Tag Archives: iGEM

Paneldebatt om etiken med att modifiera liv

Det finns en internationell tävling i biologi som kallas International Genetically Engineered Machine där studenter från olika universitet runt om i världen tävlar mot varandra i syntetisk biologi och samtidigt bygger en databas av biologiska komponenter. Det är en vänskaplig tävling som sträcker sig bortom naturvetenskap och därför bjuder iGEM Stockholm och iGEM Uppsala till en paneldebatt den 14e september i Stockholm med titeln The Ethics of Engineering Life. Det är gratis inträde och det bjuds på fika. Läs mer på eventsidan på Facebook och anmäl dig på Eventbrite!

Sammanfattning av vårens biohackinghändelser

Här kommer en sammanfattning av det viktigaste som hände i biohackingsfären under våren 2017. Det hände mer under våren 2017 än jag egentligen hann skriva om här och därför startade jag en Facebooksida där tanken är att jag frekvent postar nyheter och intressanta artiklar, reportage o.s.v om biohacking och andra spännande teknikområden som bioteknik.

En av årets mest spännande nyheter kom tidigt i år när sekvenseringsbolaget Illumina meddelade att de har byggt en maskin som en dag kommer kunna sekvensera ett helt genom för $100 (dagens pris för ett helt genom ligger på cirka $1000). Det kommer öppna för möjligheter som vi idag inte ens kan föreställa oss men ett är att det det en dag kommer bli lika vanligt att ge ett DNA-prov när man är på vårdcentralen som det idag är att ge blod.

Vetenskapensvärld sände flera reportage om tDCS och relaterande tekniker. Personligen syns jag lite här och var i detta reportage. Även om det går väldigt sakta så finns det fortfarande i planerna att bygga och sälja en tDCS som många av er har efterfrågat. Man kan anmäla sitt intresse här.

Chippen fick ett rejält uppsving när SJ meddelade att de experimenterade med att låta resenärer använda chippet för att lagra sin biljett. Det är dock bara i teststadiet fortfarande och rapportern från chippade som försökt använda sitt chip som biljett är generellt att det inte funkar speciellt bra av olika anledningar. Men om man vill testa kan man läsa denna guide för hur man lägger sin tågbiljett till chippet. Om man vill ha ett chip kan man anmäla intresse här. Vi kommer öka antalet chip-events under hösten.

Vad gäller biolabbet i Stockholm Makerspace låg verksamheten i stort sett nere under detta halvår eftersom jag medverkar i tävlingen i syntetiska biologi som kallas för iGEM (internationally Genetically Engineered Machine) och tanken är att använda kunskaperna jag får ut senare av tävlingen i Makerspace senare i höst där planen är att kunna erbjuda en hel kurs i syntetisk biologi.

För övrigt är tanken att hålla fler events med början under hösten då vi vet att många har efterfrågar events. Det har varit lite för svårt att organisera hittills men till hösten ska vi ha löst det mesta för att kunna börja arrangera riktiga meetups. Har ni förslag på teman för meetupsen, talare eller annat så skicka gärna ett mail.

Vad som händer just nu

Det var länge sedan jag skrev här. Inte för att det inte händer nåt men för att det har hänt för mycket senaste tiden. Här är ett svep av vad som har hänt senaste månaden.

iGEM 2017. Jag har gått med i årets Stockholms lag i iGEM. Det är det som har tagit mest tid senaste månaden. Ser fram emot hela resan. Kommer bli intensivt men roligt och väldigt lärorikt. Kommer blogg om de mer roligare delarna under resans gång.

Labbet. Arbetet i labbet har gått lite segare sedan årsskiftet, men det finns en plan. Vi fokuserar på hårdvara just nu. Speciellt behöver vi en skakare och försöker bygga en själva. Parallellt ska vi lära oss att transformera E.coli-bakterier och jag håller på att kolla på några protokoll för detta. Om man är intresserad av det pågående labbarbetet kan man gå med i denna Facebookgrupp.

tDCS. Jobbet med att börja bygga en säljbar version av tDCSen har kommit igång på allvar. Siktar fortfarande på mars för de första beta-versionerna och behöver då ett par personer som testar dem och kommer med feedback. Jag vet att det finns många som redan är intresserade.

