Publicerad Lämna en kommentar

Artikel i Svenska Dagbladet om biolabbet

Som jag skrivit tidigare har vi varit väldigt aktiva i biolabbet de senaste månaderna och haft en del framgångar. För några veckor sen var en journalist på besök och intervjuade mig och en annan medlem om biolabbet och biohacking. Artikel går att läsa här. Det är en bra artikel. Det ger en korrekt bild av biolabbet och rörelsen från vårt perspektiv. Och för den andra sidan så har de bjudit in till några kritiska röster. Som jag inte tycker är så kritiska. Men här är ett litet försök till bemötande.

Jenny Grönberg Hernandez, doktor i immunologi säger ”Alla kan lära sig utföra molekylärbiologiska experiment, utmaningen ligger i att tolka resultaten /…/ För at få ett korrekt resultat, och inte bara ett bevis på att metoden fungerar, krävs det att man har en molekylärbiologisk bakgrund.”

Jag förstår tankegången men man behöver förstå att vi försöker inte bota cancer. Vi försöker få bakterier att lukta banan, bara för kul. Sedan så har väldigt många av oss utbildning och erfarenhet av att jobba med molekylärbiologi och vi har även ett nätverk med professionella forskare som stöttar vårt arbete. Det här projektet hade inte varit möjligt utan deras hjälp. Man får inte heller glömma att man faktiskt kan lära sig saker även om man inte lär sig via universitetsutbildning. Vi har också en styrka i att vi har sådana olika bakgrunder. Väldigt värdefullt att ha tillgång till folk som är experter på 3D-printing eller är duktiga kodare. Sånt har professionella forskare inte alltid tillgång till.

Roger Roffey, Totalförsvarets forskningsinstitut säger ”Hittills har man inte sett att de håller på med något som kan vara skadligt. Den största faran är att de skadar sig själva när de håller på med kemikalier.”

Vi håller inte på med kemikalier 🙂 Ytterst sällan i alla fall och när vi väl ”håller på med kemikalier” så väljer vi de som är säkrast för miljön, människor och djur. Om vi inte kan hitta sådana alternativ låter vi bli. Som det står i huvudartikeln har vi för avsikt att följa lagar, regler och praxis.

Katarina Eskils, mikrobiolog på Arbetsmiljöverket med tillsynsansvar säger ”Precis som med alla GMM-verksamheter kan vi inspektera att de gör det som de har angett att de ska göra”.

Katarina är en av experterna som jag har varit i personlig kontakt med och vi har i föreningen länge pratat om att bjuda in myndighetsfolk så de är välkomna 🙂

Kjell Asplund, ordförande i Statens medicinsk-etiska råd säger ”Oavsett vad testet gäller, är det viktigt att i förväg tänka igenom vad resultatet kan innebära. Problemet är att man sällan får full information om vad man ger sig in på när det inte sker inom vården”.

Jag har även varit i kontakt med Kjell och när jag frågade honom om det vi planerade att göra i biolabbet kunde vara av intresse för SMER så verkade han inte speciellt intresserad. Men i vilket fall som helst så är vi medvetna om de etiska frågorna och vi kommer se till att folk som vill ta reda på information om sig själva också är medvetna om dessa frågor. Sen så vet jag inte riktigt om jag kan hålla med om att man verkligen får full information när man vill testa sig via vården. Det finns fall där folk sökt sig till oss just för att de känt att de inte fått tillräckligt med information via vården och nåt jag själv också känt när jag själv varit i kontakt med vården.

Men jag ska ta tag i det på riktigt nu och fixa ett tillfälle där vi bjuder in experter så de kan kolla själva vad vi egentligen håller på med.

Publicerad 3 kommentarer

Vad är biohacking för nåt?

En uppdaterad text om vad biohacking är för nåt finns här.

Efter inslaget om oss och biohacking i Sverigesradio har jag pratat med en del människor om biohacking och ingen har tidigare hört talas om begreppet biohacking. Det är bra att inslaget sändes, det betyder att folk pratar om det, lär sig och börjar känna sig bekväma med det.

Här kommer en förklaring av begreppet. De flesta har en vag uppfattning av vad bioteknik respektive hacking är för nåt. Bioteknik kan man säga är användningen av levande system, celler, virus, DNA och protein för forskning och utveckling. Hacking kommer från datorvärlden och betyder olika saker i olika sammanhang. Här beskriver jag den betydelse av ordet hacker som ligger närmast biohackingens mening av ordet. Hacker är en person som är väldigt insatt i sitt tekniska ämne, har en förmåga att hitta snygga och smarta lösningar på problem och har även en lekfull inställning till tekniken. Det finns också en hackarideologi vars huvudpunkter inkluderar att man delar med sig (hört talas om ”sharing is caring”?), öppenhet, decentralisering, fri tillgång till information och att göra världen bättre. Ideologin kan sammanfattas som obehindrad och fri tillgång till information för att kunna skapa och vidareutveckla teknik för att få en bättre värld.

