Category Archives: Reportage

Biohacking året 2017

Det har blivit dags för en sammanfattning av biohacking året 2017. Det man kan säga övergripande om året 2017 är att biohacking växer väldigt snabbt och det för med sig både bra och dåliga saker. Det positiva är att många hört talas om biohacking och termen hittar till hem till vanliga människor. Det negativa är att i takt med att allt fler intresserar sig för biohacking försöker också allt fler utnyttja intresset för att sälja saker som inte har starkt stöd bland vetenskapen. För mig är biohacking inte ett resultat av misstroende mot forskare, utan det handlar om friheten att utforska och följa sin nyfikenhet, oavsett utbildningsnivå.

Intresset för biohacking ledde under året också till flera inslag och reportage om biohacking, och då inte bara om chippen men framförallt om kroppsuppgraderingar i allmänhet och tekniker för att förbättra kognitiviteten. Under början av året medverkade jag i Stockholm Hardwares podcast där jag pratade om labbet. I januari gör jag ett återbesök hos Stockholm Hardware, men denna gång kommer jag hålla ett lightning talk om vad som kommer hända i biolabbet under 2018.

Det var också under det här året som SJ blev det första företaget i Sverige och kanske i världen att officiellt förklara att man stöder chippen genom att låta sina kunder använda chippet med deras övriga tjänster. Även om det bara är ett test och resurserna som lagts på projektet är litet så kan man idag lagra sina tågbiljetter på sitt inplanterade chip. Flera andra stora företag har fått upp ögonen, även om det just nu mest verkar ligga på att tjänstemännen får sitta och klura på varför NFC-chippet inte fungerar med deras produkter. Men det rör på sig i alla fall!

Under året hölls också flera biohackerkonferenser runt om i världen. Biohacker summit, med fokus på bodyhacking, hölls för första gången i Sverige på Epicenter. Biohack the planet, som är en konferens som organiseras av världens kanske mest kända DIYbio-biolog Josiah Zayner och med väldigt mycket undergroundkänsla höll sitt andra upplaga under sensommaren. Och Biohack the Planet följdes tätt av konferensen Biosummit som anordnas av MIT Media Lab med den i biohackersfären välkände David Sun Kong i spetsen.

För personlig del var året ett av de mest händelserika åren även om jag inte hann med speciellt mycket nyskapande biohacking (vilket reflekteras av väldigt få poster på bloggen). Jag blev antagen till Stockholms laget i tävlingen Internationally Genetically Engineered Machine (iGEM) vilket under sommaren och hösten innebar att all min vakna tid gick åt att färdigställa projektet. Det hela avslutades med den stora finalen i Boston. Jag skaffade mig också mitt andra chip! Som jag för övrigt satte in i min egen hand. Videoklippet kanske släpps nån dag 🙂

Under 2018 ser jag fram emot att fortsätta utveckla biolabbet i Stockholm Makerspace. Planen är att börja ge kurser i grundläggande labbarbete, i hur man gör enkla DNA-analyser och förhoppningvis blir det även grundkurser i kloningstekniker och en CRISPR-kurs. För chippens del planerar vi att ge tillbaka till communityn kring chippen och bygga den starkare så vi inte behöver sitta passivt och vänta på att företagen ska våga satsa pengar. Vi börjar med att arrangera ett större chip meetup i Stockholm i februari med inbjudna talare så får chippade mötas och vi kan alla lägga grunden för hur vi vill att communityt ska utvecklas.

Men tills dess, god jul och gott nytt år!

SVT-reportage om biolabbet

För några dagar sen var SVTs Rapport hos oss på Makerspace och gjorde ett reportage om biohacking. Inslaget finns att se här men för er som besöker den här sidan för att ni sett reportaget och söker mer information så har jag samlat några nyttiga länkar här nedan:

Stockholm Makerspace [Facebook] – Föreningen där labbet ligger.

Chipster.nu [Facebook] – För de som är intresserade av chippen som man sätter in i handen. Om du vill ha ett anmäl dig på chipster.nu. Eller bara läs mer om chippet.

Bionyfiken [Facebook] – En förening som jag varit med och startat helt och hållet dedikerat till biohacking.

För övrigt planerar vi ett par workshops för de som vill lära sig att labba. Du kan anmäla ditt intresse här så skickar vi mer information när vi spikat datumen. De första workshopen bör vi kunna ge under augusti. Dessa workshops ger Stockhom Makerspace i samarbete med iGEM Stockholm.

Det går självklart också bra att maila mig på hej@biohacking.se om man inte hittar den informationen man behöver.

