Läs detta om du funderar på att chippa dig

Antalet människor som chippar sig ökar snabbt just nu. Att chippa sig bör vara ett genomtänkt beslut och nu har vi en hel del erfarenhet av chippen och chippade människor, så om du funderar på att chippa dig läs igenom det här inlägget innan du tar steget. Det här är helt enkelt vad du bör veta innan du chippar dig så du inte hamnar i en situation där chippet inte lever upp till dina förväntningar. Det här inlägget kommer upplevas som väldigt pessimistisk men den är till för att informera att det finns en hel del arbete kvar innan chippen kommer tillfredsställa de kommande vågarna av människor som kommer fundera på att chippa sig.

1. Allt oftare får vi frågor av typen “vad kan jag göra med chippet?”, “varför ska jag chippa mig”, “vilka företag stödjer chippet?” osv. Vi förstår att det finns tre olika typer av människor vad gäller chippen; de som chippar sig och inte bryr sig om vad det kan användas till, de som tänker använda chippet till ett eller några få specifika syften och de som vill ha många tjänster och funktioner de kan använda med chippet. Bestäm dig för vilken av dessa tre typer du är för vi är fortfarande väldigt tidigt i utvecklingen av chippen och det finns inte jättemycket saker man kan göra med det än. Är du den första typen eller andra typen kan du fortsätta läsa, men om du är den tredje typen kan det kan vara värt att vänta.

2. Vi vill undvika att folk hamnar i en situation där chippen inte når upp till de förväntningar man har om dem. Desto mer påläst man är desto mer kan vi undvika sådana situationer. Läs därför igenom FAQn.

3. Läs igenom denna lista på var chippen funkar och var de inte funkar. Läs även kommentarerna till inlägget. Var speciellt medveten om att även om det sägs att chippen funkar till inpasseringssystem, SATS och SJ osv så betyder det inte att det alltid funkar, att det funkar bra eller att det funkar för varje person som är chippad. Det enda företag som har någon slags officiellt stöd för chippen är SJ och även där har man ännu inte lagt nån nämnvärd resurs på att implementera tekniken. SATS har inte något officiellt stöd för chippen. Att det kan funka på SATS är ren slump. Det finns i och för sig goda indikationer på att SATS kan komma att ge mer officiellt stöd till chippen, men i dagsläget har majoriteten av deras läsare alldeles för svag signal för att känna av chippen.

4. Vi uppmanar all som har ett specifikt syfte till att chippa sig att testa systemen innan man sätter in dem. Förutsätt aldrig att det kommer lösa sig i efterhand. Vill du ha det till inpasseringen till jobbet? Är du säker på om det är en 125 kHz-läsare eller en 13,56 MHz-läsare? Om det är 13,56 MHz kommer signalen med största sannolikhet att vara för svag för att känna av chippet. Testa då med ett chip så du vet att det verkligen kommer funka. Om det visar sig vara för svagt, är du säker på att det går att stärka? Kommer det hjälpa om man stärker?

Vill du använda ditt chip till SATS? Förutsätt inte att det kommer funka. Inte ens på gym där det funkar för andra. Det beror på att chippet inte funkar som korten. De är beroende av vinklar och det finns en sweet spot på läsaren där det funkar och alla andra områden av läsaren är blind spots. Och chippen kan sitta i olika vinklar i folks händer eftersom de alltid rör sig lite. Därför måste man vrida och vända sin hand framför läsarna och hitta sin egen vinkel.

Om du efter denna lista fortfarande vill ha ett chip så kör på! Annars vänta lite längre.

Biohacking i Vetenskapens värld

Vetenskapens värld på SVT har flera gånger i år tagit upp ämnen som ligger biohackers när hjärtat, som kognitivförbättringar med tDCS, och förra veckan var det dags igen. Detta avsnitt handlar om den undergroundrörelse men även forskare som vill förbättra människans förmågor genom teknik. Flera stjänor inom rörelsen som Neil Harbisson och gänget i Grindhouse Wetware medverkar.

Neil Harbisson

Det är en relativt lång dokumentär men tyvärr går de aldrig riktigt in på djupet av ämnet. Men att Vetenskapens Värld tar upp ämnet säger en hel del om hur populärt det börjar bli med biohacking.

Kan ses till och med 8 nov.