Som biohackers sneglar vi väldigt mycket på våra datorhackar-kusiner. Vi snor deras manifest, vi bygger vår ingengörskonst på deras ingengörskonst, vi drömmer om den utveckling de har haft och vi inspireras av deras ideologi. Som biohackers leker vi med bakterier, DNA och protein. Vi hittar enkla och hållbara lösningar. Vi delar med oss av våra resultat, sprider informationen och uppmanar andra att använda, förbättra och bygga på våra upptäckter. Vi använder vår kunskap och (bio)teknik för att få en bättre värld.

Men biohacking är ett väldigt brett begrepp och begränsar sig inte bara till bakterier och DNA. Just nu pågår det ett uppsving för ett rad olika teknikområden och rörelser som inkluderar en interaktion eller sammanblandning mellan det organiskt levande och mekanik och elektronik. Dessa rörelser inkluderas i begreppet biohacking. Utöver detta börjar det utvecklas mycket kultur runt biohackingrörelse, och som jag antar borde ingå i begreppet biohacking även om mycket av kulturen fanns innan biohacking fick sitt stora uppsving i mittan 00-talet.

Nedan följer en lista och beskrivning av de vanligast förekommande termerna, de största teknikområdena eller rörelserna som ingår eller relaterar till begreppet biohacking. Men observera att biohacking är under snabb utveckling just nu så användningen av dessa termer kommer att ändra. Det kommer tillkomma termer och vissa av dem kommer försvinna.

BioArt
En form av konst där konstnären använder sig av vävnader, bakterier, DNA och annat levande i skapande processen eller i slutresultatet av konstverket.

Bakterier som producerat fluorescerande protein i åtta olika färger.
Bakterier som producerat fluorescerande protein i åtta olika färger.

Biopunk
Jag har sett ordet Biopunk användas för att beskriva väldigt olika saker och användning är inte helt uppenbar. De två vanligaste betydelserna är dels att den kan användas helt utbytbart mot biohacking, men det görs nuförtoden nästan aldrig det. Dels används den för att beskriva en subgenre till sci-fi genren cyberpunk. Utgångspunkten i biopunk berättelser brukar generellt sett vara en dystropi där en individ eller grupp av människor förtrycks av en auktoritet som använder bioteknik för att kontrollera och tjäna pengar på människor. Människorna i berättelserna är själva ofta genetisk manipulerade. Exempel på biopunk-filmer är Gattaca, Frankenstein-filmer och In Time. Kan personligen rekommender filmen Gattaca.

Jag föreslår att man använder biopunk som en beskrivning av subgenren av cyberpunkulturen.

DIYbio
Personer som experimenterar och bygger med bakterier, DNA och protein antingen hemma eller i community-labbar. Ofta men inte nödvändigtvis med enklare medel än vad som finns att tillgå i företag eller myndigheter. Det finns även ett globalt nätverk av dessa hobby-biologer som kallas för DIYbio. De har en Google Group mailinglista där de diskuterar DIYbio och hjälper varandra lösa problem och massa annat.

DIYbio nätverkets logotyp.
DIYbio nätverkets logotyp.

Grinders
Personer som utför kirurgi på sig själva för att operera in implantat som sensorer, chippar och liknande. Tekniken kan också ligga på kroppen i form av tatueringar eller plåster. I video nedan talar grindern Amal Graafstra om de implantat han har och hur de hjälper honom i vardagslivet.

Quantified self
Personer som använder teknik för att ta fram mätvärden på sin egen biokemi, fysiska hälsa, omgivning och allt annat möjligt. Till exempel mätvärden på pulsen, blodsockervärden, kvalitet på sömn, luftfuktighet, EKG, kaloriintag, kroppshållning o.s.v. Tanken är att man med hjälp av siffror hålla kolla på sin egen hälsa, förbättra sin hälsa och tidigt upptäcka sjukdomar. Det är oklart vart gränsen går för vilka som anses ingå i QS-rörelsen med tanke på att de flesta av oss har koll på något mätvärde om oss själva eller vår omgivning (vikt, kaloriintag, blodsockernivå, rumstemperatur o.s.v).

Transhumanism/Post-humanism/Cyborgism
Intellektuella och kulturella rörelser som vill utrota sjukdom, åldrande och död genom att utveckla människan. Det är den bästa generella beskrivningen jag kan ge för dessa rörelser. Det finns så många idéer, diskussioner, texter och tolkningar av rörelser att de troligen skulle kunna vara hela vetenskaper. De anses inte ingå i termen biohacking men förekommer ofta i biohacking sammanhang och går ofta hand-i-hand med biohackingen. I Sverige finns föreningen Människaplus som är en gren av den internationella organisationen Humanity+. De är ett forum för människor inom dessa rörelser.

Personligen tycker jag det saknas begrepp inom biohackingen för personer som håller på med bioinformatik i biohacking-stil och för de som bygger mekaniska och elektroniska byggen för att behandla och analysera biologi som t.ex. PCR-maskiner och bioprinters. Det är möjligt att dessa kan ingå i termen DIYbio.

Jag själv håller bara på med det som går under termen DIYbio. Jag håller inte på med de andra grenarna men anser att de har potential att förbättra liv när de väl har mognat och jag följer deras utveckling.