Chippen. Fortfarande är intresset stort för chippen 🙂

Övriga nyheter i snabbhet från biohacker och bioteknik-världen är företaget Illumina annonserar att maskinen som en dag väntas kunna sekvensera ett helt genom för $100 har byggts, Tyskland hotar biohackare med fängelse om de inte följer lagen och Open qPCR lanserar fullständiga källan för en Real Time PCR-maskin (både hårdvaruritningar och mjukvara). Om du vill ha snabbare uppdatering av nyheter om vad som händer i biohackingkretsar och annan spännande bioteknik nyheter så rekommenderar jag nya Facebooksidan för biohacking.se. Uppdateringar kommer ske snabbare där.

Uppdaterad: Vad är biohacking för nåt?

För två år sen skrev jag ett inlägg om vad biohacking är för nåt. Men allteftersom tiden går utvecklas fältet och jag själv lär mig mer om biohacking.  Det är dags för en uppdaterad text om vad biohacking är för nåt. Jag gillar inte att skriva längre texter men jag känner att det är viktigt att ha denna beskrivning dels för att andra ska förstå men även för att dokumentera utvecklingen.

Innan jag börjar själva beskrivning behöver jag understryka att biohacking är ett väldigt flytande fält och saknar exakt definition. Beskrivningen här är min tolkning men det är en tolkning som ändå delas av många inom rörelsen har jag märkt. Det finns personer som har andra uppfattningar av vad biohacking är för nåt.

Biohacking är ett begrepp som omfattar väldigt många olika typer av rörelser och subkulturer. Olika rörelser och personer har oberoende av andra börjat kalla sin aktivitet för biohacking och nu finns det en konsensus att biohacking innefattar en rad till synes olika rörelser, men där alla har en betydande biologisk komponent. De största rörelserna inom begreppet biohacking är de som även kallas för DIYbio, grinder, bodyhacking, quantified self och brainhacking. Alla dessa termer är utbytbara mot termen biohacking. Man kan till exempel tala om att man biohackar sin kropp när man sätter in ett chip i handen eller så kan man också säga man är en grinder för att man satt in ett chip i handen. Man kan biohacka bakterier eller så kan man också modifiera bakterier som en DIYbio-entusiast. Kontexter brukar göra att det egentligen aldrig blir förvirrande vad man pratar om. Personer som håller på med en typ av biohacking brukar ofta också vara intresserad av minst en annan gren av biohacking. Man kanske hackar kroppen genom att försöka optimera sin kost och träna, men man mäter samtidigt puls och sockervärden vilket gör att man hamnar både under bodyhacking- och quantified self-grenen. Förutom en betydande biologisk komponent karakteriseras alla dessa rörelser också av följande minsta gemensamma nämnare.

Amatörer och hobbyister. Man är aktiv inom rörelsen som hobbyist eller amatör. Hur mycket än företagen vill associeras med termen biohacking just skulle jag ge väldigt få företag rätten att få associeras med biohacking-termen. Det finns personer som varit med och byggt upp sina respektive grenar av biohacking-rörelsen och som lägger stor vikt vid punkterna som är beskrivna nedan och därför tycker jag det är helt okej att de använder termen i samband med de företag de driver, men det är väldigt få företag och de flest företag kommer aldrig kunna eller vilja driva sina företag efter punkterna som finns beskrivna här och därför tycker jag inte heller att de ska associeras med biohacking.

Nyfikenhet och fokus på experimenten. Det är experimenten som är det viktigaste. Självklart analyserar man resultaten av experimenten men det som driver är nyfikenheten. Man är nyfiken på vad som händer om man gör ett visst experiment. Man är öppen för att lära sig genom att testa. Hellre än att sitta och prata teorier tar man hellre tag i saken och testar.

