Tag Archives: chipster

Tågbiljetter på chippet

Sedan tidigare vet vi att chippet fungerar hyfsat bra att använda på SATS. När det kommer till transportsystemen har SAS redan gjort en proof-of-concept och SL har öppnat för att använda chippen. Nu är det dags för SJ. Förra månaden kom nyheten att SJ experimenterar med chippet som tågbiljett. Enligt presskommunikatören Stephan Ray vill SJ vara i teknikens framkant och använda ny teknik för att förenkla för resenärerna.

Nu verkar SJ ha gjort ett proof-of-concept likt det SAS gjorde för nåt år sedan. Mer information har jag inte just nu men jag uppdaterar allt efter som jag får mer information.

Uppdatering: Som förväntat har SJ alltså gjort en proof-of-concept med chippen. Det verkar som att det fanns en del problem, men det är de kända problemen som i grund och botten beror på chippets utformning och storlek. Kul med goda nyheter på området.

Är du intresserad av ett chip rekommenderas chipster.nu.

Uppdaterad: Vad är biohacking för nåt?

För två år sen skrev jag ett inlägg om vad biohacking är för nåt. Men allteftersom tiden går utvecklas fältet och jag själv lär mig mer om biohacking.  Det är dags för en uppdaterad text om vad biohacking är för nåt. Jag gillar inte att skriva längre texter men jag känner att det är viktigt att ha denna beskrivning dels för att andra ska förstå men även för att dokumentera utvecklingen.

Innan jag börjar själva beskrivning behöver jag understryka att biohacking är ett väldigt flytande fält och saknar exakt definition. Beskrivningen här är min tolkning men det är en tolkning som ändå delas av många inom rörelsen har jag märkt. Det finns personer som har andra uppfattningar av vad biohacking är för nåt.

Biohacking är ett begrepp som omfattar väldigt många olika typer av rörelser och subkulturer. Olika rörelser och personer har oberoende av andra börjat kalla sin aktivitet för biohacking och nu finns det en konsensus att biohacking innefattar en rad till synes olika rörelser, men där alla har en betydande biologisk komponent. De största rörelserna inom begreppet biohacking är de som även kallas för DIYbio, grinder, bodyhacking, quantified self och brainhacking. Alla dessa termer är utbytbara mot termen biohacking. Man kan till exempel tala om att man biohackar sin kropp när man sätter in ett chip i handen eller så kan man också säga man är en grinder för att man satt in ett chip i handen. Man kan biohacka bakterier eller så kan man också modifiera bakterier som en DIYbio-entusiast. Kontexter brukar göra att det egentligen aldrig blir förvirrande vad man pratar om. Personer som håller på med en typ av biohacking brukar ofta också vara intresserad av minst en annan gren av biohacking. Man kanske hackar kroppen genom att försöka optimera sin kost och träna, men man mäter samtidigt puls och sockervärden vilket gör att man hamnar både under bodyhacking- och quantified self-grenen. Förutom en betydande biologisk komponent karakteriseras alla dessa rörelser också av följande minsta gemensamma nämnare.

Amatörer och hobbyister. Man är aktiv inom rörelsen som hobbyist eller amatör. Hur mycket än företagen vill associeras med termen biohacking just skulle jag ge väldigt få företag rätten att få associeras med biohacking-termen. Det finns personer som varit med och byggt upp sina respektive grenar av biohacking-rörelsen och som lägger stor vikt vid punkterna som är beskrivna nedan och därför tycker jag det är helt okej att de använder termen i samband med de företag de driver, men det är väldigt få företag och de flest företag kommer aldrig kunna eller vilja driva sina företag efter punkterna som finns beskrivna här och därför tycker jag inte heller att de ska associeras med biohacking.

Nyfikenhet och fokus på experimenten. Det är experimenten som är det viktigaste. Självklart analyserar man resultaten av experimenten men det som driver är nyfikenheten. Man är nyfiken på vad som händer om man gör ett visst experiment. Man är öppen för att lära sig genom att testa. Hellre än att sitta och prata teorier tar man hellre tag i saken och testar.

