Category Archives: Chip

Uppdaterad: Vad är biohacking för nåt?

För två år sen skrev jag ett inlägg om vad biohacking är för nåt. Men allteftersom tiden går utvecklas fältet och jag själv lär mig mer om biohacking.  Det är dags för en uppdaterad text om vad biohacking är för nåt. Jag gillar inte att skriva längre texter men jag känner att det är viktigt att ha denna beskrivning dels för att andra ska förstå men även för att dokumentera utvecklingen.

Innan jag börjar själva beskrivning behöver jag understryka att biohacking är ett väldigt flytande fält och saknar exakt definition. Beskrivningen här är min tolkning men det är en tolkning som ändå delas av många inom rörelsen har jag märkt. Det finns personer som har andra uppfattningar av vad biohacking är för nåt.

Biohacking är ett begrepp som omfattar väldigt många olika typer av rörelser och subkulturer. Olika rörelser och personer har oberoende av andra börjat kalla sin aktivitet för biohacking och nu finns det en konsensus att biohacking innefattar en rad till synes olika rörelser, men där alla har en betydande biologisk komponent. De största rörelserna inom begreppet biohacking är de som även kallas för DIYbio, grinder, bodyhacking, quantified self och brainhacking. Alla dessa termer är utbytbara mot termen biohacking. Man kan till exempel tala om att man biohackar sin kropp när man sätter in ett chip i handen eller så kan man också säga man är en grinder för att man satt in ett chip i handen. Man kan biohacka bakterier eller så kan man också modifiera bakterier som en DIYbio-entusiast. Kontexter brukar göra att det egentligen aldrig blir förvirrande vad man pratar om. Personer som håller på med en typ av biohacking brukar ofta också vara intresserad av minst en annan gren av biohacking. Man kanske hackar kroppen genom att försöka optimera sin kost och träna, men man mäter samtidigt puls och sockervärden vilket gör att man hamnar både under bodyhacking- och quantified self-grenen. Förutom en betydande biologisk komponent karakteriseras alla dessa rörelser också av följande minsta gemensamma nämnare.

Amatörer och hobbyister. Man är aktiv inom rörelsen som hobbyist eller amatör. Hur mycket än företagen vill associeras med termen biohacking just skulle jag ge väldigt få företag rätten att få associeras med biohacking-termen. Det finns personer som varit med och byggt upp sina respektive grenar av biohacking-rörelsen och som lägger stor vikt vid punkterna som är beskrivna nedan och därför tycker jag det är helt okej att de använder termen i samband med de företag de driver, men det är väldigt få företag och de flest företag kommer aldrig kunna eller vilja driva sina företag efter punkterna som finns beskrivna här och därför tycker jag inte heller att de ska associeras med biohacking.

Nyfikenhet och fokus på experimenten. Det är experimenten som är det viktigaste. Självklart analyserar man resultaten av experimenten men det som driver är nyfikenheten. Man är nyfiken på vad som händer om man gör ett visst experiment. Man är öppen för att lära sig genom att testa. Hellre än att sitta och prata teorier tar man hellre tag i saken och testar.

Samarbeten. Man samarbetar gärna. Man utforskar i grupp och därför finns det stabila communities bakom varje rörelse där många människor bidrar med en liten del som driver hela rörelsen framåt.

Delning av kunskap och information. Man tycker att det är viktigt med fri information och man är därför öppen för att dela med sig av information, data, kunskap, ritningar och filer. Den fria information är det som göra att hela ens community kan växa och frodas. Om ens community frodas så frodas även man själv då man får tillbaka sitt community när man ger till det.

Den som är lite vana av andra hacker-rörelser ser att punkterna ovan beskriver vilken hacker-rörelse som helst. Det är alltså en generell beskrivning av hackeretiken. Det är alltså inget nytt att dessa punkter även gäller för biohackare. Skillnaden är den betydande biologiska komponenten. Ovanstående punkter beskriver varför biohacking är så diversifierad men också vilka gemensamma nämnare det finns för alla olika grenar. Nedan beskriver jag de största grenarna av biohacking-rörelsen närmare.

