Category Archives: Projekt

Bakteriemackan

För några månader sen blev jag och Stockholm Makerspace kontaktade av en PR-byrå som jobbade på en kampanj för Brödinstitutet. De ville i kampanjen lyfta de goda egenskaper som finns med bröd då det kan fungera som prebiotika för probiotika. Konkret ville de ta fram ett pålägg som bestod av vanlig agar agar och mjölksyrebakterier. Kampanjen kallas för Bread the Future.

Det kan verka som en enkel grej att göra. Allt man behöver göra är att blanda till agar agar och hälla på mjölksyrebakterier. Men det finns en stor utmaning med att försöka odla mjölksyrebakterier på agar agar så att det även går att äta.

Utmaningen är att mjölksyrebakterier, till skillnad från många andra bakterier, är otroligt svåra att odla och de dör väldigt lätt om de inte befinner sig i en miljö där de trivs. I labbar där man forskar på eller med mjölksyrebakterier använder man en näringsblandning som är speciellt framtagen för mjölksyrebakterier och de odlas i en syrefri miljö. Men detta näringsmedium innehåller ämnen som människor inte kan äta, och dessutom fanns kravet att pålägget skulle vara fritt från kött eftersom det skulle vara en veganska macka. Det gick med andra ord inte att använda detta näringsmedium. Dessutom har vi inte tillgång till en inkubator där vi kan odla syrefritt. Jag testade lite att odla med det generella näringsmedium som vi har men som väntat uteblev resultaten.

Jag fick gräva en hel del för att hitta nåt med ens lite potential att kunna lösa problemet men lyckades till slut hitta att man för länge sedan, när mikrobiologi som forskningsområde fortfarande inte var välutvecklat, använde man en blandning av mjölk och tomatjuice för att odla mjölksyrebakterier. Efter ett snabbt test med en agarplatta innehållandes mjölk och tomat kunde jag konstatera att det helt riktigt fungerade. Kolonierna var små och få även efter 48 timmar i inkubatorn, men det fungerade förvånandsvärt bra i jämförelse med de första testen. Jag fortsatte variera parametrarna för att se om det gick att optimera. Jag testade utan tomater för att se om vi kunde slippa behöva pressa och filtrera tomatjuice. Resultatet blev att det inte växte några bakterier. Jag försökte även använda bakterier som finns i yoghurt istället för de bakterier som finns i kapslar på Apoteket, men det fungerade inte heller. Den enda kombinationen som fungerade var mjölk, tomatjuice och bakterier från kapslar från Apoteket.

Det hela var väldigt lärorikt för min del då jag aldrig haft någon vidare koll på mjölksyrebakterier eller förstod hur svåra de är att jobba med. Resultatet blev också helt perfekt då jag fick dem att växa precis i den mängd att de syns på plattan. Det hela är en påminnelse att biologi egentligen är väldigt lättillgänglig som forsknings- och ingengörsfält fast det inte alls verkar som det.

Reportage om tDCS

På Bionyfiken tycker vi om bland annat om att hacka våra hjärnor. En metod man kan använda för att göra det är Transcranial Direct-Current Stimulation (tDCS). Med tDCS kan man stimulera upp och ned specifika områden av hjärnan som resulterar i t.ex. bättre inlärningsförmåga, bättre förmåga till problemlösning, bättre minne o.s.v. Strax innan jul var en journalist från magasinet Filter på besök hos oss och intervjuade Tobias och testade tekniken på sig själv. Nu finns reportaget att läsa här.

Här är ett citat ur reportaget

– Är du beredd? frågar Tobias.
Jag sväljer och nickar, och han vrider reglaget till två milliampere.

Just nu börjar många få upp ögonen för tDCS. Både vanliga människor och forskare. Men medan forskarna börjar få upp forskningsintresset håller hackarna redan på att bygga tDCS-lådor. Om man har riktigt jobbig migrän, ADHD eller andra neurologiska sjukdomar där medicinering inte hjälper så vill man inte gärna vänta på tio års forskning om tekniken redan finns, är ofarlig och det redan finns en mängd forskning som visar på dess positiva effekter.

Om du tycker tDCS verkar intressant rekommenderar jag den presentation som kommer hållas 3:e februari på Karolinska institutet av forskarna Elin Allzén och Federico Nemmi om tDCS och deras forskning om just tDCS. Mer information här.

Och om du vill ha din egen tDCS att testa på dig själv så kom ihåg att Bionyfiken har byggt sina egna tDCS-lådor som vi säljer. Alla pengar hjälper till i andra Bionyfiken-projekt. En openPCR för att driva vårt PCR-projekt hade inte varit dumt alls. Maila vid intresse.

Så här ser de ut:

A photo posted by BioNyfiken (@bionyfiken) on