Samarbeten. Man samarbetar gärna. Man utforskar i grupp och därför finns det stabila communities bakom varje rörelse där många människor bidrar med en liten del som driver hela rörelsen framåt.

Delning av kunskap och information. Man tycker att det är viktigt med fri information och man är därför öppen för att dela med sig av information, data, kunskap, ritningar och filer. Den fria information är det som göra att hela ens community kan växa och frodas. Om ens community frodas så frodas även man själv då man får tillbaka sitt community när man ger till det.

Den som är lite vana av andra hacker-rörelser ser att punkterna ovan beskriver vilken hacker-rörelse som helst. Det är alltså en generell beskrivning av hackeretiken. Det är alltså inget nytt att dessa punkter även gäller för biohackare. Skillnaden är den betydande biologiska komponenten. Ovanstående punkter beskriver varför biohacking är så diversifierad men också vilka gemensamma nämnare det finns för alla olika grenar. Nedan beskriver jag de största grenarna av biohacking-rörelsen närmare.

Grinder. En hackerrörelse som går ur på att man opererar in teknik in i sin egen kropp. Chippen som har blivit riktigt trendiga och faller under denna gren av biohacking-rörelsen. Men de som gör detta som riktiga hackers operera själv in tekniken i sig själv och är man riktigt hardcore utvecklar man till och med tekniken som opereras in. Grinders har nära relation med body modification-rörelsen (tänk piercing och tatueringar) och rörelserna flyter in i varandra men där body modification handlar om att modifiera kroppen av främst estetiska skäl handlar grinder om att modifiera kroppen av funktionella anledningar. Grinders använder sina kroppar för att experimentera på och målet är att förbättra människan med teknik. Självklart har grinders nära relation med transhumanism.

Några företrädare inom grinder-rörelsen är Kevin Warwick, Tim Cannon, Amal Graafstra och Lepht Anonym. Den främsta knutpunkten för grinders är webbsidan biohack.me.

OBS! Blod förekommer i vissa av länkarna ovan!

DIYbio. Termen står för Do-it-Yourself biology. Den enda, vad jag känner till, grenen av biohacking-rörelsen som inte endast fokuserar på hela eller delar av människokroppen. Fokus ligger istället på DNA, mikroorganismer och annat biologisk som faller under bioteknik. Den moderna formen av DIYbio har sina rötter i hacker-eventen SuperHappyDevHouse där man började med jätteenkla DNA-experiment 2005 respektive i tävlingen i syntetisk biologi som kallas för iGEM, en tävling som jag nämnt otaliga gånger i andra bloggposter. Det var personer med rötter i dessa två organisationer som mellan 2005 och 2010 mest aktivt drev DIYbio-rörelsen framåt. Meredith L. Patterson från SuperHappyDevHouse författade bland annat “A Biopunk Manifesto” (se videon nedan) och Mackenzie Cowell med rötter i iGEM-tävligen är medgrundaren till webbsidan och maillistan DIYbio, som blev och är fortfarande den globala träffpunkten för DIYbio-biologer.

När de första biolabben invigdes i USA 2010 (Biocurious på västkusten och Genspace på östkusten) tog rörelsen ny fart. Samma år lanserades openPCR. PCR är en av de viktigaste maskinerna i ett labb och openPCR utvecklades som en open source-version av en PCR-maskin av hackare med anknytning till biolabbet Biocurious. openPCR har haft en central betydelse för rörelsen och det går nu att hitta en openPCR-maskin i majoriteten av de över hundra community-labbar som finns runt om i världen idag (inklusive labbet på Stockholm Makerspace).

Några av de främsta företrädarna inom DIYbio-rörelsen är Josiah Zayner, Thomas Landrain, Ellen Jorgensen och Cathal Garvey. Knutpunken för DIYbio-rörelsen på internet är maillistan på DIYbio.org.