Grinder. En hackerrörelse som går ur på att man opererar in teknik in i sin egen kropp. Chippen som har blivit riktigt trendiga och faller under denna gren av biohacking-rörelsen. Men de som gör detta som riktiga hackers operera själv in tekniken i sig själv och är man riktigt hardcore utvecklar man till och med tekniken som opereras in. Grinders har nära relation med body modification-rörelsen (tänk piercing och tatueringar) och rörelserna flyter in i varandra men där body modification handlar om att modifiera kroppen av främst estetiska skäl handlar grinder om att modifiera kroppen av funktionella anledningar. Grinders använder sina kroppar för att experimentera på och målet är att förbättra människan med teknik. Självklart har grinders nära relation med transhumanism.

Några företrädare inom grinder-rörelsen är Kevin Warwick, Tim Cannon, Amal Graafstra och Lepht Anonym. Den främsta knutpunkten för grinders är webbsidan biohack.me.

OBS! Blod förekommer i vissa av länkarna ovan!

DIYbio. Termen står för Do-it-Yourself biology. Den enda, vad jag känner till, grenen av biohacking-rörelsen som inte endast fokuserar på hela eller delar av människokroppen. Fokus ligger istället på DNA, mikroorganismer och annat biologisk som faller under bioteknik. Den moderna formen av DIYbio har sina rötter i hacker-eventen SuperHappyDevHouse där man började med jätteenkla DNA-experiment 2005 respektive i tävlingen i syntetisk biologi som kallas för iGEM, en tävling som jag nämnt otaliga gånger i andra bloggposter. Det var personer med rötter i dessa två organisationer som mellan 2005 och 2010 mest aktivt drev DIYbio-rörelsen framåt. Meredith L. Patterson från SuperHappyDevHouse författade bland annat “A Biopunk Manifesto” (se videon nedan) och Mackenzie Cowell med rötter i iGEM-tävligen är medgrundaren till webbsidan och maillistan DIYbio, som blev och är fortfarande den globala träffpunkten för DIYbio-biologer.

När de första biolabben invigdes i USA 2010 (Biocurious på västkusten och Genspace på östkusten) tog rörelsen ny fart. Samma år lanserades openPCR. PCR är en av de viktigaste maskinerna i ett labb och openPCR utvecklades som en open source-version av en PCR-maskin av hackare med anknytning till biolabbet Biocurious. openPCR har haft en central betydelse för rörelsen och det går nu att hitta en openPCR-maskin i majoriteten av de över hundra community-labbar som finns runt om i världen idag (inklusive labbet på Stockholm Makerspace).

Några av de främsta företrädarna inom DIYbio-rörelsen är Josiah Zayner, Thomas Landrain, Ellen Jorgensen och Cathal Garvey. Knutpunken för DIYbio-rörelsen på internet är maillistan på DIYbio.org.

Quantified Self. Rörelsen som går ut på att logga data om sig själv. Det man mäter är olika aspekter om sig själv eller inom ens egen vardag. Det kan handla om puls, sömnkvalitet, luftfuktighet och så vidare. Experimenten är helt enkelt studier om en viss aspekt om sig själv genom att samla data om den aspekten och analysera resultatet. Till skillnad från vanliga studier finns det bara ett forskningsobjekt och det är man själv. Denna rörelse räknas av vissa som en biohackingrörelse medan andra inte räknar med den som biohacking. Men den har åtminstone en stark koppling till biohackingrörelsen.

Quntified self har en väldigt stor och växande kommersiell aspekt som kommit till genom anknytningen till demokratiseringen av den hårdvaruutveckling som skett det senaste decenniet, speciellt i samband med utvecklingen av Internet of Things. Men det finns en minst lika stor underground-rörelse som bygger sin egen utrustning och utför sina egna studier. Likt många andra idag populära teknikrörelser (bland annat de beskrivna ovan) har den moderna quantified self-rörelsen sina rötter kring mitten av 00-talet när Gary Wolf och Kevin Kelly grundade företaget Quantified Self Labs för att fungera som stöd till rörelsen. Alla som håller på med quantified self har dock inte nödvändigtvis anknytning till detta företag och rörelsen kring företaget.

En person som är värd att nämna i detta sammanhang är också Chris Dancy (som besökte Sverige tidigare i år). Wired har kallat honom för “World’s most connected man” eftersom han samtidigt använder 500-600 hundra olika verktyg för att mäta saker om sig själv. Data som han sedan använder för att göra förbättringar i sin miljö och livsstil.