Artikel i Svenska Dagbladet om biolabbet

Som jag skrivit tidigare har vi varit väldigt aktiva i biolabbet de senaste månaderna och haft en del framgångar. För några veckor sen var en journalist på besök och intervjuade mig och en annan medlem om biolabbet och biohacking. Artikel går att läsa här. Det är en bra artikel. Det ger en korrekt bild av biolabbet och rörelsen från vårt perspektiv. Och för den andra sidan så har de bjudit in till några kritiska röster. Som jag inte tycker är så kritiska. Men här är ett litet försök till bemötande.

Jenny Grönberg Hernandez, doktor i immunologi säger “Alla kan lära sig utföra molekylärbiologiska experiment, utmaningen ligger i att tolka resultaten /…/ För at få ett korrekt resultat, och inte bara ett bevis på att metoden fungerar, krävs det att man har en molekylärbiologisk bakgrund.”

Jag förstår tankegången men man behöver förstå att vi försöker inte bota cancer. Vi försöker få bakterier att lukta banan, bara för kul. Sedan så har väldigt många av oss utbildning och erfarenhet av att jobba med molekylärbiologi och vi har även ett nätverk med professionella forskare som stöttar vårt arbete. Det här projektet hade inte varit möjligt utan deras hjälp. Man får inte heller glömma att man faktiskt kan lära sig saker även om man inte lär sig via universitetsutbildning. Vi har också en styrka i att vi har sådana olika bakgrunder. Väldigt värdefullt att ha tillgång till folk som är experter på 3D-printing eller är duktiga kodare. Sånt har professionella forskare inte alltid tillgång till.

Roger Roffey, Totalförsvarets forskningsinstitut säger “Hittills har man inte sett att de håller på med något som kan vara skadligt. Den största faran är att de skadar sig själva när de håller på med kemikalier.”

Vi håller inte på med kemikalier 🙂 Ytterst sällan i alla fall och när vi väl “håller på med kemikalier” så väljer vi de som är säkrast för miljön, människor och djur. Om vi inte kan hitta sådana alternativ låter vi bli. Som det står i huvudartikeln har vi för avsikt att följa lagar, regler och praxis.

Katarina Eskils, mikrobiolog på Arbetsmiljöverket med tillsynsansvar säger “Precis som med alla GMM-verksamheter kan vi inspektera att de gör det som de har angett att de ska göra”.

Katarina är en av experterna som jag har varit i personlig kontakt med och vi har i föreningen länge pratat om att bjuda in myndighetsfolk så de är välkomna 🙂

Kjell Asplund, ordförande i Statens medicinsk-etiska råd säger “Oavsett vad testet gäller, är det viktigt att i förväg tänka igenom vad resultatet kan innebära. Problemet är att man sällan får full information om vad man ger sig in på när det inte sker inom vården”.

Jag har även varit i kontakt med Kjell och när jag frågade honom om det vi planerade att göra i biolabbet kunde vara av intresse för SMER så verkade han inte speciellt intresserad. Men i vilket fall som helst så är vi medvetna om de etiska frågorna och vi kommer se till att folk som vill ta reda på information om sig själva också är medvetna om dessa frågor. Sen så vet jag inte riktigt om jag kan hålla med om att man verkligen får full information när man vill testa sig via vården. Det finns fall där folk sökt sig till oss just för att de känt att de inte fått tillräckligt med information via vården och nåt jag själv också känt när jag själv varit i kontakt med vården.

Men jag ska ta tag i det på riktigt nu och fixa ett tillfälle där vi bjuder in experter så de kan kolla själva vad vi egentligen håller på med.

Hjärnstimulering i Vetenskapens värld

Vetenskapens värld på SVT forsätter att levererar på ämnet biohacking och bioteknik. För några veckor sen sände de ett program om CRISPR/Cas9 och igår hade de ett kortare reportage om tDCS och TMS, och ett längre reportage på temat quantified self. Biohacking är helt enkelt framtiden.

Eftersom det är väldigt många som undrar så kan jag också meddela att jag jobbar just nu på en ny version av den första tDCS-lådan som jag byggde för över ett år sen och som jag hoppas på ska vara klar innan sommaren. Vill också arrangera en meetup efter sommaren på temat tDCS där jag vill bjuda in forskare som gjort studier med tDCS. Men återkommer om det senare i år.

CRISPR överallt

Det är mycket CRISPR överallt nu. Mycket hajpad teknik som många tror är början på utbredd genterapi. Men det är inte helt problemfritt. Dels finns de etiska frågorna och dels finns det fortfarande en del problem med själva tekniken. På biolabbet i Stockholm Makerspace hoppas jag att vi ska kunna göra enklare tester med CRISPR nån gång. Vi ska försöka med att transformera (modifiera) E.coli så snart som möjligt. Det är en hel del säkerhetsgrejer vi behöver uppfylla först. Men tills det är klart så finns det en del intressant om CRISPR att lyssna och se på från SR (och nedan) och SVT.