Quantified Self. Rörelsen som går ut på att logga data om sig själv. Det man mäter är olika aspekter om sig själv eller inom ens egen vardag. Det kan handla om puls, sömnkvalitet, luftfuktighet och så vidare. Experimenten är helt enkelt studier om en viss aspekt om sig själv genom att samla data om den aspekten och analysera resultatet. Till skillnad från vanliga studier finns det bara ett forskningsobjekt och det är man själv. Denna rörelse räknas av vissa som en biohackingrörelse medan andra inte räknar med den som biohacking. Men den har åtminstone en stark koppling till biohackingrörelsen.

Quntified self har en väldigt stor och växande kommersiell aspekt som kommit till genom anknytningen till demokratiseringen av den hårdvaruutveckling som skett det senaste decenniet, speciellt i samband med utvecklingen av Internet of Things. Men det finns en minst lika stor underground-rörelse som bygger sin egen utrustning och utför sina egna studier. Likt många andra idag populära teknikrörelser (bland annat de beskrivna ovan) har den moderna quantified self-rörelsen sina rötter kring mitten av 00-talet när Gary Wolf och Kevin Kelly grundade företaget Quantified Self Labs för att fungera som stöd till rörelsen. Alla som håller på med quantified self har dock inte nödvändigtvis anknytning till detta företag och rörelsen kring företaget.

En person som är värd att nämna i detta sammanhang är också Chris Dancy (som besökte Sverige tidigare i år). Wired har kallat honom för “World’s most connected man” eftersom han samtidigt använder 500-600 hundra olika verktyg för att mäta saker om sig själv. Data som han sedan använder för att göra förbättringar i sin miljö och livsstil.

Några av de främsta företrädare inom quantified rörelsen är Chris Dancy, Gary Wolf och Kevin Kelly. Knutpunkten för quantified self-rörelsen på internet är webbsidan quantifiedself.com. Här kommer man dock inte att hitta de otaliga undergroundprojekt som finns spridda lite överallt på internet.

Brainhacking. Rörelse där man använder tekniska hjälpmedel och substanser (nootropika) till att förbättra sin kognitiva förmåga. De mer populära teknikerna och metoderna som hackare experimenterar med är transcranial-Direct Current Stimulation (tDCS) och läkemedelssubstanser som Modafinil (receptbelagt i Sverige). Just tDCS är omåttligt populärt i denna rörelse bland annat för att tekniken är väldigt enkel att bygga själv (jag har bland annat byggt en tDCS-låda i ren DIY-stil) och det är ett hett forskningsområde även för professionella forskare. Det finns flera pågående och avslutade studier kring denna teknik, bara i Sverige. Det verkar också som att det inte är helt enkelt att avgöra om tekniken verkligen har en effekt eller inte. Min uppskattning är att 50% av studierna kommer fram till att det finns en effekt och 50% kommer fram till att det inte har en effekt. Vilket bara gör hackarna blir ännu mer nyfikna på att testa själva. Det finns en Reddit-sida där hackare som bygger eller använder tDCS utbyter erfarenheter kring tekniken och användningen av tDCS.

En tDCS-pryl som jag hackade ihop själv.

En tDCS-pryl som jag hackade ihop själv.

Andra tekniska verktyg som är populära inom denna rörelse är tACS (som tDCS fast med växelström), TMS (som tDCS fast med magnetism) och EEG (sensorer som att läsa av hjärnvågor).

Den andra stora delen av brainhacking är att använda nootropika, som på engelska också kallas för smart drugs. Nootropika är läkemedel som förbättrar den kognitiva förmågan i ett specifikt avseende. Jag har dock ingen större erfarenhet av nootropika. Den enda nootropikan jag fick möjlighet att testa smakade så illa att jag inte kunde få ner allt.