Några av de främsta företrädare inom quantified rörelsen är Chris Dancy, Gary Wolf och Kevin Kelly. Knutpunkten för quantified self-rörelsen på internet är webbsidan quantifiedself.com. Här kommer man dock inte att hitta de otaliga undergroundprojekt som finns spridda lite överallt på internet.

Brainhacking. Rörelse där man använder tekniska hjälpmedel och substanser (nootropika) till att förbättra sin kognitiva förmåga. De mer populära teknikerna och metoderna som hackare experimenterar med är transcranial-Direct Current Stimulation (tDCS) och läkemedelssubstanser som Modafinil (receptbelagt i Sverige). Just tDCS är omåttligt populärt i denna rörelse bland annat för att tekniken är väldigt enkel att bygga själv (jag har bland annat byggt en tDCS-låda i ren DIY-stil) och det är ett hett forskningsområde även för professionella forskare. Det finns flera pågående och avslutade studier kring denna teknik, bara i Sverige. Det verkar också som att det inte är helt enkelt att avgöra om tekniken verkligen har en effekt eller inte. Min uppskattning är att 50% av studierna kommer fram till att det finns en effekt och 50% kommer fram till att det inte har en effekt. Vilket bara gör hackarna blir ännu mer nyfikna på att testa själva. Det finns en Reddit-sida där hackare som bygger eller använder tDCS utbyter erfarenheter kring tekniken och användningen av tDCS.

En tDCS-pryl som jag hackade ihop själv.

En tDCS-pryl som jag hackade ihop själv.

Andra tekniska verktyg som är populära inom denna rörelse är tACS (som tDCS fast med växelström), TMS (som tDCS fast med magnetism) och EEG (sensorer som att läsa av hjärnvågor).

Den andra stora delen av brainhacking är att använda nootropika, som på engelska också kallas för smart drugs. Nootropika är läkemedel som förbättrar den kognitiva förmågan i ett specifikt avseende. Jag har dock ingen större erfarenhet av nootropika. Den enda nootropikan jag fick möjlighet att testa smakade så illa att jag inte kunde få ner allt.

Jag känner inte till några företrädare för denna rörelse som haft en betydande roll för rörelsen. Rörelsen verkar vara väldigt spridd bland enskilda personer. Knutpunkten för de som håller på med tDCS är dock Reddit-sidan som nämns ovan.

Bodyhacking. En del av biohacking-rörelsen jag är minst insatt i men gissningsvis den största rörelsen beroende på hur man definierar den. Det finns ingen bra konsensus för vad som ingår i termen. Vissa använder den som en term för alla rörelser som på ett eller annat sätt syftar till att förbättra människans förmågor (alltså bland annat alla ovanstående beskrivna rörelser, förutom DIYbio). Andra använder den enbart för de som genom experimenterande med träning, kost och tillskott optimerar sin hälsa, fysik och hormonella balans. Men vare sig man använder termen som i det första fallet eller det andra så skulle det innebära att denna gren av biohacking är den största sett till antal människor som utövar den (med tanke på hur många människor som har träning och hälsosam kost som livsstil). Det blir lite mer komplicerat av att det är väldigt få av dessa träningsmänniskor som pratar om biohacking. Frågan blir då om man ens räknar dessa människor som biohackare när de själv troligen knappt är medvetna om termen.

Precis som med brainhacking-rörelsen finns det inga direkta företrädare om man inte räknar med de otaliga mer eller mindre kända personligheter som predikar träning och hälsosam kost. Knutpunkter för livsstilstränande finns det otaliga av på internet. Jag känner dock inte till någon som även uttalat anknyter till biohacking.

Slutord
Bra jobbat om du lyckades ta dig ända hit! Du måste verkligen vara intresserad av allt som faller under termen biohacking!

Jag vill avsluta detta långa inlägg med att säga att jag troligen kommer göra djupdykningar i vissa av dessa grenar. Åtminstone grinder och DIYbio kommer behandlas separat. Dessa två har dessutom haft störst betydelse i Sverige sen vi startade Bionyfiken. Men brainhacking har fått alldeles för lite uppmärksamhet av oss. Vi vet att intresset för hjärnan är stor i Sverige, både bland amatörer och professionella och jag ska försöka råda bot på det. Bland annat genom att utveckla en tDCS som faktiskt går att sälja (många av er har efterfrågat en sådan) men även genom att arrangera meetups med fokus på hjärnan nästa år.

