Här kommer en sammanfattning av det viktigaste som hände i biohackingsfären under våren 2017. Det hände mer under våren 2017 än jag egentligen hann skriva om här och därför startade jag en Facebooksida där tanken är att jag frekvent postar nyheter och intressanta artiklar, reportage o.s.v om biohacking och andra spännande teknikområden som bioteknik.

En av årets mest spännande nyheter kom tidigt i år när sekvenseringsbolaget Illumina meddelade att de har byggt en maskin som en dag kommer kunna sekvensera ett helt genom för $100 (dagens pris för ett helt genom ligger på cirka $1000). Det kommer öppna för möjligheter som vi idag inte ens kan föreställa oss men ett är att det det en dag kommer bli lika vanligt att ge ett DNA-prov när man är på vårdcentralen som det idag är att ge blod.

Vetenskapensvärld sände flera reportage om tDCS och relaterande tekniker. Personligen syns jag lite här och var i detta reportage. Även om det går väldigt sakta så finns det fortfarande i planerna att bygga och sälja en tDCS som många av er har efterfrågat. Man kan anmäla sitt intresse här.

Chippen fick ett rejält uppsving när SJ meddelade att de experimenterade med att låta resenärer använda chippet för att lagra sin biljett. Det är dock bara i teststadiet fortfarande och rapportern från chippade som försökt använda sitt chip som biljett är generellt att det inte funkar speciellt bra av olika anledningar. Men om man vill testa kan man läsa denna guide för hur man lägger sin tågbiljett till chippet. Om man vill ha ett chip kan man anmäla intresse här. Vi kommer öka antalet chip-events under hösten.

Vad gäller biolabbet i Stockholm Makerspace låg verksamheten i stort sett nere under detta halvår eftersom jag medverkar i tävlingen i syntetiska biologi som kallas för iGEM (internationally Genetically Engineered Machine) och tanken är att använda kunskaperna jag får ut senare av tävlingen i Makerspace senare i höst där planen är att kunna erbjuda en hel kurs i syntetisk biologi.

För övrigt är tanken att hålla fler events med början under hösten då vi vet att många har efterfrågar events. Det har varit lite för svårt att organisera hittills men till hösten ska vi ha löst det mesta för att kunna börja arrangera riktiga meetups. Har ni förslag på teman för meetupsen, talare eller annat så skicka gärna ett mail.