Jag känner inte till några företrädare för denna rörelse som haft en betydande roll för rörelsen. Rörelsen verkar vara väldigt spridd bland enskilda personer. Knutpunkten för de som håller på med tDCS är dock Reddit-sidan som nämns ovan.

Bodyhacking. En del av biohacking-rörelsen jag är minst insatt i men gissningsvis den största rörelsen beroende på hur man definierar den. Det finns ingen bra konsensus för vad som ingår i termen. Vissa använder den som en term för alla rörelser som på ett eller annat sätt syftar till att förbättra människans förmågor (alltså bland annat alla ovanstående beskrivna rörelser, förutom DIYbio). Andra använder den enbart för de som genom experimenterande med träning, kost och tillskott optimerar sin hälsa, fysik och hormonella balans. Men vare sig man använder termen som i det första fallet eller det andra så skulle det innebära att denna gren av biohacking är den största sett till antal människor som utövar den (med tanke på hur många människor som har träning och hälsosam kost som livsstil). Det blir lite mer komplicerat av att det är väldigt få av dessa träningsmänniskor som pratar om biohacking. Frågan blir då om man ens räknar dessa människor som biohackare när de själv troligen knappt är medvetna om termen.

Precis som med brainhacking-rörelsen finns det inga direkta företrädare om man inte räknar med de otaliga mer eller mindre kända personligheter som predikar träning och hälsosam kost. Knutpunkter för livsstilstränande finns det otaliga av på internet. Jag känner dock inte till någon som även uttalat anknyter till biohacking.

Slutord
Bra jobbat om du lyckades ta dig ända hit! Du måste verkligen vara intresserad av allt som faller under termen biohacking!

Jag vill avsluta detta långa inlägg med att säga att jag troligen kommer göra djupdykningar i vissa av dessa grenar. Åtminstone grinder och DIYbio kommer behandlas separat. Dessa två har dessutom haft störst betydelse i Sverige sen vi startade Bionyfiken. Men brainhacking har fått alldeles för lite uppmärksamhet av oss. Vi vet att intresset för hjärnan är stor i Sverige, både bland amatörer och professionella och jag ska försöka råda bot på det. Bland annat genom att utveckla en tDCS som faktiskt går att sälja (många av er har efterfrågat en sådan) men även genom att arrangera meetups med fokus på hjärnan nästa år.

Om någon undrar vilka av dessa grenar jag håller på med så kommer svaret nu. Främst håller jag på med DIYbio. Jag var med och koordinerade när vi byggde Sveriges första community-biolabb i Stockholm Makerspace. Sedan blev jag ansvarig för den och har sedan dess varit med och arrangerat workshops i labbet och nyligen lyckades vi skapa lysande bakterier och analysera DNA. Snart kommer vi hålla workshops i CRISPR och starta ett riktigt projekt som vi kommer jobba med. Alla är välkomna att vara med dock.

Jag har även satt in chippet och genom projektet jag kallar för Chipster.nu försöker jag sprida information om chippet, svara på frågor och arrangera events där man kan chippa sig. Jag tycker det är ett spännande teknikområde med mycket potential men jag är långt ifrån en grinder.

I övrigt håller jag koll på vikt (dagligen) och kommer börja mäta puls och tryck snart också. Mest för att ha koll men är lite nyfiken på om man kan få någon vettig information ur datan. Jag är öppen för att börja mäta blodsocker även fast jag inte har diabetes, och jag skulle vilja kunna mäta D-vitamin-nivåer på mig själv för att se om det gör någon skillnad att ta D-vitamin-tillskott över vinterhalvåret. Dessa är framtida projekt.

I perioder brukar jag även träna väldigt mycket, sköta om min kost och ta tillskott. Men likt många andra började jag inte träna för biohackings skull utan för hälsans skull och anser mig inte vara en hackare i det avseendet.