Om någon undrar vilka av dessa grenar jag håller på med så kommer svaret nu. Främst håller jag på med DIYbio. Jag var med och koordinerade när vi byggde Sveriges första community-biolabb i Stockholm Makerspace. Sedan blev jag ansvarig för den och har sedan dess varit med och arrangerat workshops i labbet och nyligen lyckades vi skapa lysande bakterier och analysera DNA. Snart kommer vi hålla workshops i CRISPR och starta ett riktigt projekt som vi kommer jobba med. Alla är välkomna att vara med dock.

Jag har även satt in chippet och genom projektet jag kallar för Chipster.nu försöker jag sprida information om chippet, svara på frågor och arrangera events där man kan chippa sig. Jag tycker det är ett spännande teknikområde med mycket potential men jag är långt ifrån en grinder.

I övrigt håller jag koll på vikt (dagligen) och kommer börja mäta puls och tryck snart också. Mest för att ha koll men är lite nyfiken på om man kan få någon vettig information ur datan. Jag är öppen för att börja mäta blodsocker även fast jag inte har diabetes, och jag skulle vilja kunna mäta D-vitamin-nivåer på mig själv för att se om det gör någon skillnad att ta D-vitamin-tillskott över vinterhalvåret. Dessa är framtida projekt.

I perioder brukar jag även träna väldigt mycket, sköta om min kost och ta tillskott. Men likt många andra började jag inte träna för biohackings skull utan för hälsans skull och anser mig inte vara en hackare i det avseendet.

Jag tror vi alla ur ett eller annat avseende gör saker som skulle kunna klassas som biohacking, inte minst för att vi alla är biologiska varelser som bryr oss om vår hälsa, och många av oss vill kunna leva lite längre och vara friskare lite längre. Då gör vi som amatörer saker (experiment) som har en betydande biologisk komponenten (biohacking!!). Men samtidigt är det viktigt att inse att biohackare eller hackare är inte en term man kan sätta på sig själv, det är en term andra sätter på en när man förtjänar det. Det är så det funkar i ödmjuka rörelser som hackerrörelser är.

Akta så du inte permanent låser ditt chip!

Antalet människor i Sverige som skaffar ett just nu är väldigt stort och då blir problemen också allt mer uppenbara. Ett problem grundar sig i att man inte så bra koll på chippets funktioner. Speciellt den funktionen som försätter hela chippet i ett permanent read-only-tillstånd. Det är alltså en funktion på chippet som, om den den aktiveras, låser ned chippet så att man permanent bara kan läsa chippet men inte skriva nåt till chippet. Det finns inget känt sätt att återställa chippet så att man även kan börja skriva till det igen. Man får helt enkelt plocka ut det och sätta in ett nytt. Och det är därför jag skriver denna varning, var försiktig när du leker runt med chippet! Den har en hel del funktioner som inte är uppenbart om man inte är påläst.

Det går till exempel att lägga på ett lösenord på chippet så att varje gång den läses av så måste man skriva in lösenordet. Detta är inte samma sak som att aktivera read-only-funktionen och jag antar att det är lätt att göra misstaget att tro att read-only är nån sån funktion. Men det är det inte!

Bilden nedan är från en av de mest kända apparna för att skriva och läsa till NFC-taggar. Den heter TagWriter och har utvecklats av företaget NXP. Om man aldrig går in i den delen som heter “Protect tags” så är man säker.

nxp

Om du har råkat låsa ditt chip kontakta den piercing-studion som satte in chippet. Vissa av dem erbjuder gratis utplockning av chippet.

Fler chip-events snart

Den senaste tiden har trycket på oss att ordna nya chip-events varit stort över nästan hela landet. Jag kommer därför sitta och planera för några nya events runt om i landet. Mer information kommer nästa vecka, men de planerade städerna är Stockholm, Göteborg, Malmö och någonstans i norra Sverige, troligen Umeå. Som vanligt om man är intresserad av att bli chippad ska man använda formuläret på chipster.nu. Men jag kommer också annonsera det i chipster.nus Facebook-grupp.

Föresten, kan också tillägga att jag vill dokumentera och dela av mig av det mesta jag gör inom chip-sfären. Men att använda bloggen och Facebook för alla småsaker riskerar att bli spammigt. Kommer börja använda Snapchat och Instagram för de mindre nyheterna och andra tillfällena jag gör nåt litet kring chippen. Ni som har Snapchat vet hur det funkar:

snapcode

Mer information nästa vecka!