Samarbeten. Man samarbetar gärna. Man utforskar i grupp och därför finns det stabila communities bakom varje rörelse där många människor bidrar med en liten del som driver hela rörelsen framåt.

Delning av kunskap och information. Man tycker att det är viktigt med fri information och man är därför öppen för att dela med sig av information, data, kunskap, ritningar och filer. Den fria information är det som göra att hela ens community kan växa och frodas. Om ens community frodas så frodas även man själv då man får tillbaka sitt community när man ger till det.

Den som är lite vana av andra hacker-rörelser ser att punkterna ovan beskriver vilken hacker-rörelse som helst. Det är alltså en generell beskrivning av hackeretiken. Det är alltså inget nytt att dessa punkter även gäller för biohackare. Skillnaden är den betydande biologiska komponenten. Ovanstående punkter beskriver varför biohacking är så diversifierad men också vilka gemensamma nämnare det finns för alla olika grenar. Nedan beskriver jag de största grenarna av biohacking-rörelsen närmare.

Grinder. En hackerrörelse som går ur på att man opererar in teknik in i sin egen kropp. Chippen som har blivit riktigt trendiga och faller under denna gren av biohacking-rörelsen. Men de som gör detta som riktiga hackers operera själv in tekniken i sig själv och är man riktigt hardcore utvecklar man till och med tekniken som opereras in. Grinders har nära relation med body modification-rörelsen (tänk piercing och tatueringar) och rörelserna flyter in i varandra men där body modification handlar om att modifiera kroppen av främst estetiska skäl handlar grinder om att modifiera kroppen av funktionella anledningar. Grinders använder sina kroppar för att experimentera på och målet är att förbättra människan med teknik. Självklart har grinders nära relation med transhumanism.

Några företrädare inom grinder-rörelsen är Kevin Warwick, Tim Cannon, Amal Graafstra och Lepht Anonym. Den främsta knutpunkten för grinders är webbsidan biohack.me.

OBS! Blod förekommer i vissa av länkarna ovan!

DIYbio. Termen står för Do-it-Yourself biology. Den enda, vad jag känner till, grenen av biohacking-rörelsen som inte endast fokuserar på hela eller delar av människokroppen. Fokus ligger istället på DNA, mikroorganismer och annat biologisk som faller under bioteknik. Den moderna formen av DIYbio har sina rötter i hacker-eventen SuperHappyDevHouse där man började med jätteenkla DNA-experiment 2005 respektive i tävlingen i syntetisk biologi som kallas för iGEM, en tävling som jag nämnt otaliga gånger i andra bloggposter. Det var personer med rötter i dessa två organisationer som mellan 2005 och 2010 mest aktivt drev DIYbio-rörelsen framåt. Meredith L. Patterson från SuperHappyDevHouse författade bland annat “A Biopunk Manifesto” (se videon nedan) och Mackenzie Cowell med rötter i iGEM-tävligen är medgrundaren till webbsidan och maillistan DIYbio, som blev och är fortfarande den globala träffpunkten för DIYbio-biologer.

När de första biolabben invigdes i USA 2010 (Biocurious på västkusten och Genspace på östkusten) tog rörelsen ny fart. Samma år lanserades openPCR. PCR är en av de viktigaste maskinerna i ett labb och openPCR utvecklades som en open source-version av en PCR-maskin av hackare med anknytning till biolabbet Biocurious. openPCR har haft en central betydelse för rörelsen och det går nu att hitta en openPCR-maskin i majoriteten av de över hundra community-labbar som finns runt om i världen idag (inklusive labbet på Stockholm Makerspace).

Några av de främsta företrädarna inom DIYbio-rörelsen är Josiah Zayner, Thomas Landrain, Ellen Jorgensen och Cathal Garvey. Knutpunken för DIYbio-rörelsen på internet är maillistan på DIYbio.org.