Jag tror vi alla ur ett eller annat avseende gör saker som skulle kunna klassas som biohacking, inte minst för att vi alla är biologiska varelser som bryr oss om vår hälsa, och många av oss vill kunna leva lite längre och vara friskare lite längre. Då gör vi som amatörer saker (experiment) som har en betydande biologisk komponenten (biohacking!!). Men samtidigt är det viktigt att inse att biohackare eller hackare är inte en term man kan sätta på sig själv, det är en term andra sätter på en när man förtjänar det. Det är så det funkar i ödmjuka rörelser som hackerrörelser är.

Fler chip-events snart

Den senaste tiden har trycket på oss att ordna nya chip-events varit stort över nästan hela landet. Jag kommer därför sitta och planera för några nya events runt om i landet. Mer information kommer nästa vecka, men de planerade städerna är Stockholm, Göteborg, Malmö och någonstans i norra Sverige, troligen Umeå. Som vanligt om man är intresserad av att bli chippad ska man använda formuläret på chipster.nu. Men jag kommer också annonsera det i chipster.nus Facebook-grupp.

Föresten, kan också tillägga att jag vill dokumentera och dela av mig av det mesta jag gör inom chip-sfären. Men att använda bloggen och Facebook för alla småsaker riskerar att bli spammigt. Kommer börja använda Snapchat och Instagram för de mindre nyheterna och andra tillfällena jag gör nåt litet kring chippen. Ni som har Snapchat vet hur det funkar:

snapcode

Mer information nästa vecka!

Nyttiga länkar för chip-intresserade

Det har skrivit några artiklar om chippning i svensk media senaste tiden (StockholmDirekt och Alltomstockholm.se) så det droppar in nya människor på den här sidan just nu. Jag vill därför bara kort ge er länkarna ni behöver bry er om:

1. Allt om RFID-implantat. En FAQ som besvarar de vanligast förekommande frågorna om chippen.
2. Chipster.nu. Projektet som helt och hållet är avsett för chippen. Bland annat genom att pusha företag att anpassa sina system och göra det lättare för de som vill chippa sig att chippa sig. Är ett projekt i ständig utveckling och anpassas efter trender, efterfrågan och supportbehov. Finns även en blogg på chipster.nu som kommer djupdyka i ämnen som är kan tänkas intressera chippade.
3. Chipster.nu’s Facebook-sida. Garanterat att allt som någonsin kommer hända inom chip-världen kommer det skrivas om i den gruppen. Så man alltid kan hålla sig uppdaterad.

chipster-01

Lärdomar och trender med chippen

Det var ganska länge sedan jag skrev nåt om chippen, men det har hänt en hel del. Intresset för chippen är fortfarande väldigt stort. Jag skulle nog säga att de som chippar sig nu inte längre gör det bara för att det är coolt, men vill också kunna använda chippen till praktiska saker. Det är frågor av typen “Vad kan jag göra med chippet?” som dominerar. Det finns också de som redan har en tanke med vad de vill göra. Det brukar ofta vara att ersätta SATS-kortet och passeringskortet till kontoret.

SATS är i stort sett löst. Chip-modellen NTAG216 (som vi sätter in som standard) är kompatibelt med systemet SATS använder. De största problemen är att personalen bakom kassan blir ställda när folk som är chippade vill ersätta sina kort med chippen. Men det brukar lösa sig efter att man förklarat saken. Ett annat problem är att chippen inte funkar som korten. Läsarna är byggda för platta kort, inte för cylindriska små chip. Man kan därför inte lägga läsaren rakt på chippen i handen och tro att det kommer fungera. Man behöver vinkla läsarna mot chippen (eller chippen mot läsarna). Men sen fungerar det hur bra som helst. Man behöver dessutom tänka på samma sätt vid grinden. Det finns helt enkelt en sweet spot för chippen man behöver hitta.

I övrigt verkar SATS som företag väldigt öppna för att deras medlemmar använder chippen istället för medlemskorten och det verkar som att de aktivt jobbar för att göra processen för att använda chippen enklare.