Nyttiga länkar för chip-intresserade

Det har skrivit några artiklar om chippning i svensk media senaste tiden (StockholmDirekt och Alltomstockholm.se) så det droppar in nya människor på den här sidan just nu. Jag vill därför bara kort ge er länkarna ni behöver bry er om:

1. Allt om RFID-implantat. En FAQ som besvarar de vanligast förekommande frågorna om chippen.
2. Chipster.nu. Projektet som helt och hållet är avsett för chippen. Bland annat genom att pusha företag att anpassa sina system och göra det lättare för de som vill chippa sig att chippa sig. Är ett projekt i ständig utveckling och anpassas efter trender, efterfrågan och supportbehov. Finns även en blogg på chipster.nu som kommer djupdyka i ämnen som är kan tänkas intressera chippade.
3. Chipster.nu’s Facebook-sida. Garanterat att allt som någonsin kommer hända inom chip-världen kommer det skrivas om i den gruppen. Så man alltid kan hålla sig uppdaterad.

chipster-01

Chips and Beer-afterwork

I torsdags körde vi ännu ett event. Denna gång ett afterwork på Epicenter där det bjöds på öl och chip-implantat. Det var många som var där, både de som ville chippa sig och de som var nyfikna och bara ville titta på. En trend jag märkt av är att de som chippat sig med 13.56 MHz-chippet (NTAG216) har börjat upptäcka att de flesta dörrar och portar till kontorsbyggnader har passersystem som bygger på den andra standarden med 125 KHz-system (EM4100). De som vill ha chip verkar också läsa på mer innan de bestämmer sig för vilken modell de vill ha och kommer då fram till att 125 KHz är bättre för dem än 13.56 MHz. Sen finns det de som sätter in båda standarderna samtidigt för att vara helt säker på att allt täcks in. Så med andra ord har efterfrågan på 125 KHz-chippen ökat rejält. Kan vara bra att veta det för er som vill ha ett chip och funderar på standarden. Att bara köra 125 KHz för att det är det som används på kontoret is the new black.

14073027_1334890493245537_386118191_n

Om ni är intresserad av att chippa er så är det som vanligt på chipster.nu som ni kan anmäla er. Efter ha drivit chipster.nu i snart ett år finns det också en insikt nu i att det finns väldigt många ut i landet som vill ha chip som bor i mindre städer och orter. Det är väldigt svårt för oss att ordna chip-events på mindre orter eftersom det inte finns tillräckligt många som är intresserad. Men jag känner att det måste finnas nåt sätt att lösa problemet. En tanke är att inte göra ett stort event av det, utan istället ordna så man minskar kostnaderna för alla inblandade parter att folk i mindre städer får möjlighet att chippa sig. Många vill bara ha chippet och struntar i om det är på ett event eller inte. Mer detaljer kring denna idé senare. Men tills dess går det fortfarande bra att signa upp sig på chipster.nu.

Lärdomar och trender med chippen

Det var ganska länge sedan jag skrev nåt om chippen, men det har hänt en hel del. Intresset för chippen är fortfarande väldigt stort. Jag skulle nog säga att de som chippar sig nu inte längre gör det bara för att det är coolt, men vill också kunna använda chippen till praktiska saker. Det är frågor av typen “Vad kan jag göra med chippet?” som dominerar. Det finns också de som redan har en tanke med vad de vill göra. Det brukar ofta vara att ersätta SATS-kortet och passeringskortet till kontoret.

SATS är i stort sett löst. Chip-modellen NTAG216 (som vi sätter in som standard) är kompatibelt med systemet SATS använder. De största problemen är att personalen bakom kassan blir ställda när folk som är chippade vill ersätta sina kort med chippen. Men det brukar lösa sig efter att man förklarat saken. Ett annat problem är att chippen inte funkar som korten. Läsarna är byggda för platta kort, inte för cylindriska små chip. Man kan därför inte lägga läsaren rakt på chippen i handen och tro att det kommer fungera. Man behöver vinkla läsarna mot chippen (eller chippen mot läsarna). Men sen fungerar det hur bra som helst. Man behöver dessutom tänka på samma sätt vid grinden. Det finns helt enkelt en sweet spot för chippen man behöver hitta.