Quantified Self. Rörelsen som går ut på att logga data om sig själv. Det man mäter är olika aspekter om sig själv eller inom ens egen vardag. Det kan handla om puls, sömnkvalitet, luftfuktighet och så vidare. Experimenten är helt enkelt studier om en viss aspekt om sig själv genom att samla data om den aspekten och analysera resultatet. Till skillnad från vanliga studier finns det bara ett forskningsobjekt och det är man själv. Denna rörelse räknas av vissa som en biohackingrörelse medan andra inte räknar med den som biohacking. Men den har åtminstone en stark koppling till biohackingrörelsen.

Quntified self har en väldigt stor och växande kommersiell aspekt som kommit till genom anknytningen till demokratiseringen av den hårdvaruutveckling som skett det senaste decenniet, speciellt i samband med utvecklingen av Internet of Things. Men det finns en minst lika stor underground-rörelse som bygger sin egen utrustning och utför sina egna studier. Likt många andra idag populära teknikrörelser (bland annat de beskrivna ovan) har den moderna quantified self-rörelsen sina rötter kring mitten av 00-talet när Gary Wolf och Kevin Kelly grundade företaget Quantified Self Labs för att fungera som stöd till rörelsen. Alla som håller på med quantified self har dock inte nödvändigtvis anknytning till detta företag och rörelsen kring företaget.

En person som är värd att nämna i detta sammanhang är också Chris Dancy (som besökte Sverige tidigare i år). Wired har kallat honom för “World’s most connected man” eftersom han samtidigt använder 500-600 hundra olika verktyg för att mäta saker om sig själv. Data som han sedan använder för att göra förbättringar i sin miljö och livsstil.

Några av de främsta företrädare inom quantified rörelsen är Chris Dancy, Gary Wolf och Kevin Kelly. Knutpunkten för quantified self-rörelsen på internet är webbsidan quantifiedself.com. Här kommer man dock inte att hitta de otaliga undergroundprojekt som finns spridda lite överallt på internet.

Brainhacking. Rörelse där man använder tekniska hjälpmedel och substanser (nootropika) till att förbättra sin kognitiva förmåga. De mer populära teknikerna och metoderna som hackare experimenterar med är transcranial-Direct Current Stimulation (tDCS) och läkemedelssubstanser som Modafinil (receptbelagt i Sverige). Just tDCS är omåttligt populärt i denna rörelse bland annat för att tekniken är väldigt enkel att bygga själv (jag har bland annat byggt en tDCS-låda i ren DIY-stil) och det är ett hett forskningsområde även för professionella forskare. Det finns flera pågående och avslutade studier kring denna teknik, bara i Sverige. Det verkar också som att det inte är helt enkelt att avgöra om tekniken verkligen har en effekt eller inte. Min uppskattning är att 50% av studierna kommer fram till att det finns en effekt och 50% kommer fram till att det inte har en effekt. Vilket bara gör hackarna blir ännu mer nyfikna på att testa själva. Det finns en Reddit-sida där hackare som bygger eller använder tDCS utbyter erfarenheter kring tekniken och användningen av tDCS.

En tDCS-pryl som jag hackade ihop själv.

En tDCS-pryl som jag hackade ihop själv.

Andra tekniska verktyg som är populära inom denna rörelse är tACS (som tDCS fast med växelström), TMS (som tDCS fast med magnetism) och EEG (sensorer som att läsa av hjärnvågor).

Den andra stora delen av brainhacking är att använda nootropika, som på engelska också kallas för smart drugs. Nootropika är läkemedel som förbättrar den kognitiva förmågan i ett specifikt avseende. Jag har dock ingen större erfarenhet av nootropika. Den enda nootropikan jag fick möjlighet att testa smakade så illa att jag inte kunde få ner allt.

Jag känner inte till några företrädare för denna rörelse som haft en betydande roll för rörelsen. Rörelsen verkar vara väldigt spridd bland enskilda personer. Knutpunkten för de som håller på med tDCS är dock Reddit-sidan som nämns ovan.