Andra företag som visat intresse för att ge stöd för chippen är SL och SAS. Dock är det inte intressen från ledningshåll utan snarare initiativ från enskilda på respektive företag. SAS gjorde en proof-of-concept för några månader sen där en person hade lagt sitt boardingbiljett på chippet och checkade in sig och boardade planet med chippet. Och det funkar… hyfsat. Eftersom det inte finns officiellt stöd för projektet och det bara var ett proof-of-concept-projekt så fungerar det inte med 100 procents säkerhet. Efter demonstrationen har det varit helt tyst från SAS angående chippen.

Likaså har enskilda från SL visat intresse för att ge stöd för chippen men tekniken är inte på plats och det är troligen ett par år kvar innan chippen kan användas i SL-trafiken.

Annars har ett av de största problemen hittills har varit att det finns två dominerande standarder av chippen. En 13.56 Mhz (NFC) och en 125 kHz-standard. Många som spontanchippat sig eller chansat har lärt sig detta den jobbiga vägen. SATS (och andra gym), SL, SAS och andra företag som använder tekniken använder 13.56 Mhz-standarden. För passeringsystemen används i 9 av 10 fall 125 kHz-standarden. I 1 av 10 fall används 13.56 Mhz i passeringssystemen. Krångligt att hålla reda på? För att göra det ännu svårare använder Assa Abloy en variant av 13.56 Mhz-standarden som inte är kompatibel med modellen NTAG216 som är den variant av 13.56 Mhz-standarden som vi brukar sätta in i händer. Man kan alltså glömma att man ska få chippen att fungera med produkter som Yale doorman.

Lösningen brukar vara att antingen läsa på och ta reda på fakta om systemet man vill använda det med eller helt enkelt sätta in båda typerna av chippen för att täcka in allt på en gång och slippa tänka på kompatibilitet. Att sätta in båda standarderna samtidigt är en trend vi ser att allt fler gör och jag skulle nog vilja säga att det är till och med rekommenderat om man vill göra många olika saker med chippen. Vi erbjuder därför paketpriser för de som vill sätta in båda samtidigt.

Arbetet fortsätter med att förenkla användningen av chippen och få företagen att börja acceptera chippen. Det arbetet blir såklart lättare desto fler som är chippade. Därför fortsätter vi också att ha chipparties och om man vill ha ett själv ska man anmäla sig på chipster.nu. Vill man hänga med i nyhetsutecklingen av chippen, har frågor eller vill dela med sig av nåt man gjort med chippen rekommenderar jag Facebooksidan för chipster.nu.

Nytt gäng chippade

Vi hade ett litet chip-event. Det var mycket trevligt. Alla verkade väldigt nöjda med resultatet. Fick mycket input på önskemål på vad folk vill göra med sina chip. Har skapat en Facebooksida där jag hoppas på att vi alla kan utbyta tips och kunskap kring användningen av chippen och kringtjänsterna. Just nu ska jag jobbat mot SATS och SAS tänkte jag och jag kommer posta uppdateringarna på den Facebooksidan. Men jag välkomnar alla andra att dela med sig av sina kunskaper också.

Funderar på om Göteborg är rätt stad att hålla nästa event? Vi får se. Ska kolla närmare på saken. Om du är sugen så är det fortfarande på chipster.nu som du ska anmäla ditt intresse. Det var tack vare intresset som visades på chipster.nu som vi kunde hålla eventet i Stockholm. Så det hjälper att visa sitt intresse!
upload

Våren 2016

Här är den obligatoriska “det här händer under det nya året”.

Det största och bästa som kommer hända under första halvåret är att vi kommer anordna första svenska biohackingkonferensen. Datumet är satt till 9e april (preliminärt). Planen är att det blir en heldag med väldigt blandat innehåll men med inriktning på att få saker gjort. Är man intresserad att ställa upp som talare, utställare eller liknande så är det bara att skicka ett mail till mig så kan vi diskutera vidare.