Testa chippet innan du sätter in det

Det är många som vill ha chippet insatt i handen just nu. Men innan man sätter in chippet bör man fundera på varför man vill sätta in det och då ta reda på om chippet funkar med det man har tänkt sig. Förutom att det finns två olika men vanligt förekommande standarder i Sverige så är läsavståndet för 125 kHz-chippet så litet att det oftast inte funkar även om läsaren är av rätt typ. Jag får därför ofta frågan “funkar chippet med X?”. Jag vet oftast inte svaret. Enklaste sättet att definitivt veta är att testa med chippet. Då får man förutom att veta vilken typ av läsare det är även veta om läsavståndet funkar bra. Så därför kan man nu köpa chippet i vår nylanserade webbshop på chipster.nu. Hoppas det gör det lite smidigare att ta reda på om chippet funkar med det ni tänkt er eller inte.

Chipster.nu Webbutik

Paneldebatt om etiken med att modifiera liv

Det finns en internationell tävling i biologi som kallas International Genetically Engineered Machine där studenter från olika universitet runt om i världen tävlar mot varandra i syntetisk biologi och samtidigt bygger en databas av biologiska komponenter. Det är en vänskaplig tävling som sträcker sig bortom naturvetenskap och därför bjuder iGEM Stockholm och iGEM Uppsala till en paneldebatt den 14e september i Stockholm med titeln The Ethics of Engineering Life. Det är gratis inträde och det bjuds på fika. Läs mer på eventsidan på Facebook och anmäl dig på Eventbrite!

En nyckel mindre

Sedan tidigare har jag redan 13,56 MHz-chippet och för några veckor satte jag in även 125 kHz-chippet. Det senare chippet hittar man oftare vid dörrar så nu kan jag öppna en av dörrarna jag ofta passerar som i klippet nedan. Fortsätter banta ned antalet nycklar och kort.

 

Sammanfattning av vårens biohackinghändelser

Här kommer en sammanfattning av det viktigaste som hände i biohackingsfären under våren 2017. Det hände mer under våren 2017 än jag egentligen hann skriva om här och därför startade jag en Facebooksida där tanken är att jag frekvent postar nyheter och intressanta artiklar, reportage o.s.v om biohacking och andra spännande teknikområden som bioteknik.

En av årets mest spännande nyheter kom tidigt i år när sekvenseringsbolaget Illumina meddelade att de har byggt en maskin som en dag kommer kunna sekvensera ett helt genom för $100 (dagens pris för ett helt genom ligger på cirka $1000). Det kommer öppna för möjligheter som vi idag inte ens kan föreställa oss men ett är att det det en dag kommer bli lika vanligt att ge ett DNA-prov när man är på vårdcentralen som det idag är att ge blod.

Vetenskapensvärld sände flera reportage om tDCS och relaterande tekniker. Personligen syns jag lite här och var i detta reportage. Även om det går väldigt sakta så finns det fortfarande i planerna att bygga och sälja en tDCS som många av er har efterfrågat. Man kan anmäla sitt intresse här.

Chippen fick ett rejält uppsving när SJ meddelade att de experimenterade med att låta resenärer använda chippet för att lagra sin biljett. Det är dock bara i teststadiet fortfarande och rapportern från chippade som försökt använda sitt chip som biljett är generellt att det inte funkar speciellt bra av olika anledningar. Men om man vill testa kan man läsa denna guide för hur man lägger sin tågbiljett till chippet. Om man vill ha ett chip kan man anmäla intresse här. Vi kommer öka antalet chip-events under hösten.

Vad gäller biolabbet i Stockholm Makerspace låg verksamheten i stort sett nere under detta halvår eftersom jag medverkar i tävlingen i syntetiska biologi som kallas för iGEM (internationally Genetically Engineered Machine) och tanken är att använda kunskaperna jag får ut senare av tävlingen i Makerspace senare i höst där planen är att kunna erbjuda en hel kurs i syntetisk biologi.

För övrigt är tanken att hålla fler events med början under hösten då vi vet att många har efterfrågar events. Det har varit lite för svårt att organisera hittills men till hösten ska vi ha löst det mesta för att kunna börja arrangera riktiga meetups. Har ni förslag på teman för meetupsen, talare eller annat så skicka gärna ett mail.

Tågbiljetter på chippet

Sedan tidigare vet vi att chippet fungerar hyfsat bra att använda på SATS. När det kommer till transportsystemen har SAS redan gjort en proof-of-concept och SL har öppnat för att använda chippen. Nu är det dags för SJ. Förra månaden kom nyheten att SJ experimenterar med chippet som tågbiljett. Enligt presskommunikatören Stephan Ray vill SJ vara i teknikens framkant och använda ny teknik för att förenkla för resenärerna.