Bodyhacking. En del av biohacking-rörelsen jag är minst insatt i men gissningsvis den största rörelsen beroende på hur man definierar den. Det finns ingen bra konsensus för vad som ingår i termen. Vissa använder den som en term för alla rörelser som på ett eller annat sätt syftar till att förbättra människans förmågor (alltså bland annat alla ovanstående beskrivna rörelser, förutom DIYbio). Andra använder den enbart för de som genom experimenterande med träning, kost och tillskott optimerar sin hälsa, fysik och hormonella balans. Men vare sig man använder termen som i det första fallet eller det andra så skulle det innebära att denna gren av biohacking är den största sett till antal människor som utövar den (med tanke på hur många människor som har träning och hälsosam kost som livsstil). Det blir lite mer komplicerat av att det är väldigt få av dessa träningsmänniskor som pratar om biohacking. Frågan blir då om man ens räknar dessa människor som biohackare när de själv troligen knappt är medvetna om termen.

Precis som med brainhacking-rörelsen finns det inga direkta företrädare om man inte räknar med de otaliga mer eller mindre kända personligheter som predikar träning och hälsosam kost. Knutpunkter för livsstilstränande finns det otaliga av på internet. Jag känner dock inte till någon som även uttalat anknyter till biohacking.

Slutord
Bra jobbat om du lyckades ta dig ända hit! Du måste verkligen vara intresserad av allt som faller under termen biohacking!

Jag vill avsluta detta långa inlägg med att säga att jag troligen kommer göra djupdykningar i vissa av dessa grenar. Åtminstone grinder och DIYbio kommer behandlas separat. Dessa två har dessutom haft störst betydelse i Sverige sen vi startade Bionyfiken. Men brainhacking har fått alldeles för lite uppmärksamhet av oss. Vi vet att intresset för hjärnan är stor i Sverige, både bland amatörer och professionella och jag ska försöka råda bot på det. Bland annat genom att utveckla en tDCS som faktiskt går att sälja (många av er har efterfrågat en sådan) men även genom att arrangera meetups med fokus på hjärnan nästa år.

Om någon undrar vilka av dessa grenar jag håller på med så kommer svaret nu. Främst håller jag på med DIYbio. Jag var med och koordinerade när vi byggde Sveriges första community-biolabb i Stockholm Makerspace. Sedan blev jag ansvarig för den och har sedan dess varit med och arrangerat workshops i labbet och nyligen lyckades vi skapa lysande bakterier och analysera DNA. Snart kommer vi hålla workshops i CRISPR och starta ett riktigt projekt som vi kommer jobba med. Alla är välkomna att vara med dock.

Jag har även satt in chippet och genom projektet jag kallar för Chipster.nu försöker jag sprida information om chippet, svara på frågor och arrangera events där man kan chippa sig. Jag tycker det är ett spännande teknikområde med mycket potential men jag är långt ifrån en grinder.

I övrigt håller jag koll på vikt (dagligen) och kommer börja mäta puls och tryck snart också. Mest för att ha koll men är lite nyfiken på om man kan få någon vettig information ur datan. Jag är öppen för att börja mäta blodsocker även fast jag inte har diabetes, och jag skulle vilja kunna mäta D-vitamin-nivåer på mig själv för att se om det gör någon skillnad att ta D-vitamin-tillskott över vinterhalvåret. Dessa är framtida projekt.

I perioder brukar jag även träna väldigt mycket, sköta om min kost och ta tillskott. Men likt många andra började jag inte träna för biohackings skull utan för hälsans skull och anser mig inte vara en hackare i det avseendet.

Jag tror vi alla ur ett eller annat avseende gör saker som skulle kunna klassas som biohacking, inte minst för att vi alla är biologiska varelser som bryr oss om vår hälsa, och många av oss vill kunna leva lite längre och vara friskare lite längre. Då gör vi som amatörer saker (experiment) som har en betydande biologisk komponenten (biohacking!!). Men samtidigt är det viktigt att inse att biohackare eller hackare är inte en term man kan sätta på sig själv, det är en term andra sätter på en när man förtjänar det. Det är så det funkar i ödmjuka rörelser som hackerrörelser är.