Det finns också några projekt som jag inte hann avsluta i höstas som jag känner måste få ett avslut på under våren. Det första är tDCS-kitet som jag kommer fokusera på under resten av januari. Februari ska den gå att köpa. Det andra är att PCR-processen som jag försökt få att fungera nu måste lösas. Har dröjt för länge. Hann köra ett test i höstas, men resultatet blev inte bra alls, så jag ska göra om och göra rätt.

Sedan har vi teknikfestivalerna Stockholm Mini Maker Faire som går som vanligt i maj på Tekniska museet och Tekla som är en teknikfestival för unga tjejer. Mini Maker Faire kommer vi definitivt vara med på och Tekla hoppas jag vi kan vara med på. Den är väldigt beroende av om jag lyckas lösa en workshop.

Ska försöka få till en del meetups också. Kommer högst troligen bli en brainhacking-meetup och förhoppningsvis en chip-meetup och en på temat quantified self. Men redan nu är det klart med att vi ska ha ett chip-event i februari under förutsättning att alla åtta platser som finns tillgängliga för chippning säljs ut. Just nu finns fem platser kvar. Bor du i eller kring Stockholm och vill ha chip så är det här troligen det enda öppna chip-eventet vi kommer ha under våren i Stockholm.

Det är vad som är planerat eller spånat. Vad som helst utöver det kan hända också! 🙂

Rådjuret som inte fick vara med i TV

Inför vår medverkan i Musikhjälpen byggde jag denna för en rolig demonstration av hur chippet skulle kunna fungera när det väl var implanterat. Men timmarna innan sändningtiden testade jag om den kunde lysa upp med ett chip som redan var implanterat i handen på en person och det visade sig att det inte funkade. Chippen är små och då krävs det att läsaren är stark, vilket den inte var i detta fall.

Nu ska jag påbörja ett nytt projekt och behöver Arduinon som sitter på insidan och måste därför plocka isär Chippe (ja, den har redan fått ett namn). Men innan det händer tänkte jag att jag lika gärna kan visa upp den, fast med ett SL-kort (klicka på bilden nedan, den går att spela upp). Nästa år kanske Chippe kommer tilbaka ihopsatt i bättre form? Vem vet?

Föresten, ett tips är att jag har skapat ett Instagram- och ett Facebookkonto där jag kommer posta projekt som denna som jag håller på med. Det kommer bli både pågående projekt och färdiga projekt. Så om du vill ha fler frekventa uppdateringar än de som kommer här på bloggen så följ gärna på Insta eller Facebook.

Klicka på bilden nedan för att se klippet!

A video posted by Chipster (@chipster.nu) on

Vad vill du kunna göra med ditt chip?

Antalet personer i Sverige som har ett chip i handen ökar stadigt och det är uppskattningsvis mellan 500-1000 personer som har ett chip. Det börjar alltså bli intressant att ta reda på vad folk önskar att de kunde göra med sina chip. Öppna dörrar? Boka tid i tvättstugan? Busskort?

För att få en bättre översikt över detta har jag slängt upp ett formulär på chipster.nu för att ta reda på just detta. Om det visar sig finnas nåt som många verkligen vill ha kan vi jobba för att se till att det händer. Det kan vara en tjänst eller en produkt. Så om du har ett chip i handen gör gärna denna lilla undersökning. Det hjälper alla i vår lilla community väldigt mycket.

Vill du ha ett chip i handen?

En av de vanligaste frågorna jag brukar få är när vi har vårt nästa event där man kan sätta in chip i handen. Så nu har jag lagt upp ett formulär på chipster.nu. Vill du ha ett chip så ska du skicka in en intresseanmälan. Sen när det finns tillräckligt många intresserade i en stad anordnar vi ett event. All relevent information mailas ut i samband med eventet. Desto snabbare vi når en tillräckligt många intresserad i en stad desto snabbare anordnar vi ett event. Så skriv upp er!