Reportage i DN om biohacking

DN har idag publicerat ett längre reportage om biohacking som är värt att läsa. I samband med artikeln gjordes en interjuv med mig och en fotograf från DN var med när vi flyttade in labbprylar vi hade fått i donation från ett företag. Artikeln ger i all väsentlighet en korrekt och rättvis bild av rörelsen. Men jag har några mindre kommentarer.

en hackare någon som bygger om, experimenterar och skapar nytt inom datorteknik. Biohackaren vill göra samma sak, men med organisk materia i stället för kretskort och kod.

Jag skulle nog säga att de typer av biohackare som jobbar med bakterier och DNA snarare använder DNA och bakterier som datorhackare använder datorer, kretskort och kod. Det är dit vi är på väg. En framtid där vi använder organiska maskiner som datorer och kretskort och där vi skriver kod med DNA (och bygger abstrakta lager för att göra det lättare att koda).

Men i sin enkelhet sätter det fingret på en viktig sida av biohackerkulturen: Drömmen om cyborgen, den biologiska kroppen i symbios med tekniken, syntesen mellan människa och maskin. Tankeströmningen brukar kallas transhumanism, idén att det är både möjligt och lämpligt för mänskligheten att förändra och vidareutveckla våra fysiska kroppar.

Det stämmer att många biohackers vill förbättra människans biologi och drömmer om symbios mellan människa och andra teknologier som robotteknologi. Men det finns också många vill skilja mellan biohacking och transhumanism, där biohacking är leka med biologi för sakens skull och transhumanism är drömmen om den biologisk och tekniskt förbättrade människan för sakens skull. Uppenbart är det att det är svårt att skilja dessa rörelser åt från varandra och att människorna i de två olika rörelserna gillar varandra och varandras idéer. Jag ser heller inget problem med den grejen eller att rörelserna överlappar.

I övrigt tycker jag att det är märkligt att Roger Roffey, forsknings­ledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI i artikeln utgår ifrån det värsta. Självklart tar vi seriöst på säkerheten. Säkerhetsarbetet är en av de största komponenterna i det här projektet. Besöker man vår verksamhet sen när vi har öppnat portarna och lär sig lite om vilka vi är och vad vi gör kommer det vara helt uppenbart att inget farligt kommer ske i den lokalen.

Är man i övrigt intresserad av labbet och kanske själv vill komma och lära sig rekommenderar jag att man blir medlem i Makerspace när den nya lokalen väl har invigts. Man kan också bli medlem i Bionyfiken om man vill ge stöd för fortsatt utveckling av biohackingrörelsen i Sverige. Håll även koll på vår meetup-grupp för kommande events. Har ni några frågor kan ni alltid maila.

SVT-reportage om biohacking i USA

Svt har gjort ett reportage om gänget i USA som håller på att arbeta fram självlysnade växter. Det har hållt på ett tag nu och har enligt dem själva lyckats få fram självlysande växter. Men de har inte visat resultatet offentligt. Det de jobbar på just nu är att öka ljusstyrkan och att få rosor att självlysa. Antagligen för att det är den växten som säljer mest.

Reportage om tDCS

På Bionyfiken tycker vi om bland annat om att hacka våra hjärnor. En metod man kan använda för att göra det är Transcranial Direct-Current Stimulation (tDCS). Med tDCS kan man stimulera upp och ned specifika områden av hjärnan som resulterar i t.ex. bättre inlärningsförmåga, bättre förmåga till problemlösning, bättre minne o.s.v. Strax innan jul var en journalist från magasinet Filter på besök hos oss och intervjuade Tobias och testade tekniken på sig själv. Nu finns reportaget att läsa här.

Här är ett citat ur reportaget

– Är du beredd? frågar Tobias.
Jag sväljer och nickar, och han vrider reglaget till två milliampere.

Just nu börjar många få upp ögonen för tDCS. Både vanliga människor och forskare. Men medan forskarna börjar få upp forskningsintresset håller hackarna redan på att bygga tDCS-lådor. Om man har riktigt jobbig migrän, ADHD eller andra neurologiska sjukdomar där medicinering inte hjälper så vill man inte gärna vänta på tio års forskning om tekniken redan finns, är ofarlig och det redan finns en mängd forskning som visar på dess positiva effekter.

Om du tycker tDCS verkar intressant rekommenderar jag den presentation som kommer hållas 3:e februari på Karolinska institutet av forskarna Elin Allzén och Federico Nemmi om tDCS och deras forskning om just tDCS. Mer information här.

Och om du vill ha din egen tDCS att testa på dig själv så kom ihåg att Bionyfiken har byggt sina egna tDCS-lådor som vi säljer. Alla pengar hjälper till i andra Bionyfiken-projekt. En openPCR för att driva vårt PCR-projekt hade inte varit dumt alls. Maila vid intresse.

Så här ser de ut:

A photo posted by BioNyfiken (@bionyfiken) on