Dags att anmäla sig till workshops i biolabbet

Det har tagit en lång tid att komma hit. Resa har varit lång. För mig började den till och med innan vi startade Bionyfiken. Men de senaste två åren har vi jobbat hårt. Tack vare Stockholm Makerspace lyckades vi bygga upp Sveriges första öppna biolabb och nu kan vi tack vare samarbetet med iGEM Stockholm börja lära människor grundläggande labbteknik. Det här är början på en ny fas. Saker kommer definitivt bli mycket mer intressanta från och med nu.

Vi har i flera månader jobbat med iGEM Stockholm för att kunna ge en uppsättning workshops där vi lär ut grunderna för olika vanliga tekniker som man använder i biolabbar. Det är tre olika workshops och vi vill att man gör de två första för att man ska få göra den tredje. Och det är helt enkelt för att den tredje är lite mer avancerad och de två första lägger grunderna för den tredje.

Nedan följer information man behöver veta för att kunna vara med på workshopen och beskrivning av varje workshop.

  • Man måste vara medlem på Stockholm Makerspace för att kunna gå workshopen. Det är en avgift på 200 kr per år. Man kan betala avgiften och bli medlem här.
  • Man måste vara 16 år för att bli medlem på Stockholm Makerspace och för att få gå på dessa workshops.
  • Det tillkommer en avgift på mellan 100-200 kr för varje workshop. Denna avgift går uteslutande till inköp av material och utrustning som behövs för workshopen
  • För de två första workshopen kan man välja om man vill göra dem på förmiddagen eller på eftermiddagen. Så dubbelkolla vilken tid du bokar.
  • För att göra den tredje workshopen måste man ha gjort de två första.

Pipettering och mikroskopi.
Datum för workshop: 2a oktober
Anmälan: Kl 10-13 eller kl 14-17.
Avgift: 100kr
Antal platser: 32 stycken

Pipettering är nåt man gör hela tiden i ett biolabb. Det är inte speciellt svårt men man behöver ha gjort det ett par gånger för att få en känsla för det. Det finns också en del olika saker att tänka på vid olika situationer. En biohackare behöver kunna hantera sin pipett som en snickare hanterar sin hammare. Deltagarna får testa på att pipettera karamellfärg i serier dels för att få känsla för pipettering och dels lära sig seriespäda. En spektrofotometer används för att bekräfta resultaten.

Mikroskopet är ett landmärke inom bioteknik. Även om det gamla klassiska ljusmikroskop inte används så mycket längre inom forskning kan man fortfarande använda dem för enkel karakterisering av biologiska mikrostrukturer så som bakterier.

Det blir även en teoretisk introduktion och en genomgång av säkerhet i labbet.

Odla bakterier
Datum för workshop: 9e oktober
Anmälan: Kl 10-13 eller 14-17.
Avgift: 200 kr
Antal platser: 32 stycken

Bakterier är bioteknikens arbetshästar eller dess mikroprocessorer om man så vill. När man vet vad man vill göra använder man ofta bakterier för att få jobbet gjort. Det är därför viktigt att kunna odla bakterier så effektivt som möjligt och det finns en del tekniker för att få jobbet gjort. I den här workshopen får deltagarna gå ut och ta sina egna prover från naturen. Sedan odlar man dessa på egen förberedd näringslösning. Det kommer finnas möjlighet att kommta tillbaka dagen efter för att kolla på resultaten. Annars postar vi bilder av resultaten på internet. Teori ingår såklart.

Programmera lysande bakterier
Datum för workshop: 16e oktober
Anmälan: Kommer senare
Avgift: Kommer senare
Antal Kommer senare
Övrigt: De två första workshopen måste ha genomförts för att man ska få göra denna.