Nu verkar SJ ha gjort ett proof-of-concept likt det SAS gjorde för nåt år sedan. Mer information har jag inte just nu men jag uppdaterar allt efter som jag får mer information.

Uppdatering: Som förväntat har SJ alltså gjort en proof-of-concept med chippen. Det verkar som att det fanns en del problem, men det är de kända problemen som i grund och botten beror på chippets utformning och storlek. Kul med goda nyheter på området.

Är du intresserad av ett chip rekommenderas chipster.nu.

Bakteriemackan

För några månader sen blev jag och Stockholm Makerspace kontaktade av en PR-byrå som jobbade på en kampanj för Brödinstitutet. De ville i kampanjen lyfta de goda egenskaper som finns med bröd då det kan fungera som prebiotika för probiotika. Konkret ville de ta fram ett pålägg som bestod av vanlig agar agar och mjölksyrebakterier. Kampanjen kallas för Bread the Future.

Det kan verka som en enkel grej att göra. Allt man behöver göra är att blanda till agar agar och hälla på mjölksyrebakterier. Men det finns en stor utmaning med att försöka odla mjölksyrebakterier på agar agar så att det även går att äta.

Utmaningen är att mjölksyrebakterier, till skillnad från många andra bakterier, är otroligt svåra att odla och de dör väldigt lätt om de inte befinner sig i en miljö där de trivs. I labbar där man forskar på eller med mjölksyrebakterier använder man en näringsblandning som är speciellt framtagen för mjölksyrebakterier och de odlas i en syrefri miljö. Men detta näringsmedium innehåller ämnen som människor inte kan äta, och dessutom fanns kravet att pålägget skulle vara fritt från kött eftersom det skulle vara en veganska macka. Det gick med andra ord inte att använda detta näringsmedium. Dessutom har vi inte tillgång till en inkubator där vi kan odla syrefritt. Jag testade lite att odla med det generella näringsmedium som vi har men som väntat uteblev resultaten.

Jag fick gräva en hel del för att hitta nåt med ens lite potential att kunna lösa problemet men lyckades till slut hitta att man för länge sedan, när mikrobiologi som forskningsområde fortfarande inte var välutvecklat, använde man en blandning av mjölk och tomatjuice för att odla mjölksyrebakterier. Efter ett snabbt test med en agarplatta innehållandes mjölk och tomat kunde jag konstatera att det helt riktigt fungerade. Kolonierna var små och få även efter 48 timmar i inkubatorn, men det fungerade förvånandsvärt bra i jämförelse med de första testen. Jag fortsatte variera parametrarna för att se om det gick att optimera. Jag testade utan tomater för att se om vi kunde slippa behöva pressa och filtrera tomatjuice. Resultatet blev att det inte växte några bakterier. Jag försökte även använda bakterier som finns i yoghurt istället för de bakterier som finns i kapslar på Apoteket, men det fungerade inte heller. Den enda kombinationen som fungerade var mjölk, tomatjuice och bakterier från kapslar från Apoteket.

Det hela var väldigt lärorikt för min del då jag aldrig haft någon vidare koll på mjölksyrebakterier eller förstod hur svåra de är att jobba med. Resultatet blev också helt perfekt då jag fick dem att växa precis i den mängd att de syns på plattan. Det hela är en påminnelse att biologi egentligen är väldigt lättillgänglig som forsknings- och ingengörsfält fast det inte alls verkar som det.

Biohacker Summit kommer till Stockholm under våren

Biohacker Summit som är nordens största biohacking-konferens kommer till Stockholm den 19e maj. Det kommer bli en dag med fullt med tips och kunskap kring teknik och tekniker kring hälsa, kost och näring och self improvement. Det levereras av talare och hackare som Alexander Bard, Chris Dancy som jag skrivit om tidigare, flerfaldigt svenska mästaren i minne Mattias Ribbing och andra spännande personer.

Ett spännande inslag under denna konferens är middagen Upgraded Dinner som är en sex rätters-måltid som tillagas av deltagarna själva under handledning av författarna bakom boken Biohacker’s Handbook och den belönade kocken Sami Tallberg.

Early bird-biljetter går fortfarande att få här. Passa på!

Biohacker Summit logo