I övrigt verkar SATS som företag väldigt öppna för att deras medlemmar använder chippen istället för medlemskorten och det verkar som att de aktivt jobbar för att göra processen för att använda chippen enklare.

Andra företag som visat intresse för att ge stöd för chippen är SL och SAS. Dock är det inte intressen från ledningshåll utan snarare initiativ från enskilda på respektive företag. SAS gjorde en proof-of-concept för några månader sen där en person hade lagt sitt boardingbiljett på chippet och checkade in sig och boardade planet med chippet. Och det funkar… hyfsat. Eftersom det inte finns officiellt stöd för projektet och det bara var ett proof-of-concept-projekt så fungerar det inte med 100 procents säkerhet. Efter demonstrationen har det varit helt tyst från SAS angående chippen.

Likaså har enskilda från SL visat intresse för att ge stöd för chippen men tekniken är inte på plats och det är troligen ett par år kvar innan chippen kan användas i SL-trafiken.

Annars har ett av de största problemen hittills har varit att det finns två dominerande standarder av chippen. En 13.56 Mhz (NFC) och en 125 kHz-standard. Många som spontanchippat sig eller chansat har lärt sig detta den jobbiga vägen. SATS (och andra gym), SL, SAS och andra företag som använder tekniken använder 13.56 Mhz-standarden. För passeringsystemen används i 9 av 10 fall 125 kHz-standarden. I 1 av 10 fall används 13.56 Mhz i passeringssystemen. Krångligt att hålla reda på? För att göra det ännu svårare använder Assa Abloy en variant av 13.56 Mhz-standarden som inte är kompatibel med modellen NTAG216 som är den variant av 13.56 Mhz-standarden som vi brukar sätta in i händer. Man kan alltså glömma att man ska få chippen att fungera med produkter som Yale doorman.

Lösningen brukar vara att antingen läsa på och ta reda på fakta om systemet man vill använda det med eller helt enkelt sätta in båda typerna av chippen för att täcka in allt på en gång och slippa tänka på kompatibilitet. Att sätta in båda standarderna samtidigt är en trend vi ser att allt fler gör och jag skulle nog vilja säga att det är till och med rekommenderat om man vill göra många olika saker med chippen. Vi erbjuder därför paketpriser för de som vill sätta in båda samtidigt.

Arbetet fortsätter med att förenkla användningen av chippen och få företagen att börja acceptera chippen. Det arbetet blir såklart lättare desto fler som är chippade. Därför fortsätter vi också att ha chipparties och om man vill ha ett själv ska man anmäla sig på chipster.nu. Vill man hänga med i nyhetsutecklingen av chippen, har frågor eller vill dela med sig av nåt man gjort med chippen rekommenderar jag Facebooksidan för chipster.nu.

Dags för chip-event i Göteborg!

Nu är det dags för ett nytt chip-event. Denna gång i Göteborg. Vi arrangerar ett event den 2a mars. Tid och plats kommer annonseras ut i god tid före eventet men det blir kvällstid och i de centrala delarna av Göteborg. Om du vill ha ett chip under denna event ska du köpa ditt chip här innan eventet. Antalet platser är begränsade till sex stycken för planeringens skull.

Jag kommer hålla en kort introduktion till chippen. Skillnader mellan standarder, vad de kan användas för och hur marknaden ser ut idag för vilka tjänster de är kompatibla med. Vi finns såklart också tillgängliga för svara på frågor om vilket chip man ska ha, i vilken hand man ska sätta den i och andra funderingar man kan ha.

Men det finns två frågor som jag har märkt att många som funderar på att skaffa chip undrar. Så jag postar dem här:

1. Kan chippen bara användas för en grej?

Det här är ett vanligt missförstånd. Chippen kan användas för hur många grejer som helst. Man lägger inte in funktionen i chippen, man lägger in chippets unika id i systemet man vill använda. Så om du vill kommer in på jobbet så ber du den som administrerar systemet att lägga in chippets id i systemet. Det funkar på samma sätt överallt så därför kan chippen användas för hur många saker som helst.

2. Hur vet jag vilken modell jag ska ha?

Det finns två standarder av chip. En gammal standard som kommunicerar på 125 kHz frekvensen och en ny standard som kommunicerar på 13,56 MHz frekvensen. Den nya standarden kallas också för NFC. Den gamla modellen finns i stort sett bara kvar i äldre bostadshus (för de renoveras så sällan) och på vissa arbetsplatser som inte byggt om sina passersystem på lång tid. Den nya modellen finns på alla andra ställen (SATS, SAS, SL, betalkort, bostadshus osv).