I den sista workshopen får deltagarna testa på det som är grunden för det som kallas syntetisk biologi. Syntetisk biologi är programmering för biologi och används för att programmera bakterier och andra celler att göra det man programmerar in i deras genetiska kod. För att demonstrera tekniken kommer vi koda bakterier till att bli självlysande i blått- eller ultraviolettljus.

iGEM Stockholm

iGEM är en internationell tävling i (framförallt) syntetisk biologi för gymnasieelever, högskolestudenter och biohacking- och communitylabbar runt om i världen. I Stockholm finns det ett lag med studenter från KTH, KI och Konstfack. Tävlingen avgörs i en stor final som hålls i Boston i USA i slutet av oktober. Dessa workshops har utformats och arrangeras i samarbete med iGEM Stockholm. Eftersom de behöver presentera resultaten av sina insatser i att utforma dessa workshops måste de arrangeras så snart som möjligt så att laget hinner skriva ned resultaten. Det är därför de arrangeras med kort varsel. Men vi vill gärna ställa upp för iGEM Stockholm när de ändå tog på sig att utforma tre stycken separata kvalitativa workshops åt oss. Vi hoppas ni har överseende med detta.

Så här kan du hjälpa utveckla svensk biohacking

I år kommer det bli ett fantastisk år för biolabbet. Vi har lyckats bekräfta att vår PCR-maskin fungerar och vi håller på att planera för en massa workshops. Vi kommer ha workshops där vi går igenom grundläggande labbteknik som pipettering och odling av bakterier. Sedan kommer vi ha mer avancerade workshops där vi visar hur man kan modifiera bakterier till att självlysa. Att vi kommer kunna ha dessa workshops redan under hösten är tack vare att Makerspace samarbetar med Stockholms laget i iGEM-tävligen. De planerar dessa workshops i detalj åt oss, bidrar med material och hjälper till med genomförande.

iGEM är en tävling där studentlag från hela världen tävlar i syntetisk biologi. Tävlingen går ut på att bygga nya biologiska system och Stockholms lagets projekt går ut på att få sår som inte läker att läka med hjälp av spindelnät! Se videon nedan för en presentation av deras projekt. Men för att kunna färdigställa sitt projekt behöver de samla in lite pengar som de gör genom en crowdfunding-kampanj. Om du är intresserad av att gå någon av dessa workshops, tycker att syntetisk biologi är spännande eller ser ett värde i biohacking se då till att donera några slantar i deras crowdfunding-kampanj!

Hjälp till att skicka Stockholm iGEM till Boston

Det finns en internationell tävling i biologi som kallas för International Genetically Engineered Machine. Tävlingen går ut på att lag (ofta bestående av högskolestudenter) tävlar i den del av biologi som kallas syntetisk biologi. Syntetisk biologi handlar om att skapa biologisk system som inte finns naturligt (tänk självlysande yoghurt). Tävlingen har funnits i över 10 år och går helt enkelt ut på att skapa nya biologiska system med standardiserade biologiska delar och delar som varje lag själva bygger. Alla lag jobbar över sommaren i sina hemlabbar och åker sedan till Boston i USA och tävlar med sina respektive projekt i den stora slutfinalen. iGEM-tävlingen har bidragit stort till att bygga ett bibliotek av standardiserade biologiska delar.

Sverige har i flera åt haft deltagande lag i tävlingen. Men jag tror inte att vi har haft så många lag från Sverige som deltagit i tävlingen som i år. Dessutom har vi ett riktigt ambitiöst lag från Stockholm i år som bygger ett bakteriesystem som ska kunna detektera sjukdomar med hjälp av en teknologi som kallas för Affibody och som utvecklats vid KTH. Det är så ambitiöst som det låter!

Stockholm iGEM logo

Stockholm iGEM logo

Det finns bara ett problem. De deltagande måste finansiera alla kostnader själva. Hittills har Stockholms laget fått in en hel del sponsorer som sponsrat med både utrustning och pengar. Men för att kunna färdigställa projektet och ta sig hela vägen till Boston behöver de lite mer och har därför dragit igång en crowdfundingkampanj för att få in de sista slantarna som behövs. Det är bara 52% kvar tills de når målet. Vill du hjälpa till att driva biologisk forskning på ett konkret sätt och hjälpa ett gäng studenter som kommer vara i labbet och kämpa hela sommaren medans vi andra ligger på stranden och trycker glass? Donera vad du kan i denna kampanj, varje krona kommer hjälpa. Jag har redan donerat, gör det du också!