Du behöver ta reda på vilket av dessa två standarder som stället du vill använda det på använder. Det finns två sätt att göra detta. Det första är att helt enkelt fråga de som administrerar systemen. Det andra sättet är att du helt enkelt tar en Android-telefon, går in på inställningarna och aktiverar NFC. Sen tar du din tagg eller ditt kort och håller det mot baksidan av din mobil. Om mobilen reagerar på kortet/taggen (genom att pipa/vibrera) så är taggen av den nyare modellen. Om mobilen inte reagerar alls är det den äldre modellen.

Extra insatt chippningsevent ikväll i Stockholm

Det kommer med kort varsel men det kommer finnas möjlighet att chippa sig ikväll i Stockholm! Jag vet att det finns de som vill ha ett chip så snabbt som möjligt och då har ni möjligheten ikväll i Stockholm.

Exakt tid och plats finns inte än men det blir i centrala Stockholm och kvällstid. Om du vill ha en plats på detta event så ska du köpa ditt chip här. Plats och exakt tid mailas ut till de som har köpt när vi själva vet mer.

Nytt gäng chippade

Vi hade ett litet chip-event. Det var mycket trevligt. Alla verkade väldigt nöjda med resultatet. Fick mycket input på önskemål på vad folk vill göra med sina chip. Har skapat en Facebooksida där jag hoppas på att vi alla kan utbyta tips och kunskap kring användningen av chippen och kringtjänsterna. Just nu ska jag jobbat mot SATS och SAS tänkte jag och jag kommer posta uppdateringarna på den Facebooksidan. Men jag välkomnar alla andra att dela med sig av sina kunskaper också.

Funderar på om Göteborg är rätt stad att hålla nästa event? Vi får se. Ska kolla närmare på saken. Om du är sugen så är det fortfarande på chipster.nu som du ska anmäla ditt intresse. Det var tack vare intresset som visades på chipster.nu som vi kunde hålla eventet i Stockholm. Så det hjälper att visa sitt intresse!
upload

Chippa dig 31a januari

Vi planerade för ett chip-event den 11 februari, men det visade sig att ett par personer som ville delta då inte kunde den dagen. Så har flyttat fram eventet till söndag 31a januari. Känner du för ett chip så ska du köpa en plats här. Det finns tre platser kvar.

Jag kommer hålla en kort presentation om chippen, reda ut de vanligaste frågorna och berätta vad som är på gång. Sen får alla sitt chip. Jag vet att det finns många frågor om chippen och finns såklart tillgänglig för att svara på dem alla.

Vill redan nu svara på några väldigt vanliga frågor:

1. Kan chippen bara användas för en grej?

Det här är ett vanligt missförstånd. Chippen kan användas för hur många grejer som helst. Man lägger inte in funktionen i chippen, man lägger in chippets unika id i systemet man vill använda. Så om du vill kommer in på jobbet så ber du den som administrerar systemet att lägga in chippets id i systemet. Det funkar på samma sätt överallt så därför kan chippen användas för hur många saker som helst.

2. Hur vet jag vilken modell jag ska ha?

Det finns två standarder av chip. En gammal standard som kommuncerar på 125 kHz frekvensen och en ny standard som kommunicerar på 13,56 MHz frekvensen. Den nya standarden kallas också för NFC. Den gamla modellen finns i stort sett bara kvar i äldre bostadshus (för de renoveras så sällan) och på vissa arbetsplatser som inte byggt om sina passersystem på lång tid. Den nya modellen finns på alla andra ställen (SATS, SAS, SL, betalkort, bostadshus osv).

Du behöver ta reda på vilket av dessa två standarder som stället du vill använda det på använder. Det finns två sätt att göra detta. Det första är att helt enkelt fråga de som administrerar systemen. Det andra sättet är att du helt enkelt tar en Android-telefon, går in på inställningarna och aktiverar NFC. Sen tar du din tagg eller ditt kort och håller det mot baksidan av din mobil. Om mobilen reagerar på kortet/taggen (genom att pipa/vibrera) så är taggen av den nyare modellen. Om mobilen inte reagerar alls är det den äldre modellen.

Fler frågor finns besvarade här.